Hur har människor råd att leva sina liv?

Hej,

Om vi generaliserar och kikar på människor i åldern 20-30 flockas det av individer som

* Har fin bil, troligtvis leasad (?)
* Bor i nyproduktion eller brf
* Festar 2-3 dagar i veckan
* Bär märkeskläder i top-tier segment
* Senaste tekniken och påkostade möbler i hemmet
* Äter ute flera dagar i veckan
* Utlandsresor, flera gånger per år

Lever allmänt "bekvämt" och äventyrligt.

...
Listan kan göras lång.


Jag hade diskussionen med min sambos bror som är 27 år gammal. Han tjänar i mitt huvud helt okej för att vara i den ålder, ungefär 40.000.

Som ensamstående hade han kunnat ha innehållet i listan.
Däremot finns det då inte utrymme för något vidare sparande.
Han sparar på pengarna då han inte ser nöjet.

Däremot har han flera vänner som är i ungefär samma ålder som har den typen av livsstil, vissa arbetar i enklare yrken te.x bartender, butiksmedarbetare men vissa studerar och ändå har den livsstilen. Det var nästan mer förekommande bland studerande än folk som jobbar heltid.

Varken jag eller han kunde få ihop denna ekvationen. Lånas det pengar eller ärvs det mer pengar än vad man tror?
Eller tjänar folk så extremt mycket pengar? När jag kikar runt på sociala medier förstår jag att det alltid finns en bild på internet och en annan i verkligheten. Men det finns ändå något i någons sociala medier som pekar på verkligheten.

Jag tror att man ser att andra har råd med husvagn, semesterresor, nya bilar, flott villa med mera, men det är sällan samma person som har allt.

En har köpt en ny husvagn, en har köpt en ny bil, en åker utomlands och så vidare.

Barn fungerar precis så, de ser att "alla kompisar har en sådan". Men du är väl skapligt vuxen?

Har också funderat på det.

Av vad jag sett bland killkompisar är det päronen som står för största delen av kalaset. Nästan skämmigt när killar 25-30 år ber sin mamma eller pappa att swisha lite när vi ska ut på baren eller dylikt. Många har även fått en lägenhet av sina föräldrar... livet är orättvist.

När jag var student var det typ 2000kr över till nöjen efter hyran och mat... Livet sög snase då!

Just nu bor jag med en tjej och vi delar på utgifterna vilket gör att jag kan unna mig lite mer med utekvällar och utemat. Ekonomiskt att ha sambo + sex och allt annat härligt. Förstår mig inte på män som tycker de förlorar pengar på tjejer - ni har fel tjej!

Arbete skapar frihet.

Jaa du, det kan man ju undra... Om man vill, undra, det...
Ärligt? Vem fan bryr sig?
Allt handlar om hög självkänsla och högt självförtroende, resten är ett matrix som försöker ta energi från dig genom att sänka din självkänsla om du låter dig påverkas.

Va stark o avvisa andras lockelser så dör du gladare!

Många som jobbar har inte 2000 över till nöjen alla fattigpensionärer har ingenting över alls du borde skämmas.

Arbete skapar frihet (om man förvaltar och investerar sina pengar på rätt sätt) i ett senare skede i livet.


Jag bryr mig inte, jag är nyfiken.
Du uppfattar trådstarten helt fel, det finns inga känslor i min trådstart.
Du blandar in känslor, jag är objektiv i min frågeställning.

Du menar att vi inte är fria nu när vi arbetar?
Rekommenderar att du hittar ett arbete där du inte behöver arbeta eller känner att du inte arbetar.

Jag slutade "arbeta" för när jag 39 år gammal.

I svensk bemärkelse förtidspension, fast utan pension då jag aldrig arbetat privat eller statligt i sverige utan gjort karriär på andra sätt men har förvaltat min avkastning tursamt väldigt bra.

Jag arbetar ibland för att fördriva tid. Nu var det ett par årsedan sist då jag har andra intressen som tar upp mycket tid.
Då arbetar jag med något som du förklarar, det känns inte som ett arbete då det är en hobby.

För mig är arbete på någon annans bekostnad, för att betala mat, sovplats och värme ett form av utbyte.
Jag säljer min tid för att min arbetsgivare ska finansiera det mest basala jag behöver. Allt annat är bara en bonus, dvs de finansiella medel som finns kvar efter jag betalat det jag behöver för att överleva.

"Rekommenderar att du hittar ett arbete där du inte behöver arbeta eller känner att du inte arbetar."
Vad är det då för arbete? Då är det uppenbarligen inget arbete. Jag vet inte vilken utopi du lever i eller föreställer att världen är.

En normal arbetstagare säljer sin tid och själ för att kunna överleva. Att arbeta är inte frihet, att inte behöva arbeta är frihet. Att få orkestrera sin vardag precis hur man vill är frihet. I alla fall för mig.

Om du får betalt för ngt du tycker om att göra är det ju inget arbete?

Det är klart att det är ett arbete, oavsett om jag tycker om det eller inte. Arbetet utförs för att jag ska få något i utbyte.
Du får kika upp definitionen av arbete så kan vi fortsätta diskussionen.

En normal arbetstagare säljer sin tid och själ för att kunna överleva. Ett måste att arbeta är inte frihet.
Om man inte arbetar kan man orkestera sin vardag och tid precis hur man vill.

Tack. Jag är alltså inte den enda med den filosofin.

Och åter, alla har inte allt, det är en del som åker på utlandssemester några gånger per år, en del som är ute och partar två gånger i veckan, och en del som köper stuga i Duved. Men det är sällan samma person som gör allt.