Tjack matt. En anekdot om att försöka leva fast, man inte vet hur man gör

Kanske inte så mycket en ren rusrapport, mer en förklaring till varför vissa saker blir som de blir.

Det var på den tiden då allt var kaos. Inuti och utanpå. Jag var vilse i min egna stad, i min egna kropp, med mina egna tankar. Dag var natt och det enda som betydde något var festa och lösa förbindelser.
Antingen var jag ute och svirade, eller så låg jag ensam på ett ångestmoln i hopplöshet. Det fanns inget annat.

Ingen verkade se hur jag mådde. Att skolan gick åt helvete. Betygen i botten. Att mina destruktiva relationer sakta drog mig nedåt, gjorde mig färglös, själlös. Att jag hamnat i ett (miss)bruk av alkohol och tabletter, bara 16 år gammal.

Jag hade precis blivit vräkt från ett rum jag hyrt hos en gammal tant. Tantens gubbe hade en dag, helt oanmält, stövlat in för att fixa elementen, och höll förmodligen på att trilla baklänges av vad han såg:

Jag låg naken, häftigt snarkandes, säkert dregglandes och stinkandes med en stor naken kille bakom mig i sängen. Bordet var fullt av flaskor, fimpar och annat sunk. Kläder låg spridda överallt och en stor bong stod mitt på golvet. Beastie Boys "Something's Got To Give" snurrade på repeat, och rummet var ogenomträngligt av spritångor, kroppsdoft och rök.

Tanten stängde samma dag av av elen, och skrev en mycket arg lapp, att jag skulle vara ute inom en vecka.

Det var december. Dagarna innan jul. Inte så lätt att få tag på nytt boende, men framförallt inte lätt att klara sig utan el.
Den första natten fick jag inte fatt på någon att sova hos, så jag fick sova kvar i rummet utan el, med sovsäck, mössa och vantar. Jag rökte extra mycket joint den natten, som hämnd.

Otroligt nog lyckades jag hitta en liten lägenhet jag kunde flytta in i omgående.
Trots det så kändes livet skit. Nya lägenheten kändes skit. Jag kände mig oduglig, smutsig och vilsen. Jobbet på restaurangen kändes skit. Jag hittade inte vägen till det riktiga livet, och livet verkade parera mig. Det enda som gjorde mig glad var de små stunderna då jag var väck på tabletter eller alkohol. Eller när jag lyckats få med mig ett hemsläp. Den enda kärlek jag visste om.

Men nu, nu vankades det inflyttningsfest!
Stockholm festival 7,0% stod högt i kurs på den tiden. Relativt billig ångestdämpande, som ofta överraskade med rejäl urspårning. (Ju mer kaos på utsidan, desto mindre kändes kaoset på insidan).

Min kompis Fiona och jag försåg festgänget med bakpotatis från den gamla micron, någon spelade på min halft stränglösa gitarr, nån annan överröstade denne med någon av mina hundratals brända cd-skivor och livet kändes för ett ögonblick mindre outhärdligt.
Alla ville dra till det nyöppnade innestället för att se vad det hade att erbjuda. Jag laddade fickan med några blå, då jag visste att dessa kunde komma väl till pass under kvällen. En extra flipp om inte ölen flippade nog.

Utestället vi kom till var såklart skit, som alla andra uteställen i alla småstäder. Skitmusik spelad av nån skit-dj på ett dansgolv fullt av skitpersoner. Trots att jag var mer än berusad så letade sig ångesten in under mina kläder. Jag kände mig malplacerad och deppig av att vara där, sa till de andra att jag skulle dra. Ville bara hem, röka och sova.

Jag drog på mig min Baja Jerga och sneddade torget. Utanför pressbyrån stötte jag på Fredrik. En kille jag träffat många gånger tidigare via gemensamma vänner, på fester, på stan och på biljarden. Han var en av de få killarna jag hade försökt haffa som jag inte hade fått. Av den anledningen blev han givetvis mycket intressant. Fredrik hade en annan stil än mig. Han var liksom mer mer städad jämfört med sunkisarna jag brukade hänga med. Inklusive mig själv. Han var äldre och verkade mogen i sitt sätt att prata.

