Jag var en jävlig mobbare i skolan - nu vill jag säga förlåt, men HUR?

Jag sitter och reflekterar rätt ofta, och snubblar ofta in på tiden i grundskolan. Fram tills 5e och 6e årskurs var allt relativt normalt. Lite stök här och där, men inga bråk och definitivt ingen mobbing.

Men så runt 5an eller 6an började jag av någon anledning att störa mig på två killar i klassen, vi kan kalla dem Sune och August. Ingen aning varför, de var helt vanliga killar. De ansågs tillhöra "det coola gänget", men enligt mig framstod de som ganska veka - även om de försökte leka hårda och tuffa.

Nåväl, jag gjorde allt från att slå dem, "spruta" i deras skolböcker, spotta i deras hår och fälla ofina kommentarer i klassrummet. Ett par gånger kletade jag till och med bajs i ansiktet på Sune. Den jäveln.

Jag har många gånger gått tillbaka till den här tiden för att försöka förstå mig själv. Varför gjorde jag så mot dessa oskyldiga killar? Å ena sidan är det otroligt underhållande och jag vill söka upp dem idag för att spöa skiten ur dem, men å andra sidan känner jag en enorm sympati för deras situation. Ingen kan nog förstå hur mycket jag känner för dessa killar.

I flera år har jag funderat på att söka upp både Sune och August för att be om ursäkt. Jag har sett dem på Facebook och Sune tycks ha ett välmående liv med arbete, fru och barn. August däremot tycks ha gått ner sig i alkohol, enligt hans bilder och från vad jag hört av bekanta.

Initialt ville jag köpa flera flaskor vodka och ställa utanför Augusts dörr med ett tillhörande kort där jag ber om ursäkt för att jag jävlades i plugget. Jag ger honom nu chansen att bli kvitt mig, antingen genom att säga nej till presenten - trots att han gillar alkohol - eller välkomna min gåva. Skulle han acceptera presenten så blir han "under mitt våld" igen, men då som en vän - eftersom det var en gåva.

Ett annat alternativ är att han bokstavligen super ihjäl sig på spriten jag ger honom, vilket skulle vara den ultimata hämnden från hans sida. Eftersom jag försett honom med alkoholen, så skulle hans död hamna på mitt samvete. Problemet är då att det är jag som valt hans död, men han tror att det är han själv som gör det. Så då hamnar han under mitt våld. Igen. Ungefär som att jag äger August.

För något år sedan skrev jag ett meddelande till Sune på Facebook, först bara en smilie "", men han tittade bara på meddelandet och svarade aldrig. Jag skrev då "fortfarande arg ?", jag tänkte att smilien skulle lätta upp stämningen. Men han gjorde samma igen - tittade på meddelandet, men svarade aldrig. Det irriterade mig lite.

Hur ska jag göra för att bli förlåten av Sune och August? Hur ska jag be om ursäkt till dem? Vad bör en ex-mobbare som mig göra i en sån här situation?

Du ska skriva ner dina ursäkter för hand på papper, det visar att du faktiskt är ärlig i dina avsikter och har lagt ner tid och möda på ursäkten. Ja mer än en sida bör det bli.
Sen skickar du ursäkten i ett kuvert via post.
Det visar på uppriktighet, mycket mer än en facebook-kommentar.

Tvivlar på att August kan läsa speciellt mycket, med tanke på hur dum och neralkad han är.

Men det är ingen dum idé. Jag skulle definitivt kunna prova det. Men jag hade givetvis föredragit att möta dem öga för öga. Det känns mer ärlig och sympatiskt. Jag är ganska stor, mycket större än de två, så det ger mer kraft i mina ord också. Ungefär som att en förälder eller mentor ger handen till ett barn eller en elev.

Jag ska absolut fundera kring ditt tillvägagångssätt, det låter inte helt illa. Då kan man också planera bättre vad man vill säga och formulera det någorlunda bra.

Tack för tipset!

Tror du blev mobbad själv i skolan. Låter som en riktig enstöring som haft/har problem med det motsatta könet

Skit i att be om ursäkt till dem, du menar ju ändå ingeting med din ursäkt. Du är samma mobbare än idag som ser ner på andra människor och försöker göda ditt eget ego genom att trycka ner andra. Hoppas att du trollar.

Edit: tittade lite på dina gamla trådstartar, du ett troll.

Vad är poängen?

Tycker du skall strunta i att försöka kontakta Sune och August och fokusera på ditt egna liv istället.

Varför inte titta på filmen Dödlig puls från år 1990? En av de fyra karaktärerna tar itu med just den frågan. Kanske kan du få tips? Filmen är dessutom även i övrigt sevärd.

Moget. Ingen aning vad du pratar om. Antar att du projicerar.

Du snackar om att du ff vill ha makt över personer du mobbat som liten. Avskum

Du är inte lika viktig som du tror, du är bara en random idiot de mötte när ni var små. Du var jobbig men deras liv kretsar inte runt dig. Det är inte som att allt som händer med dem har med dig att göra. Tvärtom så har du haft en extremt liten inverkan på deras liv.

Dessutom, död man återvänder inte. Det hade varit en grej om ditt liv just då var dåligt och du gjorde saker som var helt out of character pga omständigheterna och du nu hade samvetskval för att det absolut inte var du. Det verkar inte vara något sånt. Om du betedde dig som ett rövhål för att du är ett rövhål så är du ett rövhål. Thats it liksom. Bara för att du nu kommit på att du är ett rövhål så betyder inte det att du slutat vara ett rövhål. Du har inte ändrats något så varför låtsas som att du gjort det?

Om du är för mycket kärring för komma över tiden som bebis snacka med en psykolog som vanligt folk gör, ryck upp dig för helvete.

Ts, de som du mobbat har säkerligen nått längre än du. Det är förlåtelse nog.