Flashback bygger pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2006-05-14, 03:35
  #1
Medlem
NumeroUnos avatar
Satt och lekte med statistikfunktionen p www.ekonomifakta.se. Sverige har sedan 1975 haft fler anstllda inom den offentliga sektorn n inom privat verksamhet.
2005 var antalet offentliganstllda ungefr dubbelt s stort som antalet privatanstllda. 2.8 miljoner mot 1.5 miljoner.

Nu r jag inte speciellt bra insatt i nationalekonomi men det kan vl inte vara bra fr ett land att ha en offentlig sektor som r s pass mycket strre n den privata?
Tnker d frmst p skatteintkter. Ngon som har mer koll?
Citera
2006-05-14, 04:42
  #2
Medlem
david85s avatar
Du har omvnda siffor, titta p lnken igen s ser du att ca 2.8 miljoner arbetar i privat sektor och cirka 1.5 miljoner i offentlig.

Nej det r inte bra fr ett land att ha s mnga offentligt anstllda som inte producerar. Ska verlta den diskussionen till mer kunniga men det sger sig sjlvt att tillsammans med de oerhrt mnga arbetslsa och sjukskrivna s lggs hela ansvaret fr andras "vlfrd" p ngra f.
Citera
2006-05-14, 05:26
  #3
Medlem
NumeroUnos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av david85
Du har omvnda siffor, titta p lnken igen s ser du att ca 2.8 miljoner arbetar i privat sektor och cirka 1.5 miljoner i offentlig.

Nej det r inte bra fr ett land att ha s mnga offentligt anstllda som inte producerar. Ska verlta den diskussionen till mer kunniga men det sger sig sjlvt att tillsammans med de oerhrt mnga arbetslsa och sjukskrivna s lggs hela ansvaret fr andras "vlfrd" p ngra f.

Ja du har rtt, sent p natten . Konstigt stt att presentera kurvor tillsammans med tv olika skalor.

Jaja ndrar min frgestllning. Om jag inte missat ngot i statistiken igen s r en tredjedel av den svenska arbetskraften offentliganstlld. Ngon som vet om det r en hg siffra internationellt?
Citera
2006-05-14, 12:14
  #4
Medlem
enverhoxha99s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av david85
Nej det r inte bra fr ett land att ha s mnga offentligt anstllda som inte producerar.

Det beror ju p vad du menar med "producerar". Om man producerar ngot som kommer andra mnniskr tillgodo, om det s r en skiftnyckel p Bacho eller sjukvrd, barntillsyn mm mm s r ju det av godo i flera steg. Lt oss mhnda leka med tanken att en frutsttning fr att denna skiftnyckel p Bacho skall kunna produceras r att folk r friska och har barntillsyn, var hamnar man d?

I en sn "hypotetisk" situation knns pstendet att offentliga sektorn inte producerar nt som tmligen befngt.
Citera
2006-05-14, 12:58
  #5
Medlem
Realizts avatar
Offetnliggda fretag brukar i statistiken rknas som privat sektor, vilket ju r direkt fel. Deras omsttning motsvarar ca 5% av BNP och om andelen anstllda r densamma s blir det 215 000 personer som ger siffrorna 1,6 contra 2,6. Hur som helst, ungefr var tredje arbetar i offentlig sektor.

Det som r dligt med det r att de saknar vinstsyfte och inte r konkurrensutsatta. Skattebetalarna tvingas tkca verksamhetens frluster oavsett hur stora de blir. Det finns ingen grns fr hur dligt verksamheten kan drivas, ingen verklig mekanism som belnar bra resultat (bara tomt prat och skenmanvrar frn maktfullkomliga poiliker och korrumperade byrkrater). Ibland verkar servicen vara bra, men det beror bara p att den r otroligt svindyr och slsaktig, fast det mrker ju inte kunderna eftersom priset r subventionerat!

