Citat:
Ursprungligen postat av
wiklund80
Att vara introvert är ett normalt personlighetsdrag, inte tecken på depression, social ångest eller dylikt.
Att vara introvert uppskattas i hinduistiska, buddistiska och ortodoxa kristna kulturer. Det är bara i Väst man ger antidepressiv medicin till introverta, men introverta är lika lite deprimerade eller ångestfyllda som extroverta har manisk ADHD.
Jag tror att äckel utvecklades för att skydda oss från smitta och sjukdomar, och att det är därför män inte vill ha med feta kvinnor att göra. Det handlar inte om sämre / fetare barn för en sats sperma är så lättproducerad av en man så det ska inte spela någon som helst roll.
Det är först om det finns så många kvinnor att en man rent kroppsligt inte hinner ha samlag med alla som sperman blir en begränsande faktor.
Jag tror att extroverta män är mindre nogräknade och enklare accepterar övervikt eftersom de till större del väger in andra drag än utseendet.
Av samma anledning finns det fler homosexuella bland extroverta män jämfört med introverta.
Jag delar frdks förundran över ditt spretiga prat om introvert och extrovert, ovetenskapliga personlighetstester, bisexualitet, fetma och nu även smittor och ADHD. Dessa saker hänger inte ihop på något uppenbart sätt och du gjorde inget för att förtydliga frågan i inlägget jag citerar. Det finns en koppling mellan "äckelkänslor" och sjukdomar, ja, i den mån som system som har uppstått för att skydda oss mot fysiska faror som har fått "bihang" i form av icke-fysiskt äckel. Dylika känslor är egentligen en typ av synestesi där system för en sak har tagits i bruk för annat.
Myers-Briggs är det bara Myers och Briggs som tror på inom psykologin, plus en rad andra icke-psykologer som tror på det ungefär som horoskop. Vetenskapen bakom är skral, minst sagt.
Det är också rätt tröttsamt med alla dessa frågor om "vad säger evolutionen om X" där man mellan raderna kan läsa att TS har en stark känslomässig koppling till X och vill hitta "evolutionära" stöd för sin idé, i stället för en ärlig och förutsättningslös diskussion.
Man måste komma ihåg att
individer selekteras, dvs evolutionens mekanismer arbetar på individnivå, men det är
populationer som evolverar. Saker finns inte i ett vakuum utan tämligen så mycket i vår variation beror exempelvis på saker som EES, evolutionärt stabila strategier. Dessa är inte "bra" eller "dåliga" utan nyttan av dem beror helt av sammanhanget. Det kan vara en fördel att vara vänsterhänt om majoriteten är högerhänt, men om majoriteten i stället skulle bli vänsterhänt, så förflyttas de adaptiva fördelarna till högerhänthet i stället. Vi kan räkna med att det gäller en stor del av genetiska predispositioner inom normal variation. Hade t.ex. "feta kvinnor" varit objektivt dåligt ur evolutionär synvinkel (exempelvis genom att vara objektivt oattraktivt för 100% av män) så skulle sådan variation givetvis dämpas. Förutom, förstås, att variationer i vem som är tjock och vem som är smal går väldigt snabbt ur evolutionär synvinkel och påverkas i första hand av kultur. Det var inte alltför många generationer sedan som fetma utstrålade rikedom och framgång och dagens smalhetsideal är
inte något gammalt fenomen. Och det lär inte förbli ett ideal speciellt länge, sett över några generationer (för bara 100 år sedan var rosa den pojkaktiga färgen och blått den feminina enligt västerländsk kultur. Dylika saker tenderar att ändras väldig fort över några generationer, men ändå för långsamt för att en enda generation ska behöva märka det nödvändigtvis).
Rent sakligt är sjuklig undervikt och sjuklig fetma båda förknippade med infertilitet och en del andra sjukdomar, men idealet idag ligger mycket närmare den "smala" sjuka gränsen än den "tjocka" (dock, ätstörningar som anorexia är
inte i första hand drivet av skönhetsideal även om det nog kan påverka, för anorexia är känt sedan länge, inklusive perioder där idealet har varit mer åt det runda hållet).
Det är totalt meningslöst att tala om en
individs preferens som "evolutionär defekt/nackdel", såvida denna preferens inte är uppenbart stollig (svåra parafilier, etc) eftersom detta utgör
variation. Folk verkar tro att deras bild är
representativ och argumenterar utefter denna. Så är det mycket sällan. En mans kvinnoideal är inte representativ för en annans. Om bara en preferens hade funnits, så hade hela populationen rört sig åt det hållet genom sexuell selektion (som kan verka betydligt snabbare än naturlig selektion dessutom). Sexuell selektion är den troliga orsaken bakom att kvinnor har bröst även när de inte ammar, och även kvinnor med mycket små bröst har i regel väldigt väsentliga bröst jämfört med andra icke-divgivande däggdjur. Fundera på: varför finns det kvinnor med små bröst? Varför finns det kvinnor med riktigt stora bröst? Varför finns det en variation här? Varför har mannen förlorat baculum, penisbenet (baculum=käpp), trots att män har väsentligt större penis än våra närmaste släktingar? Orsaken är förstås snarlik (sexuell selektion är dock inte den
enda faktorn för båda exemplen och tonvikt finns på andra fenomen lite beroende på hur man vill modellera eller resonera kring fenomenet).
Vi kan också försöka angripa frågeställningen med
konserverande evolution, som givetvis är den
vanligaste och kanske mest långsamma av alla evolutionära mekanismer (tja, den kan vara snabb på att ha ihjäl individer dock). Enbart sexuell selektion tenderar att leda till "runaway phenotypes", dvs där ett "önskvärt" drag bara blir tydligare och tydligare tills det hämmar andra funktioner eller fysiologi. På populationsnivå skulle man kunna säga att en
effekt (dvs inte en pådrivande faktor, utan en följdverkning) av en variation i preferens gör så att även populationens variation i de fenotyper som preferensen pekar på, konserveras. Givetvis är det inte en "nackdel" att ha en preferens, vi kan inte stirra oss blinda på enskilda aspekter som
antal avkomma. Det kan vi knappt för någon art alls, och det är hopplöst enfaldigt att göra på en seriemonogam K-selekterande art som människa (ja, jag vet att r/K-selektion är ett föråldrat koncept, men ibland kan det vara bra att peka på pedagogiskt). Du kan heller inte utesluta att din preferens är sinnrikt inriktad på något du "saknar", dvs någon som har arvsmassa som fint kompletterar din. Så där har du en alldeles utmärkt mekanism som kan ge även mycket snäva preferenser till individer och absolut då inte är några "defekter".