2006-04-13, 20:16
#1
Det är de som ger definitionerna som har makten!
Om vi vill ifrågasätta någonting kommer vi lätt i ett klassiskt dilemma:
För att kunna kommunicera måste vi använda begrepp
vars innebörd och innehåll känns ytterst tveksamma.
Moral är ett sådant begrepp som egentligen alltid borde följas av en varningssignal.
Moral är en besynnerlig företeelse.
Genom vår kulturhistoria synes den aldrig ha varit riktigt konstant, utan var ofta bara ett brukbart medel att få folket att veta hut.
Det var säkert ingen tillfällighet när man till de "nya" länderna först skickade missionärer som förberedde jorden och gav de "oskyldiga barnen" den riktiga och ändamålsenliga moralen.
Därefter skickades kolonisatörer och kanonbåtar.
Är moral fortfarande en global klassfråga?
Numera tycks underhållningsindustrin helt ha tagit
hand om vår moraluppfattning och håller dagligen våra värderingar uppdaterade! Vi har i vår kultur avskrivit Gud och religionen förlorade därmed sin makt som moralens polis och de tio budorden har därför inte mera samma relevans.
Låt mig försöka beskriva detta:
"Du skall inte dräpa!".
Det är ganska illustrerande att detta bud blev till på den tiden då Jahve var guden för ett krigarfolk.
Om detta bud får en liten uppdatering kunna det låta:
Du får inte dräpa om du inte kan göra det på ett rimligt avstånd och på ett sofistikerat sätt.
Även om du är medskyldig får du aldrig bli medansvarig!
"Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa!"
Vad vore propagandan och våra massmediers version av verkligheten värt om man skulle ta någonting sådant högtidligt?
"Du skall inte stjäla!".
Konsumismen är en ny besynnerlig religion.
Den utlovar inte bara ett konsumenternas paradis här och nu, utan ger oss även de alternativa moraliska värderingarna.
Vi blir, med rätta, förargade och arga når vi hör att barn
blir sexuellt utnyttjade.
I synnerlighet om det är vita barn!
Fysisk och psykisk utnyttjande af barn kan vi däremot acceptera eller förtränga så länge detta ger oss billiga förbrukningsvaror.
Giv oss idag vår dagliga konsumtion!
Konsumismen är tjuveri. För att få tillgång till denna "dagliga konsumtion" stjäl vi livet och hälsan från tusentals barnarbetare i Centralamerika och Asien.
Dessa barn har en 12-16 timmars arbetsdag till en lön på några
få kronor och ingår på sätt och vis bokstavligen i vår konsumtion. När de är utslitna slängs de som en vilkensomhelst annan utsliten pryl. Här finns inget socialt säkerhetsnät!
För att få billiga bananer och äpplen konsumerar vi livet och hälsan från tusentals plantagearbetare och deras familjer.
De använda besprutningsmedel ger cancer och genetiska skador. Barn föds utan armar och ben, eller med för många av sådana!
Lantarbetare är billiga. Skyddsutrustning är dyrt.
Och lantarbetarna kan som regel inte läsa den engelska texten på burken med giftet.
Billiga varor?
Någon betalar kulturligtvis priset, men vi gör det bara inte!
Använder vi en slags mental skyddsmekanism
när vi lyckas visualisera "de därute" som icke-människor?
Många av de leksaker vi ger våra barn till jul och på födelsedagar är fabricerade av barnarbetare. Det blir så att säga presenter från barn till barn!
Med en liten modernisering av "Du skall inte stjäla!" kunde det låta:
Du skall inte alltid stjäla, bara när det är normalt!
Just nu är handel med transplantationsmaterial, hjärta, njurar, lever och benmärg osv. helt svart. Vad händer när denna handel blir helt legitim? Vilka länder blir mest konkurrensduktiga?
Om vi vill ifrågasätta någonting kommer vi lätt i ett klassiskt dilemma:
För att kunna kommunicera måste vi använda begrepp
vars innebörd och innehåll känns ytterst tveksamma.
Moral är ett sådant begrepp som egentligen alltid borde följas av en varningssignal.
Moral är en besynnerlig företeelse.
Genom vår kulturhistoria synes den aldrig ha varit riktigt konstant, utan var ofta bara ett brukbart medel att få folket att veta hut.
Det var säkert ingen tillfällighet när man till de "nya" länderna först skickade missionärer som förberedde jorden och gav de "oskyldiga barnen" den riktiga och ändamålsenliga moralen.
Därefter skickades kolonisatörer och kanonbåtar.
Är moral fortfarande en global klassfråga?
Numera tycks underhållningsindustrin helt ha tagit
hand om vår moraluppfattning och håller dagligen våra värderingar uppdaterade! Vi har i vår kultur avskrivit Gud och religionen förlorade därmed sin makt som moralens polis och de tio budorden har därför inte mera samma relevans.
Låt mig försöka beskriva detta:
"Du skall inte dräpa!".
Det är ganska illustrerande att detta bud blev till på den tiden då Jahve var guden för ett krigarfolk.
Om detta bud får en liten uppdatering kunna det låta:
Du får inte dräpa om du inte kan göra det på ett rimligt avstånd och på ett sofistikerat sätt.
Även om du är medskyldig får du aldrig bli medansvarig!
"Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa!"
Vad vore propagandan och våra massmediers version av verkligheten värt om man skulle ta någonting sådant högtidligt?
"Du skall inte stjäla!".
Konsumismen är en ny besynnerlig religion.
Den utlovar inte bara ett konsumenternas paradis här och nu, utan ger oss även de alternativa moraliska värderingarna.
Vi blir, med rätta, förargade och arga når vi hör att barn
blir sexuellt utnyttjade.
I synnerlighet om det är vita barn!
Fysisk och psykisk utnyttjande af barn kan vi däremot acceptera eller förtränga så länge detta ger oss billiga förbrukningsvaror.
Giv oss idag vår dagliga konsumtion!
Konsumismen är tjuveri. För att få tillgång till denna "dagliga konsumtion" stjäl vi livet och hälsan från tusentals barnarbetare i Centralamerika och Asien.
Dessa barn har en 12-16 timmars arbetsdag till en lön på några
få kronor och ingår på sätt och vis bokstavligen i vår konsumtion. När de är utslitna slängs de som en vilkensomhelst annan utsliten pryl. Här finns inget socialt säkerhetsnät!
För att få billiga bananer och äpplen konsumerar vi livet och hälsan från tusentals plantagearbetare och deras familjer.
De använda besprutningsmedel ger cancer och genetiska skador. Barn föds utan armar och ben, eller med för många av sådana!
Lantarbetare är billiga. Skyddsutrustning är dyrt.
Och lantarbetarna kan som regel inte läsa den engelska texten på burken med giftet.
Billiga varor?
Någon betalar kulturligtvis priset, men vi gör det bara inte!
Använder vi en slags mental skyddsmekanism
när vi lyckas visualisera "de därute" som icke-människor?
Många av de leksaker vi ger våra barn till jul och på födelsedagar är fabricerade av barnarbetare. Det blir så att säga presenter från barn till barn!
Med en liten modernisering av "Du skall inte stjäla!" kunde det låta:
Du skall inte alltid stjäla, bara när det är normalt!
Just nu är handel med transplantationsmaterial, hjärta, njurar, lever och benmärg osv. helt svart. Vad händer när denna handel blir helt legitim? Vilka länder blir mest konkurrensduktiga?