Offentlig sektors kunder saknar i allmnhet mjlighet att vlja andra alternativ. De rika kan frsts ska sig utomlands, men den stora massan sitter fast med det enda offentliga tvngsdiktatet. Med statliga matvarubutiker s var alla matkassar frdigpackade fr avhmtning: "Jas, idag ska alla f nio liter utstmplad minimjlk och ett paket jst! Och det r frbjudet att kpa ngot annat."

Vidare s skapar offentlig sektor ett enormt slseri till frfng fr ekonomi och milj. Eftersom ett lkarbesk bara kostar 300 kr s kan gamla tanter beska gynokologen bara fr att f lite sllsynt knsberring. En svensk lkare hinner bara behandla tv patienter om dan i snitt (p.g.a. all byrkrati och att man sparkat alla lkarsekreterare) och med en mnadslnekostnad om 60 000 kr s blir det 1 500 kr per patient. Skattebetalarna frlorar 1 200 kr per lkarbesk. Om priset motsvarade den verkliga ksotnaden s skulle ondiga lkarbesk inte bli av, vrden skulle bde bli billigare och f in mer pengar (s att man hade rd med lkarsekreterare igen s att lkarna kunde behandla flera gnger fler patienter) och vrdkerna skulle minska drastiskt.

Slutligen s innebr den ohyggliga offentliga sektorn en exermpells maktkoncentration. Politikerna kan t.ex. stnga ute Sverigedemokraterna eller andra misshagliga oppositionella frn s gott som alla mteslokaler i hela landet, dels fr att de flesta gs av offentlig sektor diretk, dels fr att offentlig sektor r den strsta kunden fr privata mteslokaluthyrare, s de skulle konkurreras ut om de inte gav vika fr politikernas hot om att frysa ute alla oppositionella frn mjligeheten att mtas i strre grupper inomhus.
Citera
2006-05-14, 13:02
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av enverhoxha99
Det beror ju p vad du menar med "producerar". Om man producerar ngot som kommer andra mnniskr tillgodo, om det s r en skiftnyckel p Bacho eller sjukvrd, barntillsyn mm mm s r ju det av godo i flera steg. Lt oss mhnda leka med tanken att en frutsttning fr att denna skiftnyckel p Bacho skall kunna produceras r att folk r friska och har barntillsyn, var hamnar man d?

I en sn "hypotetisk" situation knns pstendet att offentliga sektorn inte producerar nt som tmligen befngt.

Saken r den att den privata sektorn betalar den offentliga sektorns lner, drfr r det problematiskt med en stor offentlig sektor.

Sedan r det inte ndvndigtvis s att sjukvrd eller dagis r offentlig verksamhet, drfr r din frga inte intressant eller betydande fr den hr diskussionen.
Citera
2006-05-14, 13:06
  #7
Medlem
Realizts avatar
Offentlgi sektor r ett oregerligt monster med miljoner olika verksamheter. Grunden i fretagsstrategi heter specialisering. Det r det som skiljer vr moderna ekonomi frn jordbrukssamhllets sjlvhushllning. Men offentlig sektor sysslar med allt, helt utan strategi. Ingen kan ens f en ytlig verblick ver allt. n mindre kan ngon styra ett snt spretigt troll, minst av alla vra amatrpolitiker som i regel saknar bde hgre utbildning och riktig arbetslivserfarenhet.

Exempel p branscher som offentlig sektor dominerar:

Offentlig sektor r den strsta elproducenten, tillika den strsta elfrbrukaren. nd slsar den bort hundratals miljoner p att gardera sig emot rrelser i elpriset (det spelar ju ingen roll vad elen kostar om man bde kper och sljer den!)

Offentlig sektor r den strsta restaurangkedjan med alla personalrestauranger och skolbespisningar. Tillsammans med de rigorsa regleringarna av jordbruket, matimporten och kommunernas detaljbeslut om var butiker fr etablera sig, s kan man konstatera att vi inte har ngon fri marknad nr det gller livsmedel.

Transporter i luften och p rls domineras av SAS, SJ och Green Cargo. Offentlig sektor r strsta transportkund, t.o.m. av taxitjnster.

