Vad kan vi konservativa göra för att få tillbaka det klassiska igen?

Det är alldeles uppenbart en funktionell byggnad, byggd för att visa upp bildkonst, därav bristen på fönster ex. ingen onödig ornamentik, släta ytor och låt mig gissa att byggnadens yttre former följer dess inre så att säga.
Att Breuer var jude har ju inte ett skit med något att göra, förstår inte varför du tjatar om det hela tiden..
Tjatar du även om kristna arkitekters religionstillhörighet?

Finns liksom väldigt liten risk att du skulle behöv bo i en miljö med enbart arkitektur av Beuer,,,eller funktionalism eller brutalism eller what ever....
så till vida du inte bosätter dig i en stad/ samhälle som byggs i ett enda svep under en specifik epok och med endast en arkitekt...
Du kan hitta specifika områden som är byggda i en Enda stil...en dela av våra miljonprogram ex, som byggdes på 60-talet. Men, tror inte detta fenomen kommer hända igen.

Det börjar ju verkligen röra på sig i denna frågan! Här ett vänsterinlägg som saknar centralstyrningen (???) och Alva Myrdal.

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/...astighetssprak


Och det där är ju sant förstås om nyliberalismen för en gångs skull. Man är anti command&control.

Men vad jag ser så är ju Planeraren i högsta grad aktiv i svenska städer. Anledningen att Kristianstad byggde sin galleria till att börja med var att man även planerade att bygga nytt köpcentrum utanför staden. Man bygger alltså två handelstempel samtidigt, och för att inte få en död stadskärna så satsade man även på innerstaden.

Ni skall veta om Kristianstad att det är ett handelscentrum för en ganska stor del av östra Skåne, västra Blekinge, Göinge och t o m södra Småland. Men idag kör man långt på motorvägar för sin helgshopping så man måste steppa upp i kampen mot Malmö/Lund, Helsingborg, Växjö och kanske Karlskrona.

(Så hemskt centraliserad har världen blivit.)

Så jag ser det bygget som ett beställningsjobb för handeln, och Planeraren har varit en del av det.

Och det är inte nytt egentligen, för under den epok där (S) var som mäktigast gjorde man samma sak, med samma område, för att ge Domus optimala förutsättningar att mjölka medborgaren. På den tiden var det kooperativet som hade Planeraren i sitt koppel.

När jag hörde att Domus skulle rivas blev jag glad, det var på så många sätt en dålig byggnad. Men... man går all-in och gör det värre.


Det är inte socialisterna som vunnit kampen de sista decennierna utan liberalism och kommers.

Det byggs köpcentrum och gallerior på löpande band i Sverige. Jag bara väntar på den dagen det tar tvärstopp och vi står med tomma butiker med täckta skyltfönster.

Ja, du har hänvisat till tre verk i Lund och jag har kommenterat på dem. Två av dem kan jag hålla med om är mindre tilltalande men av helt olika skäl. Om det finns någon djupare poäng med detta är oklart. Jag skulle kunna posta några tankar om den där gallerian också men vad fan ska det egentligen leda till?

Du säger det jo, men ändå är det jag som sitter här och talar om för dig vad som står i arkitekturstudenternas kurslitteratur. Jag har ingen formell bildning i ämnet, men som jag se tidigare, bara att kunna hänvisa till faktisk litteratur gör mig till mer expert än dig.

För det första frågar jag mig varför. Frågan du ställde mig från början nämnde ju ingenstans att vi skulle prata om arkitekturutbildningarna för 50 år sedan. Om det mot förmodan skulle visa sig att det du säger är sant, vad spelar det ens för roll? Om arkitekturutbildningar för 50 år sedan bara handlade om DDR, vad ska vi göra med den informationen? Det har uppenbarligen ingen inverkan på vad studenterna lär sig idag.

För det andra, ja, om du vill att jag ska tro på ett ord du säger får du faktiskt gräva fram en källa. Och hänvisar du till något ska du ge dig fan på att jag inte kommer tro på något du säger förrän jag själv kan bekräfta att det du påstår faktiskt står där. Ärligt talat, känner du att du kan förvänta dig något annat?

Du far regelbundet med faktafel när det kommer till grundläggande och enkelt kontrollerbar information. "En arkitekt är faktiskt civilingenjör!" "Det där är pressad sten!" hävdar du med eftertryck. Gång på gång måste jag rätta dig. Tror du själv att jag (eller någon annan än dina högerpopulistiska fränder) ska lita blint på att du har koll på din sak när du kommer med detaljpåståenden om kurslitteraturen för 50 år sedan?

Det finns en känd fabel du kanske hört talas om: Pojken som ropade varg. Det är en berättelse med en väldigt enkel sensmoral: Om man ljuger hela tiden slutar folk tro på vad man säger.

I relation till just arkitektur så skrivs det bra i dagens DI om begränsningarna kring att bygga "klassiskt". Intresset från politiker, kanske inte minst borgerliga sådana, finns definitivt där, men både ekonomiska och funktionella faktorer står ivägen. Att ge rabatt på köpskillingen fungerar kanske bra i Nacka, men det är lätt att begripa att landsortskommuner inte kan subventionera nybyggen med tiotals miljoner enbart för att det ska falla någon intressegrupp i smaken. Och frågan är om dessa ens är lika intresserade om man faktiskt görs medvetna om notan? Jag vet förstås inte, men jag har en distinkt känsla av att många som tjatar om klassisk stil när det kommer till kritan placerar estestiska värden långt ner i hierarkin.

