EU:s klimatpaket är krigsföring mot svenskt skogsbruk

Ja, jag drog i en högre växel där skall jag erkänna.

Tänker på de andra sakerna även : Man gillar varken kärnkraft eller vattenkraft i EU. Fossila bilar skall fasas ut.., och det finns ju mycket mer "Greta prat".

Tippar att Asien småler och glädjer sig till nya europeiska jobb som flyttas över, billig el fixar man med mer kolkraft.. USA.., tja det blir inget mer ifrån Biden än att han stängde utbyggnaden utav "Keystone pipeline". Det är USA`s bidrag.

Nej, det finns säkert många utanför Europa som är nöjda med detta. Att såväl vattenkraft som kärnkraft har en negativ miljöpåverkan är ju dock inget de dragit ur röven, däremot så är det inte vad tråden avhandlar utan fokus ligger på svenskt skogsbruk. Som med all rätta får kritik av eu. Även en blind höna hittar ibland ett korn som man brukar säga. Det svenska skogsbruket förvaltar sina resurser på ett sätt som får en jack vegas-beroende att framstå som ett föredöme avseende ekonomi, oavsett vad kina eller resten av världen gör eller inte gör.

https://omni.se/m-domer-ut-eus-strat...rning/a/o6MRzg

Det är bara galna män inom miljöpartiet och på flashback som tycker det är en bra idé. Alla andra normala människor inser att det är en oblyg attack mot Sveriges skogsnäring . Det är så befängt det kan bli

Uppdatering: Storbråk under förhandlingarna

https://omni.se/uppgifter-brak-in-i-...ategi/a/w8d4Wd

Nu jävlar händer det grejer !

Koldioxiduttaget från skogen maximeras om uttaget av biomassa maximeras. Skogen i Sverige har under de senaste 100-150 åren brukats för att få maximalt uttag av biomassa, med avverkning när tillväxten har stagnerat tillräckligt mycket och därefter snar nyplantering. Det går att få ett tillfälligt större koldioxidupptag under ett par decennier genom att låta skogen stå orörd. Det beror på att att ett hygge avger koldioxid när rötterna och övriga rester förmultnar. Sedan dröjer det ett tag innan de planterade träden är tillräckligt stora för att ta upp en ansenlig mängd koldioxid. En sådan strategi innebär dock att det totala koldioxidupptaget sett över lång tid blir mindre. En gammal skog avger nästan lika mycket koldioxid som den fångar upp. Om man vill använda skogen för att ta upp koldioxid ur luften måste därför skogen avverkas någon gång. Det är noga utrett vilka tidsintervaller från plantering till avverkning som ger det största långsiktiga uttaget av biomassa och därmed koldioxid. Detta tidsintervall skiftar ganska mycket beroende på marken och trädslaget. Om man frångår detta och väljer ett längre tidsintervall, då får man som sagt ett större koldioxidupptag på kort sikt men ett mindre koldioxidupptag på längre sikt. Sverige har ur koldioxidsynpunkt skött markerna på ett förträffligt sätt under lång tid. Den strategi som EU nu har valt syftar till att maximera koldioxidupptaget fram till år 2050. En konsekvens av denna strategi är att koldioxidupptaget efter 2050 kommer att bli mindre än om skogsbrukarna själva hade fått bestämma. Om man vidgar perspektivet bortom koldioxiden finns även andra saker att fundera över. 1: Hur används det avverkade virket? När det bränns återgår koldioxiden till luften. För eller senare sker detta med allt virke. 2: Hur trivs djur och växter i skogen?

Fast ett stopp på kalavverkning påverkar ingenting av det du skriver. EU kritiserar inte skogsbruk, EU kritiserar det svenska skogsbruket där kalavverkning är norm och har varit så länge. Plus att granåkrar innebär en kraftig förlust av områden med hög biologisk mångfald. Minst lika viktigt.