Byggsektorn r genomreglerad. Byggbolagen bildar karteller och utnyttjar politikernas okunskap i kombination med byrkraternas korruption. Vem som fr bygga vad var och nr bestms av sossekrringar i nmnder. Fljden r vr absurda bostadsmarknad. Priserna skenar fr att politiken har gjort att bostadsbyggandet kollapsat och endast kan ske till fantastiska kostnader.

O.s.v.
Citera
2006-05-14, 16:09
  #8
Medlem
david85s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av hjj
Saken r den att den privata sektorn betalar den offentliga sektorns lner, drfr r det problematiskt med en stor offentlig sektor.

Det var exakt detta jag menade, fr skylla p den sena timmen

Det blir problem nr de f fder de mnga, ifall utvecklingen inte ndras s kommer vi snart att ha fler som inte arbetar (pensionerade med statliga pensioner, arbetslsa och dylikt) n som frvrvsarbetar i ett privat bolag. Det system som vi har haft nu har med nd och nppe fungerat fram till nu men vad tror ni kommer hnda nr frre och frre frsrjer de andra?

Det r precis som med Social Security dr nr den infrdes fanns runt 150 arbetande mnniskor per pensionr, tar siffrorna lite lst ur huvudet d jag inte orkar ppna anteckningarna, 2030 frutsps det vara 1.3 arbetare per pensionr som kommer att behva betala 36% av sin ln fr att pensionren ska kunna erhlla samma. Nr S.S infrdes s behvde den genomsnittliga arbetaren betala lngt under 1%.

S ser hela Sverige ut, inte bara pensionen utan hela samhllet har blivit ett monster som ter upp mer och mer av arbetarnas lner.
Citera
2006-05-16, 21:27
  #9
Medlem
enverhoxha99s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av hjj
Saken r den att den privata sektorn betalar den offentliga sektorns lner, drfr r det problematiskt med en stor offentlig sektor.

Och varfr r det per automatik problematiskt med en stor offentlig sektor? Frstr du inte att den offentliga och privata sektorn lever i symbios, utan den ena kan inte den andra existera?

Citat:
Ursprungligen postat av hjj
Sedan r det inte ndvndigtvis s att sjukvrd eller dagis r offentlig verksamhet, drfr r din frga inte intressant eller betydande fr den hr diskussionen.

Inte ndvndigtvis, men till allra strsta del, vilket mnga i Sverige nog r ganska s tacksamma fr. Just drfr r r mitt inlgg oerhrt relevant fr denna diskussion. Att det uppenbarligen inte r det fr dig kan vi ju lmna drhn.
Citera
2006-05-16, 22:04
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av enverhoxha99
Och varfr r det per automatik problematiskt med en stor offentlig sektor? Frstr du inte att den offentliga och privata sektorn lever i symbios, utan den ena kan inte den andra existera?

Nej, privat och offentlig sektor lever inte i symbios, den offentliga sektorn lever av den privata. Den privata sektorn finansieras av skatter som kommer frn den privata sektorn.
Sjlvklart kan inte nringslivet fungera utan att folk fr vrd nr de blir sjuka, man r allts beroende av vrd & omsorg, som r en del av den offentliga sektorn. Det r viktigt att pongtera, och jag tror inte att du frstr eller ens kan frst detta, att man r beroende av vrd och omsorg fr att den utrttar ngot, inte fr att den r en del av en offentligt finansierad sektor. Nr det gller vrd r man allts inte beroende av att den r offentligt finansierad, och vrd br drfr sktas privat.
Andra saker som inte r lmpliga att sktas privat br dremot sktas offentligt, tex rttsvsendet och polismakten.

Citat:
Ursprungligen postat av enverhoxha99
Inte ndvndigtvis, men till allra strsta del, vilket mnga i Sverige nog r ganska s tacksamma fr. Just drfr r r mitt inlgg oerhrt relevant fr denna diskussion.