Jag frågade om han ville dela på en holk, men han sa att han inte var sugen. Jag kände ett sting av besvikelse.
Men så sa han att han hade nåt bättre, hemma hos sig. Vi satte oss i hans bil och åkte genom den grå natten.

Han bodde i en ganska stor lägenhet ihop med två andra killar. Varav den ene var hemma. Denne satt i vardagsrummet och kollade in i en skärmsläckare a la 2000-talet. Du vet en sån där tunnel som rullar i all evighet i psykadeliska mönster och former. Han var helt väck. Alla jag omgav mig med var helt väck. Hur kunde det bli såhär?

Mitt emot datorkillen stod en stor inbjudande soffa. Jag kände utanpå fickan och tänkte på mina tabletter. Fan vad skönt det vore att sova här och nu. Skulle nog inte ens behöva tabletterna för att somna.

Jag sparkade av mig mina skor, tog av mig tröjan och la mig i soffan. Fredrik hade försvunnit någonstans. Datakillen spelade Depeche Mods "Black Celebration". Fiona ringde och ville komma förbi med nån tjomme. Vanligtvis ville jag alltid ha med henne, oavsett var jag var eller vad jag gjorde. Men nu ville jag vara ifred. Ifred med Fredrik. Jag sa vi ses på jobbet på söndag, godnatt.

Jag vaknade till av att Fredrik satte sig bredvid mig i soffan. Han var nyduschad och hade bara en handduk runt midjan. Jävlar vad snygg han var! Det droppade från hans långa hår, hans bröst var fortfarande fuktigt och han luktade underbart. Kunde detta vara sant, att detta verkligen händer? Han strök mig över armen och sa att om jag också ville duscha så finns det handdukar i det svarta skåpet. Han skulle gå och göra te så länge.

Göra te? Jag var inte van vid detta. Att någon behandlade mig så här. De killar jag brukade ligga med var liksom bara ute efter att just ligga. Inget te, ingen dusch att tala om. Jag blev obekväm, fast samtidigt glad, eller snarare så infann sig en värme inom mig som jag inte känt sedan...sedan när?

Jag gick in på toan. Tog av mina strumpbyxor och den svarta klänningen jag så ofta hade på mig. Den var lika sliten som jag själv. Jag klev in i duschen och undrade vad detta var för en natt, hur skulle det sluta? Jag var vanligtvis inte tafatt ihop med killar, men nu kände jag mig plötsligt som en oskuld. Jag kände mig snurrig, av alkoholen, av Fredrik, av situationen som jag inte riktigt hade kontroll över. Vad ville han egentligen? Hur gör man sånthär?

När jag var klar följde jag Fredriks exempel och lät handduken vara det enda runt min kropp. Vardagsrummet var tomt. Musiken och datorn stod fortfarande på. Jag såg Fredrik ligga på en säng och prata i telefon. Men han la på när han såg mig, och vinkade åt mig att komma dit. Han tog min handduk och lät den falla till golvet och la mig ner bredvid honom. Han frågade om jag provat tjack förut, vilket jag inte hade. Det var hyfsat ovanligt i vår stad på den tiden och ingen jag umgicks med använde det. Förrän där och då.

Han frågade om jag ville börja, och gav mig ett litet plaströr och pekade mot nattduksbordet, på det vita gnistrande lilla strecket som låg där. Jag har aldrig varit den som är den, så jag drog i mig hela strecket utan att tveka. Sedan la jag mig på rygg i hans säng och slöt ögonen. Det smakade surt i gomen och jag kände mig genast både lugn och varm. När jag öppnade ögonen lade Fredrik ut ett streck mellan mina små bröst, och drog det sakta i sig. Sen slickade han försiktigt i sig resterna som fanns kvar på mitt skinn. Vi log mot varandra. All oro, all ångest och skit-känslor var som bortblåsta.