Klimatpaketet anger att en del skogar som har uppnått avverkningsålder ska lämnas orörda för att öka mängden kol i skogen. Det var det som min kommentar ovan handlade om. Där har EU rätt i att koldioxidupptaget på detta sätt blir större om man ser enbart på tiden fram till 2050. Om man ser hundra år längre fram till 2150 så leder klimatpaketet dock till ett mindre koldioxidupptag än nuvarande brukningssätt. Det gäller oavsett om skogarna förblir orörda eller om man återgår till att bruka skogen. Om skogen förblir orörd så kommer den till slut in i ett läge där den har växt färdigt och i stort sett slutar att ta upp koldioxid. Om man efter 2050 ändrar sig och väljer att bruka skogen igen så kan man se tillbaka på en tid med en tillväxt som är lägre än medeltillväxten. Normal avverkningsålder bestäms av den tidpunkt då skogen blivit så gammal att tillväxten har blivit mindre än medeltillväxten sett över lång tid i en brukad skog. Som störst är tillväxten någon gång i trädens medelålder. Därför kommer åtgärden att lämna skog som nått avverkningsålder orörd innebära ett minskat koldioxidupptag sett över lång tid oavsett vad man väljer att göra i ett senare skede. Det som du tar upp om kalhuggning har inte så mycket med koldioxid att göra. Det vore snarare en åtgärd för att återskapa en naturtyp som har blivit ganska ovanlig i Sverige med träd i olika åldrar på samma yta. Det skulle fortfarande vara möjligt att ta ut ungefär lika mycket biomassa ur en sådan skog som ur en normalt brukad skog genom att såga ner de äldsta träden vart tjugonde år. Den teknik och logistik som används idag är dock inte anpassad för ett sådant brukande och det skulle bli en stor utmaning. Dessutom är en omställning till brukande utan kalhuggning av rent biologiska skäl en lång process kanske ett par hundra år eftersom det hela tiden måste växa upp nya träd under de äldre. Ett allmänt förbud mot kalhuggning skulle på sikt leda till en mer enformig natur. Granen är ett av några trädslag som är väl anpassat för att ge nya plantor i skog som inte råkar ut för skogsbrand under lång tid. Många andra trädslag är anpassade för återkommande skogsbränder eller kalhuggningar. Till exempel tall skulle försvinna utan kalhuggningar eller skogsbrand. Jag tycker det är oklart vad vi två debatterar om. I ditt första inlägg skrev du att EU har rätt. Kan du förtydliga vad EU har rätt i och hur.

Jo, jag fattar inte heller vad du syftade på i ditt första svar till mitt inlägg. Jag är dock varken politiker eller skogsbruksforskare så lobbying är nog en smula bortkastad på mig. Plockhuggning är ju däremot inget nytt och kunskapen finns ju i allra högsta grad, det är ju snarare viljan som saknas. Sen fattar jag inte hur du kommer fram till att kalhuggning ger en mindre enformig skog, det får du gärna komma med en vetenskaplig referens till.

Som du skriver så är plockhuggning inget nytt. Det var nog så det började en gång i tiden. Man valde ut de träd man ville ha till huset/skeppet och så högg man ner dessa. Det förekom också svedjebruk i någon omfattning och resultatet av det kan väl i någon mån liknas vid kalhuggning. Vad jag syftar på med att det blir en mer enformig natur utan kalhyggen är att skogarna kommer att se ganska likadana ut inom ett större område. Vetenskaplig referens blir svårt tyvärr även om det hade varit trevligt. Om man tittar på en yta av kanske en kvadratmil idag så finns det på den ytan träd av olika slag och i olika åldrar. Oftast gran och tall i och för sig. På ett ställe är det ung skog, på ett annat ställe är det medelålders skog och på ett tredje ställe är det äldre skog. Med blädningsbruk blir det mer lika överallt. Träd i olika åldrar kommer att finnas överallt. Dessutom finns det många trädarter som inte klarar att växa som små träd under stora träd. Dessa arter har som strategi att växa och bli ganska höga fort efter en skogsbrand. Om dom lyckas med det kan dom bli stora och gamla. Det är till exempel tall, asp, björk, ek och al. Andra arter klarar av att växa i skuggan av andra träd. Sådana arter kommer till slut att ta över en skog som inte brinner ner eller kalhuggs på lång tid. Det är till exempel gran, bok och lind. Troligen skulle man få granskog nästan överallt med obligatoriskt blädningsbruk om man dessutom lyckas kväsa eventuella skogsbränder.

Du menar samma skogsbruk som är mer skövling av stora områden än vård av skogen?

