Flashback bygger pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2024-01-08, 14:19
  #1
Medlem
Denoms avatar
Om tekniken fr fusion (eller ngot annat) i framtiden gr att vi fr s gott som gratis el hur skulle det frndra vr industri och samhlle?
Citera
2024-01-08, 14:30
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Denom
Om tekniken fr fusion (eller ngot annat) i framtiden gr att vi fr s gott som gratis el hur skulle det frndra vr industri och samhlle?

Jag skulle tro att det blir rtt bra tillvxt d. r ngot gratis s tenderar de ju att frbrukas och frbrukning av energi brukar betyda ekonomisk omsttning.

Sen fr hushllen skulle det troligen innebra att man brjar vrma husen elektriskt p ngot stt. r det dessutom busbilligt med el s kommer ju inte ens vitsen med vrmevxlare att vervgas. Varfr plja ner massor av pengar p att spara lite av ngot som inte kostar ngot nmvrt? Men andra sidan kanske vrmevxlarna ocks blir busbilliga och d kanske det r lnt om man kunde f dem installerade lika busbilligt.
Citera
2024-01-08, 14:43
  #3
Medlem
Arjeplogarens avatar
Det kommer knappast BRICS och OPEC tillta nr de har vrldsherravldet innan fusionen skulle hinna bli industriellt lnsam. Det kan du glmma d olja och gas r hr fr att frbrukas tills sista droppen.
Citera
2024-01-08, 17:16
  #4
Medlem
Denoms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Arjeplogaren
Det kommer knappast BRICS och OPEC tillta nr de har vrldsherravldet innan fusionen skulle hinna bli industriellt lnsam. Det kan du glmma d olja och gas r hr fr att frbrukas tills sista droppen.
Det r vl ganska oundvikligt ven om det kan ta tid?
Citera
2024-02-03, 23:22
  #5
Medlem
Den som kan hlla mer n en tanke i huvudet samtidigt frstr att nstan gratis och obegrnsad energi skapar ett nytt problem. En stor kning av alla rvaror vi vill anvnda d vi har s mycket energi fr att bygga en massa saker vi nu kan driva med all den billiga energin. Det skapas ocks en rejl efterfrgan p annat n motorer, fordon och apparater. Att producera blir billigare. Till exempel r det energikrvande att producera metallvaror och betong
Citera
2024-02-04, 04:19
  #6
Medlem
Det frra inlgget blev lite rrigt, s jag frsker skriva ungefr samma sak lite tydligare.

Den som kan hlla mer n en tanke i huvudet samtidigt frstr att nstan gratis och obegrnsad energi skapar ett nytt problem. En kad anvndning av alla rvaror. Mycket produktion blir billigare. Det blir billigare att producera energiintensiva varor av stl, betong och aluminium till exempel. Att bygga r en materialslukande sak vi kommer att gra mer. Vi kan ocks anvnda elslukande apparater s mycket vi vill. Fordon har vi rd att kra obegrnsat med, inte bara bilar utan ven persondrnare, vattenskotrar och mycket mer. Ni hr ju, de kommer att g t mycket mer material till allt det hr. Vi kommer ven att trnga undan natur nnu mer. Allt det hr tar plats.
__________________
Senast redigerad av GrevePlasma 2024-02-04 kl. 04:33.
Citera
2024-02-04, 04:20
  #7
Medlem
elpriset skulle nog ej gra skillnad d staten skulle ta ut extra skatt p all el folk anvnder
Citera
2024-02-04, 04:38
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av OdlaCannabis
elpriset skulle nog ej gra skillnad d staten skulle ta ut extra skatt p all el folk anvnder

Nja eller Nje skulla jag svara p ditt pstende. Inte ens Svenska staten kan och vill ta ut allt i form av skatt. Mnga andra stater har lgre skatt p el om ens ngon skatt. Nr dom kommer igng med massor av ny teknik och billig tillverkning, kan inte vi ligga efter allt fr mycket. Det blir omjligt att prisstta el lika hgt som frut. Staten fr nog in fler kronor totalt i varje fall eftersom det d, finns vldigt mycket el att beskatta.
Citera
2024-02-04, 11:33
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Det frra inlgget blev lite rrigt, s jag frsker skriva ungefr samma sak lite tydligare. Den som kan hlla mer n en tanke i huvudet samtidigt frstr att nstan gratis och obegrnsad energi skapar ett nytt problem. En kad anvndning av alla rvaror. Mycket produktion blir billigare. Det blir billigare att producera energiintensiva varor av stl, betong och aluminium till exempel. Att bygga r en materialslukande sak vi kommer att gra mer. Vi kan ocks anvnda elslukande apparater s mycket vi vill. Fordon har vi rd att kra obegrnsat med, inte bara bilar utan ven persondrnare, vattenskotrar och mycket mer. Ni hr ju, de kommer att g t mycket mer material till allt det hr. Vi kommer ven att trnga undan natur nnu mer. Allt det hr tar plats.