Nja, vet inte det. Finns det några beräkningar på att klassisk stil på hus måste vraa dyrare än postmodern stil? Man skulle mycket väl kunna tänka sig att offentliga byggnader skulle kunna itformas klassiskt, men att privat byggnation får avstå. Saken är väl närmast den att den offentliga miljön säkerligen skulle vinna på ett större inslag av estetiska tilltalande byggnader, med större trivsel för invånarna. Detta kan vara svårt att mäta i pengar, men säkerligen ha andra värden.

En sak man kan fundera på, om det nu är så att det är så väldans dyrt att bygga tilltalande, är vilka mekanismer som gör att det fanns ekonomiska resurser för stiligt byggande för 100 och 200 år sedan. Med tanke på den stora tekniska utvecklingen, och därtill minskat behov av byggnadsarbetskraft, så borde detta i alla fall balansera de ökade lönekostnaderna. Här finns nog en och annan tegelsten att vända på.

Postmodern arkitektur kan säkert ha kostnader i ett varierande intervall, men önskemål som det oftast upprepade ornamental design kostar av sin natur mer pengar än om de lämnas ute, det krävs knappast någon kostnadskalkyl för att förstå.

Modern arkitektur uppstod inte ur ett vakum, utan var till stor del som ett svar på förändrade behov, metoder och material som kom i och med industrialiseringen. Svaren på vilka mekanismer som gör att vi inte "har råd" att bygga klassiskt är alltså i mångt och mycket desamma som svaren på varför vi började bygga modernt, som du förmodligen också kan läsa om i valfri bok om modern arkitetkur. Vi bygger först och främst helt andra typer av byggnader, flervåningshus, industrilokaler etc., och klassiska tekniker är inte alltid lätta att överföra till dessa. Vidare har vi kommit att värdera komfort och fritid på ett helt annat sätt. Vem ska ägna en sex dagars arbetsvecka åt att mejsla ut detaljer i sten när man kan gjuta samma grej i betong tio gånger om och gå hem och kolla serier? Vem ska bo och jobba i dessa byggnader där exteriören ofta tar företräde framför funktion? Med det sagt så har vi alltså absolut råd om vi verkligen skulle vilja (med reservation för att arbetskraftsmarknaden förmodligen skulle behöva tid att anpassa sig för att vissa yrken närmast gått ur tiden), men det är som med allt annat en fråga om vad vi ska prioritera bort istället.

Det glöms säkert lätt att medelpersonen idag producerar så oerhört mycket mer än en stenhuggare i mitten av 1800-talet, och att stenarbetarna själva oftast bodde under ganska enkla förhållanden. Man kollar på herrgårdar och andra flärdiga konstruktioner och tänker att alla minsann hade råd att bygga fint, men det enkla faktumet är att det mesta från den tiden som var dysfunktionellt har tranformerats eller rivits ner.

Även inom byggnads- och bildhuggarverksamheterna har teknikutvecklingen medgivit betydande förbilligande av produktion. Jag är inte övertygad om att prislappen skulle bli lika oavsett byggnadsstil, men heller inte att priset skulle bli så dramatiskt mycket dyrare om man bygger stiligt, att det inte vore värt pengarna. T ex så har stenhuggarbranschen utvecklats genom moderna hårdmetallverktyg, vattenbearbetningsmetoder mm. Om man nu anser att stenhuggarprodukter behöver ingå, vilket väl inte är säkert.

Generellt förefaller det inte som att det främst är konstnaderna som avskräcker från vackrare byggnationer.
https://www.arkitekturupproret.se/in...bygga-vackert/

Avskaffa alla bidrag så kommer det klassiska att blomma på nytt. Sedan behöver man såklart verka för det själv också.

Med all respekt för de här studenternas exjobb så är en intervjuundersökning där fyra personer tagit del av bilder på några bostadsområden och frågats om de tror att det är dyrare att bygga enligt vissa stilar kanske inte ett starkt sakligt underlag. Det jag har länkat tidigare är väl för den delen inte mer än en handfull exempel där prislappen blivit dyrare, vilket kanske inte heller bevisar någon övergripande trend. Kanske finns det några studier där någon faktiskt gjort en kvanitativ undersökning med ett bredare underlag? Jag överlåter till läsaren att göra sina egna efterforskningar. Vem vet, det kanske till och med kan vara ett framtida forskningsområde?

Inte omöjligt. Möjligen bör vi också överväga att om en vackrare stads- och boendemiljö ändå inte för med sig så stora positiva värden, att en mindre kostnadsökning ändå skulle vara försvarlig, i alla fall när det byggs för offentliga medel. Dels kan det finnas välbefinnandevärden att ta till vara, dels kan det finnas kulturhistoriska skäl att utveckla/bevara äldre byggnadsstilar in i vår tid.

Sedan, jag föreställer mig att det bör vara fullt möjligt att kombinera yttre och inre stilighet, med fullt moderna tekniska lösningar. Det vore t ex osannolikt om man måste kombinera Carl Johanstil med avträde på gården och tvättlösning på en bygga vid ån, utan att moderna VVS-möjligheter torde gå att bygga in utan betydande stilbrott. Liksom elektrisk belysning och kylskåp etc.