Citat:
Hej!
Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.
Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.
Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.
08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.
Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.
Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.
Vad är det för fel på mig?
Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.
Har ni några tips?
/HH
Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.
Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.
Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.
08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.
Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.
Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.
Vad är det för fel på mig?
Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.
Har ni några tips?
/HH
Jag har ändrat mitt tänkt till att fundera ut vad jag gjorde innan barn.
Man inser att man har gjort väldigt mkt. Man har legat på soffan hela dagarna och kollat serier. Man har tränat när man velat etc etc etc.
Men allt har sin tid. Nu vet jag inte hur gammal du är men säg att du har gjort det där i 10 år? är det så jävla kul att göra det fortfarande?
Livet får en ny mening nu när du har barn. Någon som älskar dig villkorslöst men som i den här perioden är så extremt beroende av dig. Det är du som formar och ser till att ditt barn har det bra.
Detta kommer hålla i sig många år men du lärde dig inte spela fotboll själv? Du lärde dig inte cykla själv? Det var någon som lärde dig det. Precis som du kommer lära ditt barn samma saker.
Det självklara och tråkiga för dig är nytt , spännande och väldigt behövligt för ditt barn.
Försök ändra din tankebana att det är tråkigt och du har inte tid att chilla. Du har chillat hela ditt liv innan du fick barn. Du kommer kunna chilla när ditt barn är 10 igen.
Tiden där emellan. Gör allt du kan.
Tråkigt att ångra hela livet att du inte bara lekte och hade kul?
Finns en annan tankebana också som är ganska mörk men som jag tycker är nyttig.
Dina dagar du består av mat, leka, sova och på repeat. Kan tyckas jobbigt och tråkigt.
Men hur skulle du tänka om ditt barn en dag inte finns längre av någon anledning? Hade det känts skönt att du kan ta det lugnt och göra vad du vill eller hade du ångrat varje sekund du inte lekte med känsla? En funderare jag tycker är bra ibland.
Uppskatta nuet.
Lek med ditt barn. Gör alla måsten. Det kommer bli roligare!