Ur ett strikt (kortsiktigt) ekonomiskt perspektiv är ju kalhyggen den mest fördelaktiga (för skogsägaren). För biologisk mångfald, näringsläckage m.m. är kalhuggen granåker det motsatta. Om du menar att jämnårig monokultur är det mest variabla får det stå för dig, men jag tror inte att du får mycket medhåll, speciellt inte om du tittar på den vetenskapliga litteraturen. Och att jämföra växelbruksambitionen med svedjebruk för odling av säd och vall med granåker, ja där får du nog förklara dig om du vill bli tagen på allvar. Ur ett biologiskt perspektiv bör träd av blandade arter och åldrar finnas, och ja, granen tenderar att ta över men det är ju för att den ges möjligheter att göra så genom en urusel förvaltning av skogen där virkesproduktion är det som premieras. Jag tycker det verkar som att du har missförstått en del fundamentala ekologiska processer, ja, trädkronan av ett vuxet träd hämmar tillväxten av sly som växer under förstnämnda, men det är ju så ekosystemet bör se ut och vad det är anpassat till. Det är ju inget problem utan en grundförutsättning för ett motståndskraftigt och välfungerande skogsekosystem

Det som verkar engagera dig mest är granplanteringar på före detta åkermark. Har jag förstått dig rätt?

Kan vi bli eniga om att ur ett strikt koldioxidperspektiv så är den svensk-finska metoden med kalhyggen den långsiktigt bästa? Sverige sköter skogarna på ett närmast optimalt sätt om man enbart tar upptaget av koldioxid i beaktande. Det är inget argument för att det ska förbli på samma sätt i framtiden. Bara ett konstaterande. Det kallas ju för "klimatpaket".

Ja jämnårig monokultur kan ge ganska hög mångfald. Inte på en och samma kvadratmeter men en bit bort växer det ett annat trädslag med en annan ålder. Helt klart kunde förutsättningarna för växter och djur vara bättre än så med stora mängder död ved, gamla träd med håligheter och betydligt större förekomst av trädslag som har blivit ovanliga på grund av skogsbruket. Det jag argumenterar för är att ett utbrett blädningsbruk inte kommer ge så värst mycket mer biologisk mångfald än vad vi har idag. Det som har försvunnit nästan helt i och med skogsbruket är mycket gamla artrika skogar och det är förstås inte bra om man har biologisk mångfald i åtanke. Till skillnad från en del länder i EU som har valt att såga ner den för gott har vi ändå skogen kvar. Nu ska bland annat dessa länder alltså tvångsförvalta skogen här.

Jag nämnde svedjebruk enbart som en tillbakablick på hur det kan ha gått till när skogen brukades långt tillbaka i tiden. Du nämnde att plockhuggning inte är något nytt och det är ju sant, till och med en underdrift. Det allra mesta av skogarna var dock orörda av människor eftersom de inte hade ekonomiskt värde förrän 200 år sedan.

Återkommande skogsbränder på grund av blixtnedslag var förr ett naturligt inslag i skogarna. Nuförtiden är det oftast människan som startar skogsbränder med till exempel grillar och maskiner, men människan har också blivit bra på att släcka bränderna. Därför är det mycket mindre skogsbränder nu än förr. Som jag har skrivit tidigare så är många arter beroende av detta för sin fortlevnad. Strategin är att växa snabbt i unga år på den kala ytan. De första decennierna är avgörande. Om det lyckas kan trädet bli ännu större och gammalt och invänta nästa brand. Till exempel tall verkar kunna detektera när träden runt om kring har försvunnit. Trädet (som nu troligen är brandskadat) sätter då igång med fröproduktion i betydligt större mängd än tidigare. Du har kanske sett kalhyggen med några få kvarlämnade tallar här och var. Dessa tallar har lämnats kvar av skogsbrukaren för att de ska fröa av sig och ge upphov till nästa generation. Ett obligatoriskt blädningsbruk utan skogsbränder skulle ge en annan naturtyp. Helt klart trevligare än ett kalhygge men tveksamt om den biologiska mångfalden är större.

Har du sett någon redogöra för hur plockhuggning i blädningsskog kan gå till i stor skala? Det går säkert på något sätt. Frågan är bara hur.