Lat sambo

Jag och min sambo har inte vart ihop så länge, inte bott så länge ihop heller.
Innan semestern jobbade han mycket med ett krävande utomhus jobb.
Jag upplevde honom som en man som jobbar hårt, ofta och utomhus.

Sens semestern startat har han gjort en TOTAL omvändning. Gör knappt något annat än att ligga på soffan och spela ett mobil spel, trots att han är 47. Jag har praktik på halvtid, han har semester ett tag till, vi städar men jag verkar städa lite mer än honom.

Jag går även på lite mer promenader än honom. Och börjar motionera/träna lite mer nu/snart. Jag dricker ingen alkohol, använder ingen tobak och tar (självklart) inga droger. Äter och dricker hälsosamt för det mesta, tar hand om mig själv, hemmet, praktiken (om man kan ta hand om det, haha)

och vår relation. Tycker inte han bidrar med tillräckligt till relationen, jag skulle till exempel vilja att han var lite mer aktiv och lite hälsosammare. till exempel promenera lite mer, motionera och träna lite grann åtminstone.

Äta och dricka lite nyttigare, sluta snusa och allmänt läsa på om och visa mer intresse för den/sin psykiska och fysiska hälsa. Har redan (lugnt) pratat med honom om detta, flera gånger. han total ignorerar det, bryr sig inte

alls, kommer med bort förklaringar och blir sur. För mig är det här väldigt frustrerande. Känner någon igen sig? Har någon något/några tips/råd på hur jag eventuellt skulle kunna få honom att intressera och engagera sig mer i detta?

Känner också igen mig. Har en flickvänn som oftast går upp kl 12, äter lunch, sen går och vilar direkt efter lunchen. Sen tittar på tik tok, instagram eller youtube typ hela eftermiddagen om vi inte hittar på någonting, kanske ta promenad. På kvällen tittar hon hela kvällen på tv.

Jag försöker att visa intresse för självförbättring, att må bra och bli starkare genom hälsa och bildning men jag håller med dig om det är svårt att väcka ett intresse utan att låta som en förälder.

Livet går i vågor. Ibland är man upp, ibland ner.
Viktigt att lyssna och känna efter.
Har han semester och känner att han behöver återhämtning så låt honom göra det.

Försöker du ta ifrån han sin semester så låt bli. Det är enda på hela året han kan få vila så låt han få göra det

Jag antar att han jobbar heltid i vanliga fall?
Borta från hemmet 9-10 timmar?
Du skriver att du har praktik på halvtid. Ok hoppas att det leder till nått bra!
Dock undrar jag vad dör gör den andra halvan av tiden? Iväg 4-5 timmar på praktik. Lägger du återstående tid upp till sambons heltid på att sköta hemmet? Typ 3-4 timmars effektiv tid på städa, diska, tvätta?

Försök komma med lite roliga förslag vad ni kan göra tillsammans. Föreslå en picknick eller en dagstur i skogen eller liknande .

Men alla har ju sina perioder, han kanske känner sig extra slutkörd och är behov av massa vila. Kommunicera på ett trevligt sätt utan tjat.

Fast han har pratat om hur han vill SKJUTA upp på att söka jobb i höst också. För mig låter verkligen inte som ÅTERHÄMTNING. Utan snarare ren LATHET. Jag märker ju på honom också att han är mycket piggare, än vad han försöker få det att verka som. Så det är ju liksom UPPENBART att han bara kommer med usla ursäkter. Medans dessutom har MAGE att förvänta sig att JAG ska göra en massa saker liksom. Man gör bara inte så ju.

Självklart försöker jag inte TA IFRÅN honom hans semester, haha. Det var dummaste jag hört. Det handlar om att ta ANSVAR för sitt liv som en FULL VUXEN människa/man. Och inte förvänta sig att ens PARTNER anstränger sig MEST, och att sedan "allt är bra" bara, det fungerar liksom inte så.

Vad trevlig du låter. Med tanke på vad du skrev i ditt första inlägg var mitt antagande inte särkilt konstigt. All den info du la till nu ändrar ju det hela.

Vill du få fart på honom så måste du så klart uppmuntra honom till det. Klagar du bara eller kallar honom ”IDIOT” förstår jag att han hellre gör annat än hänger på.

Det sagt så kanske det helt enkelt är så att du nu ser sidor av honom som du inte tidigare såg och uppenbarligen inte uppskattar. Kan ni inte komma överens om hur ni vill leva tillsammans så är det ju bara att kicka ut honom. Ni är ju båda vuxna och borde klara av en sådan diskussion.

...men är du rädd att inte lyckas hitta någon bättre så kanske du/ni får kompromissa lite? Ingen orkar med ett as i längden.

Han låter lite som en förlorare, vilket naturligtvis även gör dig till en eftersom du valt honom. Ditt sätt att uttrycka dig tyder på låg bildning och med tanke på hans ålder gissar jag att du själv nått en ålder där du inte längre kan välja och vraka bland män med någorlunda status... så en kompromiss kanske vore bästa alternativet?

Han har ju ingen som helst skyldighet att lyssna på dina rabiata krav. Var har du fått det ifrån. Varför skaffar du inte bara nån gymkille istället för att modellera den du har?

Låter som du skulle gjort en liten djupare analys av honom innan du valde att bli sambo. Du har valt en passiv och lat man helt enkelt.

Han är 47 år. Du kan bara glömma att det sker någon större förändring kring hans inställning till semesterperioden eller sin tillvaro i stort. Varför stör det dig att han bara vill slappa? Vad skulle du föredra att han gjorde? Har du frågat vad han brukade göra på sin semester innan ni flyttade ihop.