Lösningen på universums gåta! Varför fungerar matematik och fysikens lagar?

En stor del av evolutionsbiologi och kosmologi hade nog inte ens funnits om ingen hade frågat "varför?". Varför har alla däggdjur så liknande anatomi? Svar: de har utvecklats från samma art som fanns för många miljoner år sen. Etc.

Visst kan man formulera om många såna frågar till hur-frågor: hur fick alla däggdjur så liknande anatomi? Men vad gör det egentligen för skillnad? Att inte ställa vissa intressanta frågor BARA därför att de också ställs i religioner, är OCKSÅ att låta sig styras av religion.

Nej. Vetenskapen förklara hur, inte varför. "Varför", implicerar "avsiktlig design", och förutsätter då en skapare, och det här retoriska tricket ska vi inte bli lurade av. Det finns ingen anledning att fråga varför, så länge vi inte vetenskapligt har funnit någon anledning att ställa den frågan. Och det har vi inte. Man kan ju så klart fantisera om och hitta på olika versioner av varför, det görs också inom sagornas värld (t.ex. Skapelseberättelsen, är en sådan saga, som ju iofs är ett skönlitterärt fiasko jämfört med modern litteratur och sci-fi)

Du hakar bara upp dig på semantik. Har du öht någon erfarenhet av riktig forskning eller har du bara förläst dig om det i din ateistiska missionsmanual? Forskare frågar VISST "varför", och det en hel del. Själva drivkraften bakom vetenskap är nyfikenhet, och det är knappast en egenskap man har om man aldrig frågar "varför".

Det är du som fastnar i semantiken.
Givetvis kan man inom vetenskap fråga sig varför. T.ex varför är vissa ormar giftiga.
Men när detta varför undersöks, kommer man ju också fram till hur. (evolutionen = hur).
Varför går ju också att bevara med evolution. Eller helt enkel överlevnad. Men det vet vi ju redan. Så den frågan måste inte besvaras 1000 ggr till, utan vi lär oss ju då mer på att kolla på hur evolutionen gick till. Att fråga "varför finns evolution" är inte vetenskapligt. Det är efterblivet.

Eller menar du att "varför" , ska besvaras utan att ta reda på hur?

Hur då? Och Varför det?

Det är DU som vill bannlysa ett ord ("varför") och så påstår du att det jag som fastnar i semantik?

Det finns inget fel med att fråga "varför". Småbarn gör det hela tiden under en period i livet då de lär sig mer än någonsin.

Det du egentligen vill säga (eller iaf det du egentligen borde vilja säga) är hur man sedan bär sig åt för att söka svar på de frågor man ställer.

Varför fungerar matematik så bra för att beskriva även sådant i den moderna forskningsfronten, t ex i kosmologi och i elementarpartikelfysik, som Euklides och Pythagoras m fl verkligen inte designade sin "skruvmejsel" (enl ett tidigare svar) för?

Max Tegmark har iaf ett lite spännande svar i sin bok Vårt matematiska universum: Det är matematik som är den yttersta verkligheten. Om det må han ha rätt eller fel.

Som Galileo Galilei sa: Vilka är de begreppsliga beståndsdelar som identiskt upprepar sig och som kan kombineras enligt någon enkel lag som återger de faktiska rörelsefenomenen.

Det är som det är för att om det vore annorlunda kunde vi inte observera detta.

Han har bevisat många gånger i sina inlägg i Filosofi att han inte kan debattera ärligt, så du gör ett klokt val.

"Ärligt" för dig är att bara hålla med dig, så visst, mea maxima culpa.

Jag är lite förvånad över att ingen tagit upp Wigner.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_...tural_Sciences
För övrigt är Tegmark en charlatan.

Väldigt relevant om Wigner.

Hade en liknande bild själv förut av Tegmark, men ändrade mig efter att ha läst hans bok Vårt matematiska universum. Han är inte alls bara så där spekulativ som det kan verka utåt, utan har även gjort grymt mycket "riktigt" forskningsarbete. Han har någon princip att han tillåter sig att släppa loss lite vart 10e papper eller så. Dock är det nog just dessa som han hörs mest om.

Logik, aritmetik, geometri och dynamik är välfunna och konsistenta ideer som samverkar till förutsägelser med ganska hög precision. Mer noggranna mätningar visar att åtminstone dynamiken och geometrin måste utvecklas


för att formlerna ska bli tillräckligt precisa. Kanske kan också Feynmans normaliseringsprocess betraktas som en utveckling av aritmetiken? Det finns också olika logiska modeller, men vad jag vet används väl ännu bara den klassiska logiken när det gäller fysikaliska modeller.

Men vetenskapen är inte evig utan betydligt mer momentan.