Varför ler svenskar nästan aldrig eller ser nöjda ut?

Hallå flashback

Denna fråga är något som har cirkulerat i mitt huvud under stor del av min uppväxt.

Svenskar har ju fått stämplingen för att vara kalla, avstängda, inne i sig själva, baksluga och allmänt sura av en anledning.

Nu går jag inte runt o fokuserar på det här i min vardag utan försöker vara så glad som möjligt i min vardag och vara öppen mot folk. Söka kontakt osv. med andra människor. Jag vet inte om det har o göra med att jag är halvpolack, kanske, förmodligen. Dessa synsätt är något jag fått bekräftat av min familj att svenskar kan vara väldigt avslagna och bittra. Typ som något är dåligt eller som att de absolut inte finner någon mening med att le mot varandra. Typ som att det inte fyller någon funktion för dom.

Jag bara undrar om det är någon annan som märkt av detta?

Vad kan det tänkas bero på? Som jag nämnt i mitt andra stycke längst upp i posten så kan jag bara gissa själv att det har mycket med social stress o göra i samhället, politiska problem, vädret osv. som gör att svenskar är på detta sättet. Det känns som sagt att de inte ens har någon funktion för dom att vända ett glatt ansikte mot folk de möter i sin vardag.

Känns ganska pissigt faktiskt om man börjar tänka på det...

Här är två videos för att bekräfta mina påståenden:

Göteborg på vintern:
https://www.youtube.com/watch?v=-GsNHez6E3w

Göteborg på sommaren:
https://www.youtube.com/watch?v=XV4_99dpx8k

Det känns inte som det är så stor skillnad på dessa videos.

Vad tycker ni? Och framförallt vad tror ni det kan tänkas bero på? Var svenskarna lika sura t.ex. under 1940-1960 talet? Är det något som har hänt i vår samtid som gör att fler helt enkelt inte känner någon mening i att vara positiva kring andra eller i varje fall se positiva ut?

Diskutera gärna dessa ovannämnda frågeställningar.

Vet faktiskt inte om jag håller med, tycker folk ofta är vänliga men också ganska så svala i Sverige. Rent allmänt går man ju dock inte runt och ler på folk utan man är ganska så distanserad. Skyller på klimatet och att folk är upptagna med sina jobb.

Ja jag tror det landar i någon mellanting också, nu gav jag det en till tanke och jag tror att det har mycket med städerna att göra idag. Social stress, jobbstress osv.

Jag tror även Göteborg är en ganska gruffig stad i sig självt, möjligtvis därför, och då så klart, vädret, klimatet.

Jag ogillar också slasken o snön som ligger som brun skit längs gatorna.

Håller med dig, det blir något mellanting. Den sociala stressen i städer, gruffigheten utav Göteborg och klimatet kan ju bidra mycket. Känns som det är stor skillnad mellan stadsbor och landsbor.

Och ja man kan ju inte gå runt o le hela tiden.

Gbg och vkusten ska väl ändå vara lite gladare del av Sverige?

Gå in på en pizzeria du har i närheten av dig med alkoholtillstånd en dag som denna alltså annandagen så ska du få se på folk som ler och skrattar. Du kan inte jämföra samma svenskar på tunnelbanan en tisdagmorgon med samma svenskar på Rezas Pub och Grill en dag som denna i valfri förort utanför tullarna.

Östeuropéer är ju det suraste packet som finns.
Hemskt med polacker som kan sitta utan röra ansiktsmusklerna eller säga ett ord under en hel dag.

Flytta härifrån om ni inte gillar oss.

Det tär på en att leva som skatteslav och vara skuldsatt för livet i ett kommunistiskt ekorrhjul. Negrerna på bomullsplantagerna hade mer att glädjas över än oss.

Det ligger väl i ett kulturellt arv. Ju längre norrut man kommer, desto svalare tycks människors kynne vara. Skåningar kan vara väldigt tjattriga och passionerade, medan norrlänningar inte pratar i onödan. Finnar och ryssar är också kända för att vara ganska lågmälda, även skottar och kanadensare. Kommer du ned på kontinenten, så är folk mer pratglada, passionerade, festar, demonstrerar, har julmarknader och festivaler. Ännu längre ned i Afrika, så är allt ett totalt jävla kaos, med tjatter och alla är din bästa vän tills du har slut på pengar.

Enkelt. I Norden är vi inte negrer.

Män har ofta den attityden att mannen ska vara tuffing och hårding.
Girighet, människor jagar bara efter pengar varje dag, vare sig de är rika eller fattiga. Allt handlar bara om att jobba.

Nej, katter är trevligare sällskap än människor.

Första videon, 3:59 - två bögisar ser väldigt lyckliga ut, hand-i-hand.

Andra videon: rena rama reklamen för både GBG & Svea rike: blå himmel, semesterlugn - och i princip inga negrer.

Givet din tes kunde det empiriska material valts med större omsorg.