Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Idag ja genom att bolånetaket inte är reglerat i lag eller förordning utan Finansinspektionens allmänna råd. Men finns ju inget som hindrar att regeringen beslutar om en förordning där det anges.

Enligt mig skulle det dock se lite märkligt ut om regeringen kör över sin expertmyndighet och detaljreglerar en sådan sak i en förordning, som egentligen inte bör vara en politisk fråga utan för myndigheten som ansvarar för den finansiella stabiliteten, inkl. kreditmarknaden.

Myndigheter är samma sak som staten, d.v.s. myndigheter är en del av samma stat. Så det är inte konstigare än att en chef eller VD går emot vad någon anställd expert rekommenderar.

Triggers för uppsidan i närtid:
- utredning med förslag om mindre strikta amorteringskrav presenteras 4nov.
- ”dubbelsänkning” av räntan torsdag 7nov.
- Snabb-KPIF kan visa att vi har fortsatt FÖR låg inflation. 7nov.
- Harris vinner valet i veckan
- räntesänkning 19dec, 29jan, 20mar.
- inkomstskattesänkning årsskiftet.

Nedsidan:
- Trump vinner valet
- Geopolitik/oro/krig. Ingen nämnd ingen glömd.
- inte direkt en trigger men försvagning av arbetsmarknad lär påverka nedåt.

Vad har vi mer på upp eller nedsidan att hålla utkik efter?

Vad menar du att valet i USA skulle förändra prisbilden på ägande i Sverige???? Bara WT-folk tror att alla vi som äger bostad kommer en dag stå utam något medan dom gråter i sina dyra HR! Nog gick priset ner på våra bostäder 5-10% under 2022-23 men är nu tillbaka på ungefär samma nivå.

Helt meningslöst så regeringen håller på men så kan man inte förvänta sig något annat heller. Samtliga regeringar i Sverige saknar lojalitet till folket utan är systemlojala och eftersträvar hela tiden inflationen och de här sakerna ger inflationen skjuts uppåt. Folket kan fortsätta att belåna sig stort för att köpa sina hus och bostadsrätter men utrymmet för tex bra, god och näringsrik mat minskar. Det blir dyrare att värma upp husen. Det blir dyrare med renoveringar. Personal måste sparas in på. Det blir dyrare att gå till tandläkaren. Det blir lättare för utlandet att lägga beslag på det svenska näringslivet.

Lagom smart i vanlig ordning men det är ju västvärlden det här.

Trumpvinst med alla hans tullar och andra galenskaper innebär risk för inflationen vilket i sin tur kommer kräva högre räntor

Personligen ser jag nog försvagningen på arbetsmarknaden som den stora biten på nedsidan.
I alla fall i mellan och lågprissegmentet, färre som flyttar och färre som kan få höga löneökningar.
Sen tror jag att vi kommer att se en fortsatt tendens där folk ör beredda att betala mer för ett bra objekt och mindre för ett sämre.
Då krisen öppnat upp ögonen på folk att t.ex syna en brf.

Tre faktorer på nedsidan som bör diskuteras;

1) Föreningarnas avgifter: 50-100 % höjning är sannolikt för de flesta föreningarna kommande 10 åren.
2) Arbetslöshet p g a AI. Ser det som en omöjlighet att folk framöver kan jobba typ 2h om dagen (av 8) med inte allt för avancerade uppgifter. Detta kan dröja 2-10 år innan det verkligen tar fart : mycket högre arbetslöshet. Här har alla olika uppfattning, men det är vad jag tror.
3) Försämring av områden. https://www.swedenstatistics.se/befo...ockholm-kommun
Mycket förenklat: Desto högre andel röda röster och andel med utländsk bakgrund desto lägre priser. Har inte sett en enda kommun där trenden minskar med personer med utländsk bakgrund.


Får de igenom sänkt kontantinsats och amorteringskrav ser jag inget annat än att priserna ökar allt annat lika.

