Vetenskapen bakom Återställ Våtmarkerna

På Aktuellt nyss försökte man debattera Återställ Våtmarker. Av nån anledning med Jan Emanuel Johansson och Anders Lindberg som i en kvasifilosofisk och pseudojuridisk diskussion inte gjorde nån klokare.

Jag tänkte tidigare starta den här tråden, skissade på upplägget, kastade den - men ser nu lustigt nog att en ganska likartad sak startats hösten 2022 i ett bilforum (länk nedan) med liknande upplägg jag hade tänkt mig.

Man kan alltså titta på hur stor area i landet det handlar om, hur mycket torv det är, och hur mycket utsläppet relaterar till övrig koldioxidsituation. Vad mer, förslag, nåt man glömt?

Sammantaget - som utgångspunkt för denna trådstart - vore det absurt att vrida tillbaka tiden tvåhundra år, medan den görliga förändringen blir marginell. Alltså organisationen är ute och cyklar.

Är det sen något ytterligare Återställ Våtmarker påstår och vill, vad är egentligen möjligt, och vad har deras idé bärighet? Alltså, frågan för tråden är: vad är det för vetenskap och handlingsplan de försöker åberopa, och vad kan det ge?

https://teslaclubsweden.se/aterstall-vatmarker-varfor/

Övriga lämpliga länkar
https://www.artdatabanken.se/arter-o...per/vatmarker/
https://www.slu.se/forskning/kunskap...tenperspektiv/
https://svensktorv.se/aterstalla-vat...-for-klimatet/

jag trodde det var självklart att återställande av våtmarker ger ett bra resultat.
Men det är tydligen ett tveeggat svärd.
jag tänker på de som ligger som limmade på våra vägar - ja inte Porscheägarna då - och kämpar för miljön. Vad säger de om forskningläget?

Bra info, de verkar ju rent skadliga för miljörörelsen då de endast tilltalar redan frälsta och polariserar folk.
Hur skulle man kunna upskatta ökat utsläpp orsakat av en av deras vägaktioner?
Mängd co2 per minut tomgångskörning X ökad restid X antal fordon = ?
Någon som kan ge sig på en uppskattning?

Det är helt bakvänt att tro att våtmarker skulle kunna binda mycket CO2.
Ja det gör de i och för sig, men då bara på lång tid, 300-1000 år kanske.
Det är tidsperspektiv som inte längre är gångbara ändå.
Bildningen av torven, mossar och myrmarker tar mycket lång tid.

Ett vanligt kalhygge som växer upp till ny skog binder mera CO2 på betydligt kortare tid,
bara 70-120 år beroende på vilken del i landet man nu funderar på.

I själva verket så kan våtmarker släppa ut ganska mycket CO2 om det blir riktigt långa torrperioder på sommaren.

Det är mest Tyskland och Polen som processat i EU om att EU ska driva frågan om att våtmarker ska återställas. Det handlar om riktigt stora pengar i EU-bidrag, men också att själva arbetet inte blir så kostsamt där.
Resten kan man alltså stoppa i fickan, som mutor, typ...

Plus att det är lite bakvänt med varför man ska göra det ?
Det finns ju rätt så stora områden kvar där ändå.
Och även i tex hela Baltikum och hela kusten vid Finland.
Tycker det är onödigt, bara för att tillfredsställa fågelskådare som är de enda
verkliga naturintressenterna.

I och för sig finns en positiv effekt, att våtmarkerna är tänkta att suga upp övergödningen i Östersjön.
Men det problemet finns inte på samma sätt på finländska och svenska kuster precis.

Troligen kommer denna lilla åtgärd knappt ge något utslag på CO2-balansen globalt sett.

Dessutom tjatar de om insekterna. Men det är ingen som lyckats bestämma och mäta hur många myror och termiter som det antas finnas på klotet.
Det är helt enkelt för svårt att kartlägga myror och termiter i djunglerna.

Termiterna som för stod för huvuddelen av CO2 volymerna och som hade ursprung från icke-fossila
käller. Dvs så kallad "grön CO2", typ

En del av svaret är ju vad veden används till. Om veden blir limträ eller annat byggnadsmaterial är nog skogen en bättre kolsänka än mossen.

Men så kastar jag in en bubblare och säger biologisk mångfald, det är också en faktor i detta tror jag.