Nja, det dr r antimnsklig ideologiproduktion.

Frvisso blir det en rekyl nr saker och ting blir billigare och folk konsumerar mer.

Men lngsiktigt innebr ett kat vlstnd att nativiteten gr ner snabbt och drastiskt. S att vi kan stabilisera och minska vrldens befolkning och resurstgngen.

kad resurstgng r en ickefrga. Framstllningsprocesserna kommer att bli s ojmfrligt effektivare att det vger upp mnga mnga gnger om.

Ngra exempel:

Kolbrytningen kommer att upphra med ett trollslag nr elen produceras billigare och bttre med andra metoder.

Allt som kan drivas med el kommer att drivas med el. Och spara ofattbara mngder resurser. Bostadsuppvrmning, kksspisar, luftkonditionering r saker som drivs med naturgas i mnga lnder.

Mycket skogsskvling drivs av mnniskor som jagar efter brnnved till matlagning.

Eller exempelvis produktionen av aluminium, stl och cement som du nmnde. Fr att f en bra uppfattning om resurstgngen behver man titta p alla led runtomkring.

Billig fusionsel skulle minska resursavtrycket drastiskt i alla led. Nr man kan ha aluminiumframstllningen i omedelbar nrhet av dagbrottet och driva all stlframstllning med vtgas

Dels fraktas en hel del rvaror runt fr att komma till stlle dr det finns billig energi. Exempelvis bauxit till island. Dels drivs en hel del av framstllningsprocesserna med brnsle som kol och naturgas.

Dels r det en hel del processer och alternativa rvaror som pltsligt skulle bli attraktiva. Exempelvis kan oerhrt mnga nyttigheter produceras av koldioxid bara det finns billig energi.

Allt frn plaster till flytande drivmedel och livsmedel.

Googla Anders Lorn, Marcus Vestergren RISE s fr ni trffar p tv svenskar som utvecklat en metod att producera matfett med koldioxid som rvara.

Det gr att producera glukos och aminosyror ocks.

Syntetiskt fabriksproducerat socker och dito fettmnen kan erstta stora delar av vrldens jordbruksproduktion. Bara den grejen r en resursmssig bomb. Koldioxiden finns redan s det blir en sorts "massls" produktion.

I och fr sig blir brist p kermark en icke-frga det med. Med fusionsenergi blir det billigare och enklare att pumpa vatten lnga strckor. Har du ken p ett stlle och versvmning p ett annat r en pipeline emellan en vldigt bra ide.

Och storskalig avsaltning blir ett reellt alternativ. Konstgdsel blir billigt och enkelt att producera dr det behvs.

Lokala rvaror kan utnyttjas bttre med elektriskt drivna maskiner istllet nuvarande frbrnningsdrivna processer. Lera till tegel och byggblock och marktegel, kalk till lokalt producerad cement.

Vxthusodling kan ske med helt andra frutsttningar

osv osv i det ondliga.

Citat:
Om tekniken fr fusion (eller ngot annat) i framtiden gr att vi fr s gott som gratis el hur skulle det frndra vr industri och samhlle?

Bra trd annars. Det har uppsttt en hel bransch med fusionsentreprenrer och de flesta har dykt de sista fem ren. Jag tror det r klokt att s smtt brja tnka tanken att ngon av dem kan lyckas i sina uppst.

Nrmast ut r vl firman Helion som utstllt lfte om att nsta apparat, Polaris, ska kunna leverera ett litet nettoverskott energi. Vi fr se. Mycket spnnande.

Annars str de traditionella magnetinneslutna lsningarna p tur de nrmaste ren. Och dr r nyckelinnovationen moderna hgtemperatursupraledare som gr att man kan dubbla magnetflten i inneslutningarna.
Citera
2024-02-04, 13:31
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Perkulatorkaffe
Nja, det dr r antimnsklig ideologiproduktion.

