Har alla kulturutövare någon form av diagnos eller alkoholproblem?

Om ni tänker på alla sångare och skådespelare i världen samt alla konstnärer, har många av dem någon form av diagnos? Vi alla vet att Ulf Lundell och Tommy Körberg hade alkoholproblem.

Närmast allt. Ernest Hemingway kunde skriva skit skit om han inte var full. Alexander den Store kunde fan inte erövra land efter land om han inte var full när han gjorde det. Historien är full av människor som var just det fulla när de gjorde saker värda att skriva historia om. Varenda jävla sång från 70-talet är ju gjord av av människor just det påverkade fulla när de skrev dom.

Det är sant, vi läser ofta om olika artister och deras drogberoendet och diagnoser. Såna artiklar är jättebra som clickbait. Men alla skötsamma utövare får inte samma uppmärksamhet i medierna. Hur intressant är det att läsa om en 40-årig musiker som är gift med samma kvinna sedan 15 år, två gemensamma barn och villa, vovve, volvo. Oavsett hur duktig musiker han är. Ingen clickbait där inte.

Det är känt att alkohol gör folk mera kreativa. Alkohol i liten mängd, i stor mängd så blir det skrot med kreativiteten. Jag kan tänka mig att två-tre starköl vilket ger ca 0.7 till 1 promille är relativt optimalt.

Yrken och situationer drar ofta till sig folk med samma personlighet. Tittar vi på hemlösa så finns undersökningar som visar att 14% av dessa har schizoid personlighetsstörning, bland den allmänna befolkningen är under 1% schizoida. Kreativa yrken drar till sig folk som är bipolära, vilka har samsjuklighet med schizofreni. Personlighetsstörningar är vanligare bland kreativa yrken.

Frånvarande fader.
Socialtanter uppmuntrade mammor att lämna farsorna, lockade med egna lägenheter (då det fanns)
Farsorna hamnade på parkbänkar.
Mödrarna hamnade på psyket efter att ha festat i 15 år, sen blev dom "konstnärer" med uppmuntring från psykpedagogerna

Lundells Farsa var inte frånvarande. Hela hans konstnärskap går väl på att revoltera mot farsan.

I musikvärlden har jag mött två typer. En grupp som har absolut noll koll på hur andra uppfattar dom och den andra gruppen som är överkänsliga neurotiker.

Sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa är fastställt. Såg Jordan Peterson diskutera det i något sammanhang. Vanligast var schizofreni sedan kom ADHD (som man inte riktigt vet vad det är).

Steven king har väldigt tydliga symptom på autism (så har även yngve (malmsteen) och richie blackmore (när jag påpekat det på internationella forum droppar folk alltid jimmy page men det är inget jag vet).
Det är också helt logiskt. Det hjälper dig att stänga ute omvärlden och helt fokusera på ditt specialintresse.

Michelangelo blev utkastad från skolan som 8-åring (inget skämt), Kieth Richard runt 16 vill jag minnas (han gick artschool för att han inte fick gå i skolan).

Alkohol känns främst som författarnas gift mer än annat. En stor del av arbetet består i ensamarbete hemma. Börjar du ta en wiskey eller ett glas vin medans du arbetar är det i princip kört för en författare.

Detta är något som hade varit intressant att forska i om man fick leva om sitt liv.

Det har varit lite tidningsskriverier om den extrem höga förekomsten av frisedlar bland musiker.

Hur många sådana kan du räkna upp?

Jonas Hassen Khemiri, Inger Edelfeldt, Gunnar Ardelius, Dagmar Lange, Björn Skifs, Per Gessle, Gösta Björling. Några av de jag känner till som inte löpt gatlopp i pressen på grund av privatliv eller droger.
Några av dem har du kanske inte hört talas om, just det, de har inte varit så omskriva annat än på kultursidor.

Fast alkohol och droger är bara halva frågeställningen. Andra är hurvida kreativa männsikor har diagnoser. Och det är väl det i tråden som är intressant. Har alla kreativa människor någon form av diagnos?

Menar du Jussi Björling? Han var svårt alkoholiserad och söp ihjäl sig 49 år gammal.

Jag tror den absoluta majoriteten har ADHD eller är bipolära. Knark och alkohol används som självmedicinering.

Fast just Dagmar Lange (Maria Lang) drack visst som en svamp om man får tro TV-dokumentären om henne. Över huvud taget en knepig och gåtfull diva, betydligt mer spännande än sina böcker