*** FYSIK: Korta frågor - korta svar! (ej räkneuppgifter) ***

Denna tråd är till för att kunna posta korta (enkla) frågor inom fysik och få svar på dessa. Tråden är inte till för räkneuppgifter.

Räkneuppgifter postas...
i en ny tråd under (FB) Matematiska och naturvetenskapliga uppgifter
alternativt i (FB) Fysikuppgiftstråden (För de som inte vill skapa en egen tråd)

Boktips eller liknande postas under (FB) Böcker, boktips och bokrecensioner - samlingstråd

Hur kommer det sig att en liten isbit smältare fortare än en stor?

Vad är det som avgör vilka atomer som först övergår ifrån fast form till flytande när isbiten smälter? (eftersom den inte smälter momentant). Om man placerar två så identiska isbitar frånskiljda ifrån varandra och och placerar i en boxar av exakt samma storlek med exakt samma temperaturer i boxarna (så exakt man kan komma) kommer de smälta precis på samma sätt?

En liten isbit smälter bara fortare för att den består av mindre massa - som att det går fortare att dricka upp ett halvfullt glas än ett fullt om man dricker lika snabbt.

Is bildas oftast kring orenheter eller andra element som agerar katalysator för att isbildningen ska sätta igång. Om vattnet är helt rent och kärlet t.ex. helt sfäriskt så kan vatten kylas ner till flera minusgrader utan att is bildas - och då kan is bildas väldigt fort om man tillsätter partiklar eller rörelse som sätter igång processen.

Det finns inget annat att anta än att isen skulle smälta på exakt samma sätt om det rör sig om exakt lika miljöer. Går det att iscensätta i verkligheten? Förmodligen inte.

Om man har två parallella plattor med avståndet d och att fältstyrkan mellan dessa två parallella plattor är x V/m, menar man då att fältstyrkan är x stor med avseende på d?

Vet inte om det låter riktigt rätt att specificera att det är map. d. i sådana fall hade man nog förväntat sig att beskriva x=x(d).

Fältstyrkan är det den är för att alla omständigheter är sådana som de är när du mäter. Du skulle exempelvlis kunna ha två plattor med samma laddning i samma uppsättning men en isolator mellan plattorna. Då skulle fältstyrkan x vara mindre än tidigare trots att avståndet fortfarande är d (så länge d inte är tillräckligt litet för tunnlingsfenomen dvs.).

Det ordna sig nu, det var nämligen så att jag hade fått en uppgift med en bestämd fältstyrka och för tillfället visste jag inte att fältstyrkan i ett homogent fält var densamma överallt.

Isbiten kan bara tillföras värme via ytan (såvida du inte kör den i mikron). Ju större en isbit är, desto mindre är ytan i förhållande till volymen om isbitarna har samma form. Liten yta i förhållande till volymen ger långsammare smältning.

De atomer som först går över från fast till flytande form är statistiskt sett de som har tillförts mest värme, alltså de närmast ytan. Skulle atomer längre in av ren slump lossa ur strukturen och övergå från is till vatten fryser de snabbt fast igen.

Is har en kristallstruktur av sexkantiga kristaller som normalt sett är ganska slumpmässig eftersom vattnet börjar frysa på flera ställen samtidigt. Hur isen smälter beror inte bara på form och temperatur utan även på kristallstrukturen. Den uppstår som tidigare sagts oftast runt föroreningar i vattnet och det är otänkbart att två isbitar har en identisk kristallstruktur. Därför kommer de att smälta en aning olika även om de till form, storlek, temperatur och med avseende på yttre förhållanden är i en identisk försöksuppställning.

Jag har en spegel mot väggen och går in i andra rummet och tittar in i väggen med en värmekamera. Ser jag mig själv?

Det beror på materialsammansättningen i spegeln. Du får hitta spegelmaterial som reflekterar värmestrålningen i våglängdsintervallet för att det ska fungera.

Ett exempel på en spegel är en aluminiumskiva med en glasskiva ovanpå. Aluminium reflekterar en del värmestrålning bra. Glasskivan måste vara transparent i värmestrålningens våglängdsintervall för att reflektionen ska synas vid mätningen, annars kommer fotonerna från värmestrålningen inte att släppas genom glaset för att nå aluminiumet och inte heller släppas ut om det reflekteras i aluminiumet. Kolla därför absorptions- eller transmissionsspektrat för glaset i det intressanta våglängdsintervallet. Med en vanlig spegel är svaret alltså troligtvis nej, eller möjligen väldigt lite eftersom värmestrålningen troligtvis absorberas av glaset.

Det finns dock heta speglar som är gjorda för ändamålet: https://en.wikipedia.org/wiki/Hot_mirror

Hur kommer det sig att i tynglöshet (tex på rymdstation) om man har lite vatten (eller vätska) så bildas det en sfär? Varför inte en kub eller annat? Om man te tillför något, en ojämn hasselnöt tex till vattensfären blir det fortfarande en sfär?

Ytspänningen gör att ytan minimeras.

Hur kommer det sig att det regnar så mycket i regnskogen? fy1a

Google har inte varit till så stor hjälp.