Hur kunde Ronnaskolan i Södertälje plötsligt höja sina betyg så fantastiskt?

Höstterminens betyg visar att Ronnaskolans niondeklassare har det högsta meritvärdet bland Södertäljes kommunala skolor. En väldig uppryckning jämfört med förra året då skolans nior tvärtom landade på den lägsta betygspoängen i kommunen.

Förra året när höstterminens resultat damp ner hade Ronnaskolans nior det lägsta meritvärdet (176,9) bland de kommunala skolorna. Men i år har man alltså klättrat till en topplacering på 217,8.

– Vi har haft en del jobb med att reda upp tidigare års mindre lyckad undervisning, och årgångarna blir lite ojämna. Men det här är otroligt roligt, säger rektorn Henrik Ljungqvist till SVT.
Nya metoder i klassrummet

Det genomsnittliga meritvärdet, eller betygspoäng som det också kallas, för de kommunala skolorna ligger på 198,7 i år, något lägre än förra höstens 207,8.

Hur har det gått till att ni har höjt betygen så mycket?

– Till exempel genom ett annorlunda arbetssätt, där eleverna genom olika metoder uppmuntras att använda språket, säger Henrik Ljungqvist.
”Vågar utmana eleverna”

Han menar också att tvålärarsystemet har varit viktigt.

– Och en annan mycket viktig faktor tror vi är att våra lärare tror på våra elever, vågar utmana dem kognitivt och inte fastnar i att språket ibland brister, säger Ronnaskolans rektor.

Vårterminen 2015 gick 57,6 procent av niorna ut Ronnaskolan i Södertälje utan gymnasiebehörighet. Fyra år senare hade det mer än halverats, till 21,5 procent.

Inte undra på att det pratas om Ronnamodellen.

I korthet går den ut på tvålärarskap, fokus på språket i alla ämnen, tydliga rutiner och samma kunskapskrav som vilken skola som helst.

– Min vision är att de elever som har det tuffast ska mötas av de skickligaste pedagogerna, inte av en elevassistent. Och det är otroligt viktigt med tydliga strukturer och regler, säger Henrik Ljungqvist, rektor.

Visionen verkar ha slagit rot hos lärarna.

– Tvålärarskapet är nyckeln. Det handlar faktiskt inte främst om att man är två i klassrummet hela tiden utan vad man gör innan och efter undervisningen. Varje dag blir nästan som en nationella provet-konferens, säger Michael Öhlin, lärare i SO och utvecklingsledare.

Kollegan Lina Shaid, lärare i svenska och svenska som andraspråk, håller med:

– Det är väldigt stor skillnad mot när jag jobbade själv. Förut satt man ofta och tänkte och planerade mycket för sig själv. Nu kan man tänka högt, prata och diskutera med sin kollega. Det blir en helt annan kvalitet på planering samt undervisning och bedömning av elever, säger Lina Schaid, som också menar att det är stor skillnad på att jobba i ett utsatt område.

– Det är svårt och ovant för många elever att resonera och reflektera. De är helt enkelt inte vana vid att de får och kan uttrycka egna åsikter i och om undervisningen. Vissa har kanske inte ens provat detta under sin skolgång i hemlandet.

Kollegan Georgia Butzias Issa, matematiklärare, stöter på andra problem.

– Vi kan ha elever som har en gedigen skolbakgrund, men de kan ha andra metodberäkningar. Man behöver ha förståelse och insikt i elevers olika tillvägagångssätt. Det kan vara en utmaning som lärare, säger hon.

En annan stor skillnad är föräldrarna.

– Föräldrarna litar på vad vi gör. På tidigare arbetsplatser kunde man få 10 till 20 mejl om dagen från föräldrar. Här är det sällan klagomål. Och vill de något kan de helt plötsligt knacka på dörren till klassrummet. Så det är skönare här, säger Michael Öhlin.

Mikael Audell, engelsklärare, får ytterligare en dimension i skolan med 35 olika hemspråk.

– En av anledningarna till att jag sökte mig hit var språkmiljön. Som språklärare är jag intresserad av språk och när man undervisar i engelska är det inte ett problem om eleven inte kan svenska. Men det ställer lite högre krav och det är viktigt att ta reda på elevens skolbakgrund.

En dag på jobbet
Som rektor för Ronnaskolan leder du skolans utveckling och organisation med syfte att öka elevernas lärande och stärka medarbetarna i deras profession.
Du är en tydlig pedagogisk ledare och är van att följa upp och utvärdera olika typer av resultat och sedan omsätta dessa i lärande och undervisningsutveckling.
Till din hjälp i detta arbete finns förstelärare, utvecklingsledare och elevhälsa, skolan har också två biträdande rektorer på heltid och en administrativ chef.
Ronnaskolan har låga resultat i relation till förväntade resultat och ett av de viktigaste uppdragen blir att systematiskt tillsammans med personal och elever arbeta för att klara det kompensatoriska uppdraget. För att klara av det, behövs en kontinuitet och en långsiktighet, men även konkreta insatser här och nu.
För det behövs en ledare som synliggör riktning och som värdesätter ett strukturerat arbete med hög grad av delaktighet.
Som rektor i Södertälje kommun får du kontinuerligt stöd från grundskolans rektorsgrupp där du själv tillsamman med övriga rektorer i grundskolan ingår.
I rektorsgruppen pågår också ett kollegialt lärande och där diskuteras frågor som rör skolutveckling och pedagogiskt ledarskap.