Citat:
Ursprungligen postat av
lars-koster55
hej, mitt barn har en bästa vän som jag tror är en psykopat, de båda är 8 år och brukar leka på gården tillsammans men får sånna sjukt dåliga vibbar av detta barn. Känner även barnens föräldrar bra, jag har hör detta barn säga helt sjuka saker som att han vill döda djur och annat. VAD SKA JAG GÖRA?!?!
En åttaåring styr man som förälder mycket över. Du väljer var de ska vara och när. Är det så att man upplever att en av vännerna har 100% negativ påverkan, ser man till att begränsa umgänget med denna vän. T.ex. genom att inte låta dem komma över till varandra och leka, eller styra upp playdates med andra vänner som är bättre barn.
Nu låter det som att ditt barn har en "vän på gården", dvs en granne. Där kan det vara lite lurigare, då barnen naturligt umgås i samma miljö och kanske hittar varandra på så vis.
Jag hade försökt gräva djupare i relationen. Gillar de verkligen varandra, har de gemensamt, ömsesidigt utbyte eller leker ditt barn endast med denna person i brist på andra barn?
Om det förra - ditt barn gillar verkligen den här pojken och vill leka med honom, och den andre pojken tycker om ditt barn: Försökt vara närvarande och sätta gränser för det andra barnet. Dvs, bjud hem dom att leka hos er och sätt gränser. Var en närvarande förälder, en förebild. De närmar sig åldern då de vill leka helt utan föräldrars närvaro och om du då har en gränslös pojke som får ditt barn att begå onda och dumma handlingar, då gäller det att motarbeta det redan nu.
Om ditt barn inte gillar den här pojken men leker med honom i brist på annat, är det läge att försöka få in andra barn i din unges liv. Bjud hem på playdates, uppmuntra lek med andra barn, ring och fråga en klasskompis förälder om gemensam lek.
Man kan inte välja vem ens barn gillar att umgås med, men man kan rita om spelplanen så att det går mer åt det håll man önskar. Snart är ungen så gammal att du kommer sakna kontroll och insyn, bäst att stävja om du anser att det andra barnet är hundra procent negativ påverkan. Om inte, kanske du kan bidra till gränsdragning för det andra barnet?
Jag gillar egentligen inte att mikromanagera för mycket utan bästa är om naturen får ha sin gång, men ifall man bedömer att ett barn enbart har skadlig påverkan på ens barn kan man begränsa umgänget. Men råder dig att göra hemläxan först, skaffa mer på fötterna. Bjud in ungen, kolla av hur han är i er miljö. Kanske har du fått fel uppfattning?
Förut bodde vi grannar med ett barn som bara var negativ påverkan på vårt. Barnet var bortskämt, oförskämt, otrevligt och gnälligt. Då han dessutom behandlade vårt barn som skit, var det en fruktansvärt dålig kompis. Barnet var lite äldre än vårt och hade "massor av coola leksaker", så vårt barn ville gärna leka med den här ungen. I vårt fall handlade det om "i brist på annat", dvs när vi skickade ut vårt barn att leka på gården som h*n sökte upp denna unge. Det löste vi genom att bjuda över kompisar, själva gå ut och sparka boll med vårt barn osv. Det krävde lite mer engagemang, men vårt barn slutade till sist svansa efter den här skitungen.