ELPRISTRÅDEN - Spotpriset på elen nära 2kr/kwh idag, alltså nästan 4kr/kwh. Hur är det möjligt?

Elleverantörer runt om i Europa har börjat få problem att hantera pristopparna på elmarknaden, enligt Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

Knäckta av åtaganden

I veckan kom besked om att ett andra belgiskt elbolag, Vlaamse Energieleverancier, tvingats i konkurs av den senaste tidens prislyft. Fyra nederländska bolag har också gått omkull i vad som i branschen beskrivs som en priskris.

Den el som säljs till fasta priser till svenska kunder har oförändrat pris oavsett prisrörelser på elmarknaden, normalt upp till tre år.

Elbolagen som säljer avtal med fasta priser har i sin tur i stor utsträckning prismässigt säkrat framtida leveranser av el på nivåer som gör de fasta priserna som slutkunderna betalar lönsamma. Denna typ av kontrakt kan bolagen köpa på den så kallade terminsmarknaden.

De rörliga priserna – om man bortser från de få avtalen med timpris som tecknas – beräknas i sin tur i regel på ett månadssnitt. Priset räknas då fram i efterhand och täcker därmed eventuella pristoppar under den aktuella månaden.

Men helt riskfritt för elbolagen är det inte i Sverige heller. Inte när priserna skenar uppåt under längre perioder, enligt Thorstensson.

– Elbolagen står ändå med så kallad volymrisk och profilrisk, säger han.

Väldigt stor risk ekonomiskt
Det handlar förenklat om att elbolagen inte på förhand kan veta hur mycket el du kommer att använda och när du kommer att använda den på dagen. Det innebär att elbolagen i trängda lägen med ökad konsumtion kan tvingas köpa in extra el till höga prisnivåer.

– De priserna vi har nu, som är ovanligt höga, gör att volymrisken och profilrisken är väldigt stor rent ekonomiskt, säger Thorstensson.

– De här prisnivåerna kommer att tära på företagens ekonomier. Det går inte att bortse från, tillägger han.

Företaget ligger på fel sida elgränsen – tvingas betala miljoner


Industriföretaget AD Plasts elpriser är rekordhöga. Men företagets konkurrenter, bara kilometer bort, har elpriser som är lägre på grund av indelningen i elområden. ”Det är för djävligt”, säger vd:n Michael Jonsson som nu oroas för att hans kunder letar nya leverantörer – i grannkommunerna.

---

Elkostnaderna har stigit med cirka 45 procent under hösten för AD Plast. Merkostnaderna ligger på cirka 200 000 kronor vissa månader, alltså cirka 2 000 000 kronor högre på ett år.

---

Dessutom har elavbrotten blivit allt vanligare, vittnar Michael Jonsson om. Mitt under intervjun med honom utbrister han plötsligt – nu gick strömmen igen. Det är femte gången i år, berättar han.

Det kostar enormt mycket pengar att ha anställda som går och inte gör något. När maskinerna står stilla sjunker intäkterna snabbt. Om AD Plast får ett entimmeslångt elavbrott vid lunch är hela produktionen ofta inte igång igen förrän långt senare på kvällen.

– Inte nog med att det har blivit dyrare för oss, säger Michael Jonsson, nu får vi stora driftstörningar också.

---

Själv har Michael Jonsson jobbat hårt med energieffektivisering. Sedan 1998 har företaget minskat energiförbrukningen per kilo producerad plast med 70 procent. Därmed drar Michael Jonssons AD Plast sitt strå till stacken, men det kompenserar inte för dagens skyhöga elpriser.

Han påpekar också att det på sikt gäller att säkra den svenska konkurrenskraften överlag, inte bara för företagen i elområde 4. När lönekostnaderna har varit högre än i många konkurrentländer har svenska företag historiskt kunna kompensera det med låga elpriser:

– Vi konkurrerar med lågkostnadsländer i Europa. De har haft högre elkostnader, men samtidigt har de haft lägre lönekostnader. Då har vi kunnat konkurrera med lägre elkostnader. Men som det har blivit nu har vi till och med ändrat konkurrensförutsättningarna inom Sverige genom att reglera elkostnaderna i de olika elområdena, säger han.

I Aftonbladet på tisdagen gick Bolund, tillsammans med Miljöpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt, till attack mot Moderaternas energipolitik.

Enligt Bolund är det “den gröna politiken som ger näringslivet bäst förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft i Sverige med billig, förnybar elproduktion” – det vill säga vindkraft.

En som inte håller med är Pågens vd Anders Carlsson Jerndal:

“Det är en huvudlös politik driven av en gravt inkompetent regering plus stödpartier som sett till att vi hamnat i den här situationen.”

Stigande elpriser tvingar nu brödjätten att i sin tur höja priserna. För konsumenterna kommer det att handla om 1–2 kronor limpan, bedömer Carlsson Jerndal.

Vindkraften svarar i dag för ungefär en femtedel av den svenska elproduktionen. Men produktionen är ojämnt fördelad. “En utmaning med vindkraften är att vinden varierar”, som det påpekas på branschorganisationen Energiföretagens hemsida.

Någon borde förklara detta för Bolund och Tovatt och även beskriva konsekvenserna.