Citat:
Ursprungligen postat av
GrevePlasma
Det frra inlgget blev lite rrigt, s jag frsker skriva ungefr samma sak lite tydligare. Den som kan hlla mer n en tanke i huvudet samtidigt frstr att nstan gratis och obegrnsad energi skapar ett nytt problem. En kad anvndning av alla rvaror. Mycket produktion blir billigare. Det blir billigare att producera energiintensiva varor av stl, betong och aluminium till exempel. Att bygga r en materialslukande sak vi kommer att gra mer. Vi kan ocks anvnda elslukande apparater s mycket vi vill. Fordon har vi rd att kra obegrnsat med, inte bara bilar utan ven persondrnare, vattenskotrar och mycket mer. Ni hr ju, de kommer att g t mycket mer material till allt det hr. Vi kommer ven att trnga undan natur nnu mer. Allt det hr tar plats.
Nja, det dr r antimnsklig ideologiproduktion.
Frvisso blir det en rekyl nr saker och ting blir billigare och folk konsumerar mer.
Men lngsiktigt innebr ett kat vlstnd att nativiteten gr ner snabbt och drastiskt. S att vi kan stabilisera och minska vrldens befolkning och resurstgngen.
kad resurstgng r en ickefrga. Framstllningsprocesserna kommer att bli s ojmfrligt effektivare att det vger upp mnga mnga gnger om.
Ngra exempel:
Kolbrytningen kommer att upphra med ett trollslag nr elen produceras billigare och bttre med andra metoder.
Allt som kan drivas med el kommer att drivas med el. Och spara ofattbara mngder resurser. Bostadsuppvrmning, kksspisar, luftkonditionering r saker som drivs med naturgas i mnga lnder.
Mycket skogsskvling drivs av mnniskor som jagar efter brnnved till matlagning.
Eller exempelvis produktionen av aluminium, stl och cement som du nmnde. Fr att f en bra uppfattning om resurstgngen behver man titta p alla led runtomkring.
Billig fusionsel skulle minska resursavtrycket drastiskt i alla led. Nr man kan ha aluminiumframstllningen i omedelbar nrhet av dagbrottet och driva all stlframstllning med vtgas
Dels fraktas en hel del rvaror runt fr att komma till stlle dr det finns billig energi. Exempelvis bauxit till island. Dels drivs en hel del av framstllningsprocesserna med brnsle som kol och naturgas.
Dels r det en hel del processer och alternativa rvaror som pltsligt skulle bli attraktiva. Exempelvis kan oerhrt mnga nyttigheter produceras av koldioxid bara det finns billig energi.
Allt frn plaster till flytande drivmedel och livsmedel.
Googla Anders Lorn, Marcus Vestergren RISE s fr ni trffar p tv svenskar som utvecklat en metod att producera matfett med koldioxid som rvara.
Det gr att producera glukos och aminosyror ocks.
Syntetiskt fabriksproducerat socker och dito fettmnen kan erstta stora delar av vrldens jordbruksproduktion. Bara den grejen r en resursmssig bomb. Koldioxiden finns redan s det blir en sorts "massls" produktion.
I och fr sig blir brist p kermark en icke-frga det med. Med fusionsenergi blir det billigare och enklare att pumpa vatten lnga strckor. Har du ken p ett stlle och versvmning p ett annat r en pipeline emellan en vldigt bra ide.
Och storskalig avsaltning blir ett reellt alternativ. Konstgdsel blir billigt och enkelt att producera dr det behvs.
Lokala rvaror kan utnyttjas bttre med elektriskt drivna maskiner istllet nuvarande frbrnningsdrivna processer. Lera till tegel och byggblock och marktegel, kalk till lokalt producerad cement.
Vxthusodling kan ske med helt andra frutsttningar
osv osv i det ondliga.
Citat:
Om tekniken fr fusion (eller ngot annat) i framtiden gr att vi fr s gott som gratis el hur skulle det frndra vr industri och samhlle?
Bra trd annars. Det har uppsttt en hel bransch med fusionsentreprenrer och de flesta har dykt de sista fem ren. Jag tror det r klokt att s smtt brja tnka tanken att ngon av dem kan lyckas i sina uppst.
Nrmast ut r vl firman Helion som utstllt lfte om att nsta apparat, Polaris, ska kunna leverera ett litet nettoverskott energi. Vi fr se. Mycket spnnande.
Annars str de traditionella magnetinneslutna lsningarna p tur de nrmaste ren. Och dr r nyckelinnovationen moderna hgtemperatursupraledare som gr att man kan dubbla magnetflten i inneslutningarna.