Frvisso blir det en rekyl nr saker och ting blir billigare och folk konsumerar mer.

Men lngsiktigt innebr ett kat vlstnd att nativiteten gr ner snabbt och drastiskt. S att vi kan stabilisera och minska vrldens befolkning och resurstgngen.

kad resurstgng r en ickefrga. Framstllningsprocesserna kommer att bli s ojmfrligt effektivare att det vger upp mnga mnga gnger om.

Ngra exempel:

Kolbrytningen kommer att upphra med ett trollslag nr elen produceras billigare och bttre med andra metoder.

Allt som kan drivas med el kommer att drivas med el. Och spara ofattbara mngder resurser. Bostadsuppvrmning, kksspisar, luftkonditionering r saker som drivs med naturgas i mnga lnder.

Mycket skogsskvling drivs av mnniskor som jagar efter brnnved till matlagning.

Eller exempelvis produktionen av aluminium, stl och cement som du nmnde. Fr att f en bra uppfattning om resurstgngen behver man titta p alla led runtomkring.

Billig fusionsel skulle minska resursavtrycket drastiskt i alla led. Nr man kan ha aluminiumframstllningen i omedelbar nrhet av dagbrottet och driva all stlframstllning med vtgas

Dels fraktas en hel del rvaror runt fr att komma till stlle dr det finns billig energi. Exempelvis bauxit till island. Dels drivs en hel del av framstllningsprocesserna med brnsle som kol och naturgas.

Dels r det en hel del processer och alternativa rvaror som pltsligt skulle bli attraktiva. Exempelvis kan oerhrt mnga nyttigheter produceras av koldioxid bara det finns billig energi.

Allt frn plaster till flytande drivmedel och livsmedel.

Googla Anders Lorn, Marcus Vestergren RISE s fr ni trffar p tv svenskar som utvecklat en metod att producera matfett med koldioxid som rvara.

Det gr att producera glukos och aminosyror ocks.

Syntetiskt fabriksproducerat socker och dito fettmnen kan erstta stora delar av vrldens jordbruksproduktion. Bara den grejen r en resursmssig bomb. Koldioxiden finns redan s det blir en sorts "massls" produktion.

I och fr sig blir brist p kermark en icke-frga det med. Med fusionsenergi blir det billigare och enklare att pumpa vatten lnga strckor. Har du ken p ett stlle och versvmning p ett annat r en pipeline emellan en vldigt bra ide.

Och storskalig avsaltning blir ett reellt alternativ. Konstgdsel blir billigt och enkelt att producera dr det behvs.

Lokala rvaror kan utnyttjas bttre med elektriskt drivna maskiner istllet nuvarande frbrnningsdrivna processer. Lera till tegel och byggblock och marktegel, kalk till lokalt producerad cement.

Vxthusodling kan ske med helt andra frutsttningar

osv osv i det ondliga.



Bra trd annars. Det har uppsttt en hel bransch med fusionsentreprenrer och de flesta har dykt de sista fem ren. Jag tror det r klokt att s smtt brja tnka tanken att ngon av dem kan lyckas i sina uppst.

Nrmast ut r vl firman Helion som utstllt lfte om att nsta apparat, Polaris, ska kunna leverera ett litet nettoverskott energi. Vi fr se. Mycket spnnande.

Annars str de traditionella magnetinneslutna lsningarna p tur de nrmaste ren. Och dr r nyckelinnovationen moderna hgtemperatursupraledare som gr att man kan dubbla magnetflten i inneslutningarna.

Jag tror att du r fr optimistisk om vran konsumtion. Om jag har en antimnsklig attityd eller ej vet jag inte. Jag tnker p hur vi hanterat liknande situationer frr.

Kol och gasindustrin kommer skerligen upphra. Olja kanske fortfarande utvinns fr plast men det r inte skert. Utvinning av metaller och cement blir ocks mindre resurskrvande, men tgngen kar och med det fljer andra rvaroror vi inte tnker s mycket p. Stl legeras med mnga andra metaller, liksom aluminium.

