Det är helt bakvänt att tro att våtmarker skulle kunna binda mycket CO2.
Ja det gör de i och för sig, men då bara på lång tid, 300-1000 år kanske.
Det är tidsperspektiv som inte längre är gångbara ändå.
Bildningen av torven, mossar och myrmarker tar mycket lång tid.
Ett vanligt kalhygge som växer upp till ny skog binder mera CO2 på betydligt kortare tid,
bara 70-120 år beroende på vilken del i landet man nu funderar på.
I själva verket så kan våtmarker släppa ut ganska mycket CO2 om det blir riktigt långa torrperioder på sommaren.
Det är mest Tyskland och Polen som processat i EU om att EU ska driva frågan om att våtmarker ska återställas. Det handlar om riktigt stora pengar i EU-bidrag, men också att själva arbetet inte blir så kostsamt där.
Resten kan man alltså stoppa i fickan, som mutor, typ...
Plus att det är lite bakvänt med varför man ska göra det ?
Det finns ju rätt så stora områden kvar där ändå.
Och även i tex hela Baltikum och hela kusten vid Finland.
Tycker det är onödigt, bara för att tillfredsställa fågelskådare som är de enda
verkliga naturintressenterna.
I och för sig finns en positiv effekt, att våtmarkerna är tänkta att suga upp övergödningen i Östersjön.
Men det problemet finns inte på samma sätt på finländska och svenska kuster precis.
Troligen kommer denna lilla åtgärd knappt ge något utslag på CO2-balansen globalt sett.
Dessutom tjatar de om insekterna. Men det är ingen som lyckats bestämma och mäta hur många myror och termiter som det antas finnas på klotet.
Det är helt enkelt för svårt att kartlägga myror och termiter i djunglerna.
Termiterna som för stod för huvuddelen av CO2 volymerna och som hade ursprung från icke-fossila
käller. Dvs så kallad "grön CO2", typ