Föräldrar till barn över 13 år saknar insyn i deras sjukvårdskontakter.

Har försökt att inte fulcitera nedan, men jag tycker att detta är mycket skrämmande. Läs gärna länkad källa. Antingen är man myndig eller inte enligt mig, och barn är man ju upp till 18. Uppenbarligen har man lappat och lagat i lagstiftning och regler för att "skydda dem som lever under hedersförtryck". Detta tillämpas då för alla. Så ett importerat problem skall leda till denna makabra regel, samtidigt som 20+ åriga afghaner tas om hand som barn.
Resultatet är att man som förälder inte kan boka tid för sitt barn, få provsvar eller läsa journaler. Men vet de inte hur små 13-åringar är?
Det mest obehagliga är förstås misstanken att de onda djävlarna som vill stympa och kastrera barnen "för att hjälpa dem" har ett finger med i detta. Är säker på att det funnits med i diskussionen sida vid sida om abort och p-piller. Tycker det är helt sjukt.
Nej har inget barn som blir 13 i närtid.

https://www.1177.se/sa-fungerar-vard...eter-i-varden/

Jag tycker nog att det är mest rätt ändå. Många tonåringar - ja även infödda svenska - skulle inte våga söka läkare, om de visste att föräldrarna snokade i deras journaler. Tänk psyk t.ex. - det kanske är föräldrarna barnet behöver prata av sig OM. Det kanske behöver hjälp att komma bort från familjen, och det kan bli farligt om föräldrarna får veta detta i förväg. (Tänk misshandel, sexuella övergrepp - och JA även tvångsgiften, hedersmord och sådant i vissa kulturer.) Jag tycker för övrigt inte att tonåringar ska ha sex, men OM de har det ändå, så är det förstås bättre att de använder p-medel än att de inte gör det, och då måste de kunna skaffa det utan att föräldrarna kan få reda på det.

Men borde inte i sådana fall undantag göras och inte tvärtom. Man kunde få frågan om det var känsligt. Förstår att det vore krångligt med delar av journalen som i så fall måste markeras så att det inte går för den som läser den och ej tillhör sjukvården att se att något fattas, men ändå...

Problemet är väl denna del i texten.

Som vårdnadshavare kan du också läsa barnets journal på 1177.se tills hen fyller 13 år. Barnet kan läsa journalen på nätet från den dag hen fyller 16 år.

Det är alltså tre år som föräldrar och barn inte kommer åt sin journal alls. Har en kompis med exakt detta problem och hans dotter har en del problem.

Samma med en bekants son med ADHD.
Här har lagstiftarna definitivt inte tänkt.

Är mamma till barn med npf. För mig gör det min vardag så mkt svårare. Ni anar inte hur mkt tid jag ägnar åt att jaga på telefon tid som är orimlig. Med mina vårdkontakter var det lättare. Fattar inte.

det är möjligt att få undantag på detta.
både för förälder och barn.
men det är inte alltid som sjukvården vill att föräldrar ska få läsa (eller ibland tvärtom - att barn inte ska läsa).
men som sagt, det görs undantag och då prövas det, det kan ju tex vara så att barnet har en kronisk sjukdom som antingen föräldrar eller barn (eller båda tillsammans) sköter om på ett bra sätt och då kan undantag beviljas.

men som ts skriver, pga tex hedersprobelmatik eller kanske anorexia så vill inte alltid sjukvården att barn och deras föräldrar läser.

så här kan det tex stå:

"Tjänster som läkemedel, intyg, journalen nås dock inte. Men det gör de
tjänsterna inte heller innan 13 år i ombudsläget utan endast om man loggar in
med BankID eller annan e-legitimation. Journalen kan ingen mellan 13-18 år
se via ww.1177.se – inte barnet och inte heller föräldern. Skulle det finnas
särskilda behov av det kan man som förälder eller ungdom ansöka om det via
den mottagning barnet går på via en blankett."

