Exempel på sådant som irriterar i relationen

I denna tråden, skriv av dig, ge exmpel på sådant som irriterar dig i relationen. Ge oss en inblick i hur sjukt det är.

Jag har tonvis att komma med i min relation, men jag tar upp ett av de senaste bara, för denna gången.

Igår kväll tittade A på TV. Volymen var rätt hög vilken den varit på sistone. Ibland säger jag till och lyfter upp kontrollen från soffan och klickar ner volymen. Ibland håller jag bara flabben och tittar vidare och tänker att detta är ju helt bisarrt. Men igår kväll så tog jag på mig hörselkåpor från verktygslådan i huset och sade inget, för jag satt i närheten av TVn och var på denna stationära datorn och kollade inte på TVn. Det fungerade bra. När A slutade titta på TV så tog jag av dem. Hörselkåporna är något jag har för maskinverktyg, inte för detta ändamål. Ikväll satt jag vid denna stationära datorn igen och A slog på TVn. Det var för högt. Jag funderade på om jag skulle sätta på mig hörselkåporna, igen, som redan låg vid tangentbordet. Istället sade jag att detta är alldeles för högt, TVn spelar för högt. A blev då defensiv och undvek problemets kärna vilket är typiskt. A sade att men så var TVn redan inställd när A slog på TVn. Sänk ljudet, sade jag, irriterat. A sade jamen det är inte jag som har höjt ljudet, det var så när jag slog på TVn. Men sänk då för fan, sade jag. A sade, varför anklagar du mig när det är TVn som gör detta. Jag sade, du spelade för högt igår kväll också på TVn och jag hade på mig dessa hörselkåporna. jag har inte lust att ha på mig hörselkåpor ikväll igen. A blev mer defensiv och bla bla bla, och du anklagar mig, och bla bla bla, och nu har jag inte lust att titta på TV, jag går till mitt rum. Bra, sade jag.

Detta var bara ett exempel. Det är non stop vansinne i vårt hus.

När man är kåt och inte ens får ett handjobb.

Antingen slutar du reta dig på A:s beteende, flyttar datorn eller bestämmer dig för att separera om ni inte kan kommunicera om så pass simpla saker.
Finns flertalet praktiska lösningar till ditt specifika problem.

Skulle själv kunna lista 20-tal vardagliga irritationsmoment som drev mig till vansinne förr men som jag lärt mig acceptera vilket förbättrade relationen avsevärt.
Hade valet att lämna eller acceptera.
Man måste kompromissa och göra avvägningar.
Gör dig själv en tjänst och sluta reta dig på småsaker. Det tär på ditt eget psyke och relationen.

Min fru är ganska kort. Istället för att använda en pall som finns tillgänglig i köket och lägga saker på sin korrekta plats lägger hon allt i lådor som hon kan komma åt. Driver mig till vansinne.

Sätt på TV och sänk ljudet till typ 1.
Sedan stänger du av den.

Med retoriken hon har kan hon alltså inte höja ljudet eftersom det var den volymen som var inställd från början.
Du slipper ha hörselkåpor

Finns det ingen barnspärr där man kan spärra ljudnivån?

Göm fjärrkontrollen?

Kvinnor är jobbiga rent generellt.
Vad står man inte ut med för lite knulla?

I mitt äktenskap har vi inget som irriterar till vansinne. Man får ju vissa saker "med på köpet" när man väljer att leva med en person. Gillar man inte dem, och om de är vansinnesskapande, får man ju avsluta relationen.

Jag skulle önska att de vassa köksknivarna inte lades i diskhon utan diskades direkt, och det har jag sagt till en eller två gånger. Men eftersom det upprepas förstår jag att det är en värderingsskillnad och inget ont uppsåt utan obetänksamhet. Så frågan är: Skulle jag skapa en ständigt pågående irritation i vår relation för några knivars skull? Det är ju bara köpa nya om de blir för dåliga (vilket de aldrig blivit). Men kan ju också lära sig. Jag har lärt mig att stoppa in CD-skivor i sina fodral när jag lyssnat färdigt, men i början av vår relation hade jag dem utströdda överallt i hela vardagsrummet, på bord, hyllor ibland också golvet nedanför stereon vilket drev min sambo till "vansinne". Vi har ju alla olika karaktärer.

I mina öron låter det som att ni är både oartiga och förolämpande mot varandra. Det självklara hade väl varit att du frågat "kan du sänka ljudet, det är lite för starkt för mig?" och då hade hon sagt "förlåt, jag sänker förstås" eller "vill du att jag ska ta på hörlurar för ljudet, för jag gillar att höra den här konserten på lite högre volym". Eller vad det nu är.

Det känns som ni uppfattar olika önskningar som grund för attacker? Eller att ni tänker att det finns en elak baktanke eller ont uppsåt med det som den andra personen gör?

För mig är det PRAT som stör. Alltid dessa jävla ord som kommer från hennes mun. Helt meningslösa också, typ behov att berätta i detalj och hur vardagen varit.

I övrigt är hon bra, men truten går fan i ett. Blir kaos i skallen. Varför har man behov av att prata om allt och inget? Måste käften glappa 24/7? Är det bara jag som gillar när det är tyst ibland.

När man är sprängfylld, och gjort allt man kan hemma för att få komma till när hon kommer hem, så smäller hon igen dörren, kastar grejer i golvet, smäller i dörrar duschar och går till sängen utan att säga någonting.

Eller när man lagat ihop bilen hennes som skulle ha kostat ett antal tusen kr att göra på verkstad, och hon är förbannad för ett glas står odiskat på bordet...

Aldrig mer sambo, aldrig mer förhållande, Redpill MGTOW!!

När hon spelar YouTube-klipp på telefonens usla, skräniga jävla högtalare högt som fan.

När hon gnäller för att jag inte satt tillbaka kuddarna i soffan exakt som de var innan jag satte mig och njöt.

Tvättar och hänger upp tvätten. Hon kommer hem och tittar kritiskt på tvätten. Går sedan och sliter ner den och slänger i tvättkorgen för att den hänger fel? Skadat.

Varje gång diskmaskinen råkar fuskdiska en tallrik eller ett bestick ska hon ropa och berätta det? Vad fan ska jag göra åt det?

ALDRIG säger förlåt fast hon vet att hon gjort fel.

Skäller på ungarna och då menar jag råskäller för skitsaker.
Ex: Ungen glömmer cykelhjälmen hemma. Hinner cykla 20 meter och kommer på det. Kommer hem för att hämta.
Hon: Du har utegångsförbud i 2 veckor.

Vi hälsar på bekanta. På hemvägen kan hon inte sluta snacka skit om dem.

Ligger som en död fisk vid sex. Klagar konstant på att händer är på fel ställen osv.
Det är för snabbt. Det är för hårt. Det är för långsamt. Det är för mesigt.

Haha. Förlåt men just nu är jag så nöjd med att vara singel. Tack ☺️

OnT; saker som störde mig i tidigare förhållande.

1. Ointresserad av att ta hand om sitt barn (tidigare relation)
2. La ej smutstvätten i korgen (jag gör ALLT hemarbete!).
3. Orkade inte skaffa jobb.
4. Väckte mig flera gånger per natt (han var vaken).
5. Avbokade ALLT. Middagar, vänner, familj etc.
6. Svartsjuk.

Det roliga är när män tror att kvinnor fungerar som män och att dem tänker i logik alltid.

Låter uppenbarligen som att A vill jävlas med sin man (kan vara av nån helt annan anledning än vad mannen förstår) och vägrar att sänka TVn.

Ett tips: Säg ifrån ordentligt.