Att vi blir frre betyder inte ndvndigtvis att konsumtionen minskar. En stor del av jordens befolkning konsumerar fr att imponera p andra eller fr att det blir svrt att exempelvis vara utan bil i ett bilsamhlle. Det finns ingen grns fr vad vi vill konsumera. Det r andra begrnsningar, som gr att vi inte konsumerar nnu mer. Energikostnad och tillgng, priset p rvaror och produktivitet begrnsar bland annat. Med fusionskraft blir i varje fall energikostnaden lg.

Jag tycker att naturen har ett eget vrde. Att andra arter har rtt att f leva. D r naturen inte bara ett skafferi och d knns det inte ok att asfaltera och odla upp all yta. Jag ser en risk att n mer yta blir exploaterad och livsrummet fr mnga arter minskar. Sen r det positivt att odla upp knar. Det r mjligta att det ocks har en viss vder och klimateffekt. Kanske en positiv sdan.

Nrmast finns vl https://www.zapenergy.com/how-it-works ZAP energy skulle jag sga. De gr ngonting som i grunden r vldigt enkelt. En ljusbge av tungt vte eventuellt med inblandning av tritium. ven dom har svrigheter. Deras verkar vara att trycka igenom tillrckligt med strm genom ljusbgen fr att f en ljusbge, som producerar mer energi n vad som gr in i apparaten. Jag har lst ngonstans att det ungefr beror p att strmmen mste regleras noga i styrka och tid, s att det tajmar perfekt. De brjar nrma sig strmstyrka som krvs fr en kommersiell maskin och det mste vara den enklaste konstruktionen nr det gller fusionskraft.
__________________
Senast redigerad av GrevePlasma 2024-02-04 kl. 13:33.
Citera
2024-02-04, 22:31
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Jag tror att du r fr optimistisk om vran konsumtion. Om jag har en antimnsklig attityd eller ej vet jag inte. Jag tnker p hur vi hanterat liknande situationer frr.

Kol och gasindustrin kommer skerligen upphra. Olja kanske fortfarande utvinns fr plast men det r inte skert. Utvinning av metaller och cement blir ocks mindre resurskrvande, men tgngen kar och med det fljer andra rvaroror vi inte tnker s mycket p. Stl legeras med mnga andra metaller, liksom aluminium.

Att vi blir frre betyder inte ndvndigtvis att konsumtionen minskar. En stor del av jordens befolkning konsumerar fr att imponera p andra eller fr att det blir svrt att exempelvis vara utan bil i ett bilsamhlle. Det finns ingen grns fr vad vi vill konsumera. Det r andra begrnsningar, som gr att vi inte konsumerar nnu mer. Energikostnad och tillgng, priset p rvaror och produktivitet begrnsar bland annat. Med fusionskraft blir i varje fall energikostnaden lg.

Jag tycker att naturen har ett eget vrde. Att andra arter har rtt att f leva. D r naturen inte bara ett skafferi och d knns det inte ok att asfaltera och odla upp all yta. Jag ser en risk att n mer yta blir exploaterad och livsrummet fr mnga arter minskar. Sen r det positivt att odla upp knar. Det r mjligta att det ocks har en viss vder och klimateffekt. Kanske en positiv sdan.

Nrmast finns vl https://www.zapenergy.com/how-it-works ZAP energy skulle jag sga. De gr ngonting som i grunden r vldigt enkelt. En ljusbge av tungt vte eventuellt med inblandning av tritium. ven dom har svrigheter. Deras verkar vara att trycka igenom tillrckligt med strm genom ljusbgen fr att f en ljusbge, som producerar mer energi n vad som gr in i apparaten. Jag har lst ngonstans att det ungefr beror p att strmmen mste regleras noga i styrka och tid, s att det tajmar perfekt. De brjar nrma sig strmstyrka som krvs fr en kommersiell maskin och det mste vara den enklaste konstruktionen nr det gller fusionskraft.

Trden handlar om konsekvenser av billig fusionsenergi s det r vl vad vi ska slnga kft om. Men jag vet inte om vi kommer s mycket lngre p det spret.

Klart r att alla miljkonsekvensbeskrivningar och livscykelanalyser stlls totalt p nda om vi fr in fusionsel som verlgset billigaste energiklla tillgnglig var som helst nr som helst.

Det kan sluta som jag tror: Att det totala mnskliga resursavtrycket minskar drastiskt.

Eller som du tror: Att kat vlstnd och kande konsumtion ter upp vinsterna och planeten hamnar i ett smre lge n innan.

