Citat:
Ursprungligen postat av
LeTeigneux
Du har rätt.
Tidigare hade jag inget emot HBTQ-rörelsen.
Men de har utvecklats till att bli en rörelse som vill förtrycka andra.
Sådant som avskedandet av den här läraren gör ju bara att man känner ett djupt förakt för dem.
Och för hela det offentliga Sverige som låter det ske, som blir medskyldiga.
De har redan rättigheterna de kämpade för. Det går att vandra omkring iklädd kjol och smink och vara en muskulös man, inga problem, man blir accepterad ändå. I alla fall av Svenskar, som nästan alltid bara rycker på axlarna. Det finns gayklubbar i centrum i större städer, inga problem, och det är ju ett objektivt bevis för att samhället accepterar dem. Men de har lärt sig att man måste kämpa för rättigheterna, och det har fått överslag. Det bara fortsatte med att flytta fram positionerna ännu mer. In i andra människors hjärnor ska rättigheterna sträcka sig. Vad man säger och tänker.
Om man bara lugnade sig och sansat kom fram till att Ja, vi har lyckats! Då hade det nog varit bra. Alla nöjda.
Men nu går man över en gräns, in i andras tankar och språkbruk. De bygger på så sätt liksom ett motstånd från alla med integritet, ett motstånd och fientlighet som är helt onödigt att bygga. Alla med vett och ryggrad tycker ju att man själv har rätt att tänka och säga som man vill. Att göra den intigriteten till sin Fiende är bara idiotiskt.
Det är så med massor av ämnen inom vänstern. Man uppnår målen, och vägen fram till målen var BRA. Men det är en kultur byggd runt ABF-studiecirklar som bara spinner vidare, runt runt. Aktivister som hittat meningen med livet i aktivism, som inte förstår när aktivismen uppnåt målen. Som inte kan sluta för då förlorar de sin livs mening. Ideologi som blir identitet. Så det bara fortsätter, och fortsätter. Miljö, feminism, bögars och flators rättigheter att göra sin grej som nu spårat ur och handlar om att man ska få lov att vara en jävla katt... eller vad som helst man identifierar sig som.
Det börjar bra, det blir bra eller bättre, sedan flippar vänstern alltid ur och blir orealistiskt verklighetsfrånvänt kaoz..
Om de var seriösa så hade de vänt sig till våra invandrade grupper idag, i stället för att flippa ur i extas. Alla kvinnors rättigheter att slippa bli förtryckta gäller väl även muslimer? Vart är kampen mot slöjan? Varför frågar sig ingen varför det nästan bara är vita svenskar som är gay, när all forskning visar att till och med djuren ibland är gay? Det borde väl även gälla invandrarna då, vem står för deras rättigheter? Inte HBTQ i alla fall, i stället är frontlinjen med lärare som felkönar elever. Man firar att det blir fällande dom mot läraren men ignorerar könsstympningen som pågår i vårt parallellsamhälle.
Det saknas självinsikt. Det är paradoxalt och lite mentalsjukt. Vi går bakåt med rättigheter i verkligheten, men det blundar de för. Barnaga normaliseras rakt under näsan på vänstern, men de är blinda för det. Man kämpar på mot sina tankespöken i stället, slåss mot påhittade monster likt någon förvirrad Don Quijote.
I många fall kan man till och med se den progressiva vänstern stå på Palestina-demonstrationer och vifta med komunistiska flaggor, eller vid sidan av islamistiska hamaskopplade organisationers flaggor. Alltså den exakta motsatsen till det de i normala fall säger sig stå för. En vänster som står för hyperkonservativ religös fascism.
Vänstern har till och med tappat sitt ursprungliga mål, att skapa rättigheter för arbetaren. Det finns inte kvar längre. De är förblindade av att ständigt flytta fram sin kamp, och kämpar som sagt mot sina väderkvarnar i stället. Arbetarna som ofta står med fötterna på marken har tröttnat och mestadels röstar de SD i stället.
Det är vad det är. Godhetsknarkarnas tyrrani.