Slutar man någonsin att älska sin första kärlek?

Jag lever i en stadig och fin relation sedan många år tillbaka. Vi har byggt upp våra liv tilsammans, bildat familj, köpt hus och planerar att bli gamla ihop. Jag älskar verkligen min partner, verkligen.
Men, ibland tänker jag tillbaka på tiden innan, på min första riktigt starka förälskelse, som egentligen var mer än bara en förälskelse. Trots att jag är otroligt lycklig i min nuvarande relation blir jag ibland skrämd av mig själv, då jag har en känsla av att jag skulle kunna sätta allt jag nu har på spel om denne tidigare kärlek skulle sträcka ut sin hand.

Är första kärleken alltid den starkaste?
Slutar man någonsin att älska någon man en gång älskat, om man inte skilts genom att kärleken upphört? Och kan man då älska flera samtidigt?

Är det någon som känner igen sig?

Oavsett om den första kärleken alltid är den starkaste eller inte så stämmer det in på både mig, dig och många andra att den aldrig "riktigt" kallnar iallafall.

Kärlek är inte allt och det finns ju ofta en anledning till att man valde bort.

Minns med värme. Önska gott. Ta till dig det som var mindre bra och jobba på det och lev med den du valt nu.

Man lägger lätt ett rosa skimrande moln över det som var. Det är inte rätt mot den man är med nu.

Men ja. Starka känslor kan finnas kvar för den förste.

Ja, mitt hjärta ligger i hennes hand. Den frihet jag har består i att hon inte sluter handen.

Men det är så här det är att vara människa. Man kan helt klart älska flera, det är inte alls fel att du är i en ny relation och samtidigt har känslor för tidigare kärlek. Enkelt är det sällan.

Kan inte hålla med alls. Min sista kärlek är nog den starkaste, alltså min nuvarande. Kan knappt minnas hur första kärleken kändes och har nog lagt alla tidigare kärlekar bakom mig.

Det där är nog högst individuellt. Jag kände så i några år efter att det tog slut, men det gick över, och idag känner jag inget särskilt för min första kärlek. Och jag skulle påstå att det blir bättre och starkare för varje gång, d v s tvärt emot din upplevelse.

Nej, när kärleken kallnat har jag ingen längtan tillbaka. Däremot skapar gemensamma barn ett band. Att drömma om första kärleken är sannolikt en eskapism, kanske är livet med hus, lån och vardag för krävande.

Den första man hade så starka känslor för finns för alltid, även om man gifter sig och lever ett bra liv med någon annan. Man älskar den man lever med också, innerligt. Men ändå...

Det är ett minne. Och livet tuffar på.

Bevara minnet som en del av dig… lite som en melankolisk händelse.

Nej inte i mitt fall.

Du är en läskig jävel.

Du är nog inte ensam men vissa människor växer upp och går vidare. Förhållandet tog slut. SLUT.

Det är ju förstås en svår fråga då man normalt inte slutar älska sin första kärlek i samband med att relationen bryts upp, utan givetvis har man starka känslor även om man tvingats inse att relationen inte fungerat. Framförallt om man delat ett par år ihop och att det då är tal om den första seriösa relationen.

Men samtidigt är det nog lätt hänt att man tittar tillbaka på en bild som inte är verklig, och att man förskönar en tid som inte var så bra.