Jag tycker jag har starka argument fr min stndpunkt: Den historiska erfarenheten r att vlbestllda befolkningar har lg nativitet och ett starkt miljengagemang och utnyttjar teknikens mjligheter att minimera skadorna av sitt levnadsstt.

Dr man inte gr det beror det p fundamentala teknologiska begrnsningar. Exempelvis att man mste bedriva storskalig energiutvinning p grund av vi inte har teknik som kan erstta den energin.

Exempelvis kolbrytning.

Eller intensivt jordbruk i lnder som Holland.

Ska man argumentera emot gller det att hitta exempel p motsatsen. Och jag kommer inte p ngot sdant.

Klart r dock att fusionsenergi vore ett oerhrt kraftfullt verktyg fr att resursminimera framstllningsprocesserna.

Att diskutera och jmfra olika fusionstekniker verkar vara en accepterad deldiskussion inom ramen fr topic:

Nr det gller olika tekniker och var de ligger i mognad finns det en fin sammanstllning frn Fusion Industry Association hr:

https://www.fusionindustryassociatio...dustry-reports

Allmnt kan sgas att magnetisk inneslutning av tokamaktyp r den teknik som r mest utforskad och man har mest kunskap om.

S fr dessa tycker jag man kan frvnta sig att apparaturerna kommer att prestera som frutsptt. ven om ingenting r skert.

I nrtid,inom de nrmaste ren, har vi svar frn Commonwealth Fusions tokamakbygge med hgtemperatursupraledare i Devens, Massachusetts.

Annat, som Field Reversed Configuration (TAE och Helion) r vsentligen mer spekulativt. Dock tycker jag det ser som stora, serisa och uthlliga forskningsinsatser med stora resurser i ryggen.

I Field Reversed Configuration producerar plasmat sitt eget magnetflt. Drmed slipper man stora och kostsamma magnetarrangemang. Och plasmat har hgt betavrde. Som jag frsttt det r betavrdet ratio faktiskt tryck i plasmat delat med teoretiskt mjligt tryck vid givet magnetflt. Ett mtt p effektiviteten i inneslutningen.

Field Reversed Configuration har dock vldokumenterade instabiliteter som man arbetat i rtionden med att f ordning p. Utan att lyckas.

Helion lser detta genom att flytta in sin process inom det tidsfnster som r tillgngligt. En lsning som fordrar att stora strmmar (megaampere) kan hanteras i mikrosekundskala. Vilket det inte funnits teknik fr fram till fr tio r sedan.

TAE hvdar att man lst det genom att stabilisera plasmat. Genom att injicera "neutrals" vid hg energi. Vad nu en "neutral" r?

ZAP:s lsning r frvisso enkel och tilltalande. Tyvrr str allt och faller med att den teknik man valt fr att stabilisera plasmat fungerar som det r tnkt.

Annars blir det bara ytterligare ett i raden av alla misslyckade fusionsprojekt som funnits sedan australiensaren Mark Oliphant kartlade fusionsreaktionerna i brjan p 30-talet.

Oavsett hur det gr r det spnnande tider. Jag knner mig som jag tror man knde p 60-talet nr mnfrderna var i centrum fr uppmrksamheten.
Citera
2024-02-07, 19:19
  #12
Medlem
Jag blev lite besviken hr. Jag hade frvntat mig en bra trd med spretiga argument hit och dit och en och annan het knsla.

Kanske skulle man linjera upp spelplanen lite?

Scenariot r allts ret 2044. Flera alternativa fusionsutvecklare har lyckats tekniskt och de som var frst ut under andra halvan av 20-talet har ftt se sina patentskydd lpa ut.

En massiv verkapacitet r installerad och elpriset gr nu aldrig ver 1 cent/kilowattimme. verallt alltid.

1 cent valt fr att det r vad Helion angett vid serieproduktion av moduler med 50 MW effekt.

Vi kan lgga upp det p olika stt:

Branschvis.

Hur ser det ut inom:

Livsmedelsproduktion?

Byggnadsindustri?

Transporter?

Hlso- och sjukvrd?

Tung industri?

Produktion av konsumentartiklar?

Politiskt/socialt

Hur pverkas miljn?

Storpolitiska frndringar?

Fr inhemsk svensk del?

Ocks kan man gra en rolig personlig vinkel ocks:

Hur har Arne i Avesta det jmfrt hur farsan Axel hade det? Bgge jobbar frsts p bruket...
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in