Han la sig bredvid mig, såg mig i ögonen och frågade om allt var ok.
Ok??? Jag hade inte mått såhär bra på en evighet. Jag kände mig så fri, så stabil och så otroligt attraherad av honom. I vanliga fall brukade jag aldrig känna den där äkta attraktionen till de jag låg med. Jag ville bara åt närheten, få bekräftelsen och känna mig älskad, om så bara för ett ögonblick. Men detta! Jag hejdade mig och ville invänta något slags tecken på att han också ville. Och det ville han. Som han ville det!

Jag skulle kunna beskriva natten i detalj, hur otroligt sexet var, vad jag kände och tänkte. Hur han tog på mig, hur jag tog på honom. Hur jag hamnade i extas av att sätta mig gränsle över honom efter ett förspel som pågått i timmar. Hur hans kropp var det mest perfekta jag någonsin skådat. För det kommer jag aldrig glömma. Men det skulle bli mer av en sexnovell än en rusrapport. Det är kanske inte meningen??

Nåväl, jag kan iallafall säga att han fick mig att känna saker jag tidigare aldrig känt. Där och då blev jag kär i både honom och tjacket. En intensiv kärlek. Jag hade hittat hem! Hädanefter ville jag inte ha någon eller något annat. Jag var fast. Hade jag träffat Fredrik den där kvällen, utan tjack, hade jag ändå blivit kär. Hade jag träffat tjack den där kvällen, utan Fredrik, hade jag ändå blivit kär. Och kombinationen var otrolig.
Fredrik gav mig kärlek, ömhet, bekräftelse och pysslade om mig.
Tjacket gjorde mig stabil, självsäker, bromsade min hyperaktiva sida och bar mig genom svårigheter.

Nu blev skitjobbet uthärdligt, och jag fann det mesta bli jävligt mycket mer lättsamt och easy. Ruset var liksom inte som ett rus, utan mer som ett plåster, en krycka eller en tolk som förklarade saker jag inte förstod. Detta hade jag saknat hela mitt liv. Saker föll på plats.
Folk jag tog det tillsammans med blev ofta väldigt intensiva och speedade, medan jag blev lugn och varm. Klok som en bok.

Detta blev iallafall mötet och inledningen till en lång relation med både det vita och med Fredrik.

(Ska såklart tillägga att allt inte bara varit bra, nej långt ifrån. Det finns en baksida också. Men den fokuserar jag inte på nu, här idag, när jag berättar för er.)

Kommentera gärna vad du tyckte, om något saknades eller om något var extra bra.

Sensmoral:

Lev väl. Peace ☮️

Känner igen mig. Bra skrivet med intressanta formuleringar!

Gillade bilden av 'datorkillen'.

Bra rapport.

Sex är 10 gånger skönare på tjack. Fett najs

Tack så mycket! Kul att du gillade den och att du tog dig tid att kommentera :-)

Sex på tjack är nice.
Du verkar vara i ett vägval i livet. Ska du satsa på honom och tjacket?

Det är svårt. En lösning kan vara du blir hans lilla tjackhora men att du stenhårt kräver att få fixa en utbildning. Du verkar ju gilla honom så det är ett give and take. Ger han dig den friheten nu med det så borde du betala tillbaka när inkomsterna trillar in? Eller?

Nej kompis, det kanske framgår allt för dåligt, men det jag berättar om inträffade för många många år sedan. Men tack ändå för ditt engagemang. Ha det bäst :-)

Du skriver riktigt bra. Skönt flow. Uppskattade att läsa det.

Jag håller helt med dig. Kul att du gillade rapporten, ha det så bra ✌🏻

Har aldrig provat amfetamin och kommer inte heller så kan inte relatera men det var fantastiskt skrivet!

Uppskattar att du ville läsa, och kommentera. Tusen tack :-)
Ha en bra dag 🏵

Det är nog förnuftigt av dig att låta bli. Tack tack tack för betyget, så jäkla kul att du gilla det!

Tack för en bra rapport och detaljerad