Jo i Sverige åtminstone är det lite konstigt, eller åtminstone inte så vanligt. Regeringen brukar inte detaljstyra på det sättet. Men uppenbarligen finns ett missnöje med Fi. Såg detta i dagens Di


Ska bli spännande att följa detta.

Utöver det du skriver, och ur ett femårsperspektiv (ej enbart Sthlms dyra områden).

Uppsidan:
Gissar på fortsatta börsuppgångar, iaf ingen björnmarknad, innan 2029-30. Dagens ”kris” kommer nog redas ut, dock är bedömare ibland lite väl optimistiska gällande hur snart det kommer ske. Men jag tror vi kommer se starkare börs/arbetsmarknad och lägre räntor, dock kanske vi får vänta lite längre på det än vad marknaden hoppas idag.

Inflationens härjningar har lämnat efter sig ett uppdämt behov av löneökningar och hyreshöjningar. Detta släpar lite, men kommer att slå ut (över tid, ska kanske sägas) när tiderna blir ljusare. Båda är bullish för ägt boende.

En gissning men ekonomiska lättnader av olika slag, lär prägla valrörelsen 2026. Kristersson och Andersson lär ’snubbla över varandra’ i sina löften om guld och gröna skogar till hushållen, om ljusning i konjunkturen kan skönjas. Blir hälften sen genomfört, kan det ha positiv prispåverkan.

På nedsidan:

Utbud. Fortsatt högt utbud att beta av. Särskilt svårt för de som FOMO-köpte tvåa i BRF med tomträtt och kommande stambyten 2017, i hopp om att använda denna som trampolin in till villalivet. Känns lite som en ’Mexican Standoff’, förr eller senare måste någon säga ”fuck it, jag tar förlusten på 200 lax, bo i tvåa med fru och två barn är fan inte gött”.

Demografi. Stora drivande faktorer till rusningen under 2010-talet, var den gigantiska kullen unga vuxna födda 1985-95, som i omgångar blev färdiga med universitetet, fick jobb och behövde bostäder, särskilt i storstadsregionerna. Detta samtidigt som deras far- och morföräldrar, födda på 30- och 40-talet, fortfarande levde och hade hälsan i sina mexitegelkåkar.
Nu är läget det diametralt motsatta. Generationen födda 2000-05 är lövtunn, 40-talisterna börjar lämna in osv. Visst, dessa lämnar ifrån sig arv men det tar i regel tid innan folk i gemen ärver sin farmor. Ofta innefattar detta att de biologiska/juridiska föräldrarna gått bort först. Lägg därtill att det producerats en hel del bostäder sedan 2010, då marknaden fortfarande ”led” lite av låg produktionstakt sedan 90-talskrisen.

Psykologi. Lite luddigt men har inte hört mycket prat i fikarummen om bostäder som ”pengamaskiner” de senaste tre åren. Under 2010-talet, rådde en hetsig stämning kring allt vad ägt boende hette. Det var FOMO överallt. Tror inte att förutsättningarna för en sådan inställning kommer att finnas där de kommande 5 åren.

Vad talar för det? Räntehöjningarna har ju slagit igenom för de flesta föreningar. Sett många som för 2023 lagt sig på rörligt eller korta bindningstider. De kan därför dra nytta av lägre räntor framöver. Sedan är det klart de drabbas av inflation som alla andra men dina höga siffror fattar jag inte vad de baseras på.

Som jag tidigare skrivit, finns det ett ”inbyggt fel” i BRF-konstruktionen i form av en intressekonflikt mellan långsiktigt och kortsiktigt tänk. Förenklat kan man säga att de som enbart tänkt bo i 5 år, inte är intresserade av att betala för kåkens långsiktiga underhåll. Tvärtom, de vill hålla nere avgifterna för att maxa egna låga boendekostnader samt vinsten vid försäljning.

SBC har skrivit en del om BRF:ars underhållsskuld på sistone. Och spekulanter har bevisligen fått upp ögonen, då välskötta föreningar handlas till premie (eller ovälskötta till rabatt, beroende på hur man ser det). Till skillnad från hur det var för 8–10 år sedan.