Citat:
Ursprungligen postat av
Odovacer
Det är en hel del här som fäster större tilltro till religiösa dogmer än vetenskap. Det paradoxala är att ni sitter och skriver på en dator eller smartphone vars konstruktion baseras på vetenskap rakt igenom. Jag kan även tänka mig att merparten av er använder fordon för transport och mottar vård utförd med sjukvårdsinnovationer.
Om ni inte anser att man ska använda vetenskaplig metodik i beslutsfattandet utan tro på dogmer... hur kommer sig detta?
Ser ni inte att ni är inkonsekventa?
Är det inte dax att sluta använda dessa innovationer när ni ju uppenbarligen inte tror på rationalen bakom dem?
Känns det inte konstigt att sälja in era religiösa dogmer till andra medans ni åtnjuter nyttan av vetenskap själva?
Säger naturvetenskapen något om varifrån naturlagarna kommer, och hur det kommer sig att de är utformade så att de möjligjorde bigbang och att materia plötsligt uppstod från ingenting, och att liv så såmåning om uppstod och utvecklades till intelligent liv? Jag tror att det är utanför den naturvetenskapliga metodens räckvidd, för vi kan inte göra experiment på alternativa universa med andra naturlagarar. Om jag skulle skriva ett datorprogram för en enorm superdator som simulerade ett universum med lite slumpmässiga "naturlagar" så skulle sannolikheten att mina naturlagar skulle möjliggöra att liv uppstår i datorprogrammet vara närmast 0.
Googla på "fine-tuned universe". Det är en vetenskaplig observation som talar för att naturlagarna kan ha designats avsiktligt av någon, i syfte att intelligent liv skulle kunna uppstå, men det är inget absolut bevis. Vad talar emot? Occam's rakkniv brukar många komma dragande med, att en designer skulle vara mer komplicerad förklaring än att anta att naturlagarna och materien uppstod ur ingenting och genom slump, för varifrån kommer designern? Men i andra sammanhang är det normala att vi söker orsak till orsak till allt vi upptäcker, och inte avbryter sökande vid godtycklig punkt i orsakskedjan med hänvisning till Occams rakkniv.
Många ateister reflekterar inte över sådana frågor, och inte alla kreationister heller. Det råder inte självklart någon konflikt mellan vetenskap och tro på att universum har en avsikt och en mening, om man är beredd att omvärdera både traditionell tro och vetande. Du har inte övervägt att börja läsa böcker författade av folk från båda sidor? Innan dess kan du inte säga att du seriöst har reflekterat på allvar över varför universum ser ut som det gör och över alltings mening och mål.