Nej.
Citera
2006-05-16, 22:07
  #11
Medlem
Realizts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av enverhoxha99
Och varfr r det per automatik problematiskt med en stor offentlig sektor?
Att den saknar terkoppling mellan resultat och insatser. Det finns ingen anledning alls att tro att en offentlig sektor skulle skapa ngot av vrde eller bidra till ngon form av jmlikhet. Det finns ingen mekansim som hindrar att den frstr, eller dirigerar till korrupta srintressen, alla resurser som den tilldelas.

Citat:
Frstr du inte att den offentliga och privata sektorn lever i symbios, utan den ena kan inte den andra existera?
Hela industrialiseringen under 1800-talet skedde i stort sett utan offentlig sektor. Den offentliga sektor som fanns d i form av kungliga hovet och vissa tullar rustades stadigt ned och gav s plats t ett vlstndsbygge som vi aldrig skdat frr eller senare. Hong Kong hade praktiskt taget ingen offentlig sektor nr de gick frn en av vrldens fattigaste till en av vrdlens rikaste stder (med till slut ca 20% av kommunistiska fastlandskinas BNP, med en folkmngd ca 100 ggr strre...)

Offentlig sektor r en renodlad parasit.

Citat:
Inte ndvndigtvis, men till allra strsta del, vilket mnga i Sverige nog r ganska s tacksamma fr.
Varfr tacksam ver att staten med vld hindrar folk att f annan sjukvrd n den som staten p nder tillter understen att f? Frsk f kontrollerat vilken blodgrup du har! Ring ven privatlkare, och du ska hra "Nej, vi fr inte underska det fr socialstyrelsen!" Tack fr ofriheten, vrdkerna (ddskerna) inom vrden och tack fr att tillgngen p vrd i Sverige r mer ojmlikt frdelad n inkomsterna!

Socialism ddar. S ock i Sverige och just i denna stund. Socialism r ingenting annat n korruption.
Citera
2006-05-17, 16:30
  #12
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av enverhoxha99
Och varfr r det per automatik problematiskt med en stor offentlig sektor? Frstr du inte att den offentliga och privata sektorn lever i symbios, utan den ena kan inte den andra existera?
Offentlig sektor finansieras per definition med stld. Hur det inte kan vara ett problem att entreprenrer bestjls och rnas, frstr jag inte. Vidare frstr jag inte hur du kan tro att mnniskor inte skulle klara sig utan att bli rnade. Det r den offentliga sektorn som inte kan existera utan den privata. Den privata producerar, den offentliga konsumerar.

Den offentliga sektorn r en parasit p den privata sektorn, och en srskilt farlig sdan. Den offentliga sektorn kan inte, eftersom den r socialistisk, uppn de ml som regeringen faststllt fr den. Den offentliga sektorn omfattas inte av prissystemet som koordinerar arbetsdelningen och fr samman producenter och konsumenter, som balanserar tillgng och efterfrgan, och som, viktigast av allt och fundamentalt fr det andra, mjliggr ekonomiska berkningar: vinster och frluster. Utan begrnsade inkomster r det meningslst att snacka om rationell ekonomi. Statens inkomster r, eftersom den har makten att rna, i princip obegrnsade. Den offentliga sektorns inkomst bestms inte av hur mnga den kan tillfredsstlla, utan av hur mycket den kan stjla. "Oj, gick vi back i r? Bst att skaffa sig mer pengar och bli en strre parasit. Jag menar, att effektivisera och skaffa sig fler och njdare kunder r ju s jobbigt. Och inte tjnar vi p det heller."

Kort sagt lyder den offentliga sektorn inte under de suverna konsumenterna eftersom de suverna konsumenterna inte har makten att frstta den offentliga sektorn i konkurs, d de nd tvingas betala fr den, ven om de inte vill ha den, ven om det r en massa slseri inom den och ven om det skulle bli billigare med privata, vinstdrivande, rationella alternativ.

Den offentliga sektorn r en parasit. Vad gr man med parasiter? Man utrotar dem med bekmpningsmedel. Som bekmpningsmedel freslr jag lite sund ekonomi.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in