Jag kan tänka mig.. i välfärdslandet swedistan så antingen blir man bollad mellan 1177-vårdcentral-sjukhus tills man självläkt eller dött men skulle man på något sätt lyckas ta sig ur den karusellen och blir hänvisad till någon speciell mottagning möts man av "Våra telefontider är Måndagar kl 08.00 till 08.15 var vänlig och ring igen". När man väl kommer ihåg att ringa en Måndag kl 08.00 om man inte hunnit dö innan så möts man av 100 frågor där man ska knappa in personnummer osv och sedan blir det något fel och linjen bryts. När man ringer upp igen har telefontiden gått ut och man får vänta till nästa måndag, nu med en arbetsgivare som är förbannad för att man suttit över rasten i telefon.. Tar man sig trots detta förbi så får man "Du har nu plats 895 i kön".. Här går resten av arbetsdagen att vänta ut kön. Alternativt kan man välja att bli uppringd. Vid 14 rasten ser man att ett okänt nummer försökt nå en och man kan dra sig till minnes att man kände en lätt skakning i fickan när de ringt en signal och sedan lagt på för att du inte satt med fingret på svara knappen och väntade som någon form av reflextest.

Om man tillslut kommer fram till läkaren som knappt kan prata svenska och säger att du dragit av korsbandet i knät lyser han dig i örat och säger åt dig att sträcka ut tungan och säga AAAH. Sedan skriver han ut Losec och när du påpekar att det var knät du hade ont i tittar läkaren på klockan och säger att man bara kan söka för en sak i taget men att du kan söka in igen om Losecen inte fungerar....

Fick jag det någorlunda rätt?

Det mesta problemet är importerat ja. Men det finns även svenska minoriteter, typ Jehovas Vittnen som inte skulle uppskatta att tonåringen är homo eller använder preventivmedel.

Ja visst så är det nog, vad jag vänder mig mot är tendensen "att slänga ut barnet med badvattnet" eller kanske "skjuta mygg med kanoner" som blir mer och mer tydlig när etniska grupper skall hanteras. Då blir allt så jävla känsligt eftersom man inte ens får erkänna att problemet finns "vadå, så har det ju alltid varit" alt är rädd att anklagas för att vara rasist. Man ser otaliga exempel redan i förskolan. Minns ni när man tog bilder av barnens luciatåg. Tre problem där nu. Eller om barnens namn finns på fina skyltar som de kan läsa med föräldrarna. Ånej - då kan de identifieras och föräldrarna kan kontakta varandra ( narrativet är att släktingar ska skvallra var de gömda barnen finns - och de måste ju också ha tillgång till sina namn)
Här är det alltså för krångligt att hitta speciella lösningar och då generaliserar man på ett sett som ställer till otroliga problem för det enorma flertal familjer som utövar normalt föräldraskap men som på detta sätt hindras i sina kontakter med vården. Speciellt att tex inte kunna kontrollera intag av livsviktiga mediciner och dylikt.
För övrigt är det inte alls självklart att en 13-åring ska ha en självständig vuxen sexualitet med tillgång till allt. Den som ligger med henom begår ju ett brott! Och att *ingen* kan läsa 13-16 åringars journal. Totalitära metoder öppnar för totalitära lösningar. Om min hypotetiska lite förvirrade 14-åring går till vården och hamnar hos fel läkare kan han några år senare vara oåterkalleligen berövad sitt kön och kemiskt stympad utan att jag har kunnat skydda honom.

Nu är den här tråden gammal men jag har nyss fått en 13åring så uppmärksammat detta. De som behöver dölja sin vård av olika orsaker för att föräldrarna inte kan ta att de är homo etcetera så finns det ju olika instanser de kan söka sig till utan föräldrars vetskap. ex bris, ungdomsmottagningen etc. Där frå inte föräldrar se vad som sker. Så jag tycker verkligen inte det finns något belägg för att göra 13 åringar ansvariga för sin egen vård. De är barn i alla andra avseenden i samhället så finns ingen anledning att de ska bli vuxna här. De får inte skaffa BankID eller Id-kort utan föräldrarnas samtycke o utan det kan de inte logga in på 1177 etcetera. Detta gör det bara extremt besvärligt för alla oss föräldrar. Mitt barn vill absolut inte ta hand om detta själv. O alla föräldrar jag pratat med som har barn tycker det är helt galet. Så bort med dessa dumheter säger jag.

Håller med. 13åringar ska inte ha sex etcetera så det som de skulle behöva göra utan föräldrar skulle då vara prata om hur de mår vilket det som sagt finns instanser för att göra typ BRIS etcetera. Därav kan jag inte se varför detta behöver finnas alls. Det är bara sjukt jobbigt för oss föräldrar.