Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2024-03-27, 10:26
  #1
Medlem
Ambelains avatar
Slaveriet i Sverige förbjöds ju, som allmänt känt, under 1300-talet.
Och bland de kyrkor som byggdes först, från slutet av 1000-talet och i synnerhet under 1100-tlet och 1200-talet, räknas bland våra äldsta.
Att bygga en kyrka var med all säkerhet ett rätt så krävande arbete, och det kanske hade varit frestande för en del stormän att sätta sina träla på uppgiften.

Men, samtidigt så var ju kristendomen, överlag, en lära som var avogt inställd till slaveri, vilket får mig att tänka att även om slavarbete förekom under denna tidsera, så var nog många av de nybyggare - som alltså valde att starta nytt, med sina kamrater och gamla krigsveteraner - inspirerade av just kristendomen och ville leva som de lärde. Så att säga.
Så de byggde sin centrala bykyrka själv, med egen arbetskraft så att säga och inte med tvångsarbete.

Så tror jag emellertid inte att man tänkte om man var storman, som skule bygga ett skrytbygge för tiderna. Lunds domkyrka tex, den var nog helt säkert rest på slavarnas axlar.
Ett så stort, och dyrt, arbete hade ju bara den störste av stormän kunnat klara av, och han hade helt säkert inga problem att säga sina trälar i arbete.


---

Man hör emellertid sällan något, något alls, om att våra så tjusiga gamla medeltidskyrkor skulle ha varit byggda av slavarbete, av trälar alltså.
Men vad skulle de väl annars göra, trälarna, om inte att arbeta. Och då arbeta med tungt arbete. Som ett stort kyrkbygge av sten.

Så visst har jag väl ändå rätt?
En stor del av de gamla medeltidskyrkor vi ser när vi kuskar omkring därute på landsbygden, många av dessa borde alltså ha varit bygga av slavar.
Inklusive sådana inne i städerna.
St Petri-kyrkan i Malmö tex. Den stod visst färdig under 1300-talet, så även där hade möjligheterna funnits för slavarbetande byggarbetare.


Så våra fina gamla kyrkor är inte bara ett minne av en svunnen tid, utan även ett minne efter slaveri i praktik.
Men så är ju nästintill varje odlingsbar åkerplätt också - för visst fick trälarna knota på åkern. Det måste man nog förutsätta, eller hur.

---

En sak till bara ...
Dessa små kyrkbyarna, som bildades då under kristendomens första riktigt stora explosion, de var nog till del byggda av de nyblivna byborna själva - och de hade nog inga trälar, fromma nyfrälsta som de väl var.
Men inte alla.
Vissa torde nog ha haft sina egna trälar, som fick arbeta med både kyrkan liksom att röja för åkrar (särskilt i gammal skogsmark).
Det jag då tänker på är ju om trälarna bodde i samma hus som husbonden och hans familj - eller om trälarna fick lov att bo i egna huslängor en bit utanför själva kyrkbyn, kanske ???

Finns det några arkeologiska fynd som visar på den möjligheten isf ?
Citera
2024-03-27, 11:03
  #2
Medlem
RalfFarleys avatar
Hittade detta...

Lunds domkirkes opførelse
Anders Ödman, Maria Cinthio

Historical Archaeology
Research output: Contribution to specialist publication or newspaper › Specialist publication article › Popular science

"Omkring 1080 påbörjades den ännu stående kyrkan. Arbetet utfördes sannolikt till stor den av slavarbetskraft, stenen kom från Hallaröd/Munkarpområdet och kördes längs en väg, vars spår ännu syns i landskapet. En stor del av artikeln behandlar slavar, slavhandel och slavsamhälets upphörande den därmed sammanhängande kolonisationen av Skånes allmänningsskogar"

https://portal.research.lu.se/en/pub...opf%C3%B8relse
Citera
2024-03-27, 11:26
  #3
Medlem
kyrkstockens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av RalfFarley
Hittade detta...

Lunds domkirkes opførelse
Anders Ödman, Maria Cinthio

Historical Archaeology
Research output: Contribution to specialist publication or newspaper › Specialist publication article › Popular science

"Omkring 1080 påbörjades den ännu stående kyrkan. Arbetet utfördes sannolikt till stor den av slavarbetskraft, stenen kom från Hallaröd/Munkarpområdet och kördes längs en väg, vars spår ännu syns i landskapet. En stor del av artikeln behandlar slavar, slavhandel och slavsamhälets upphörande den därmed sammanhängande kolonisationen av Skånes allmänningsskogar"

https://portal.research.lu.se/en/pub...opf%C3%B8relse
Danmark var feodalt efterblivet. Hoveriet levde tex kvar på österlen under 1800-talet.

Sverige skiljer sig stort mot Danmark i det avseendet då vi aldrig införde feodalism.

Angående trälar i sverige hittar jag bara olika uppgifter på när det egentligen slutade. det verkar nästan lösts upp av sig själv.

Jag kan tänka mig att trälar använts ute i socknarna till viss del. Men majoriteten av kyrkorna är byggda av yrkesfolk. Det ser man på arbetet. Och kyrkorna var det finaste man byggde. Och man tävlade med grannbyn om att bygga finast.

Försök bygga något med folk ifrån samhall eller jobb och utvecklingsgarantin och se hur bra det blir. Man vet från armen att inkompetenta är mer ett problem än en tillgång. Och det har armen vetat i flera 100 år. Man kan tro att de skulle bli utmärkt kanonmat men så är det inte i verkligheten.
Citera
2024-03-27, 12:13
  #4
Medlem
Träldomen (alltså direkt slaveri, där slavens person och liv tillhör dennes herre, ingen egentlig lön utgår och slaven helt saknar rättskapacitet) avslutades i Sverige under 1300-talet, genom Magnus Erikssons Allmänna Landslag, vår första nationella lagbok. Lagverket, som klubbades på 1330-talet, föreskrev att den generation trälar om då levde skulle bli den sista, medan deras barn skulle räknas som vanliga fria personer (att det inte fanns något medborgarbegrepp på den tiden kan vi bortse från).

De sista trälarna/slavarna kan alltså antas ha dött någon gång runt år 1400.

I Sverige blev de vanliga bönderna aldrig livegna i klassisk mening, i motsats till större delen av övriga Europa - men "livegenskap" är ett paraplybegrepp för olika slags avtal och system av livslång/ärftlig tjänst bunden till ett hus eller en familj. Statarsystemet kan ses som en form av "livegenskap light", men det uppkom inte förrän i senare tid.
Citera
2024-03-28, 00:57
  #5
Medlem
Damortes avatar
Antagligen inte till själva bygget då det behövdes kunniga stenhuggare och byggmästare för att pussla ihop stenblocken, vilket i tidig medeltid importerades in från länder där den kunskapen fanns. Men för allt runtomkring kan det säkert ha förekommit.
Citera
2024-03-28, 09:11
  #6
Medlem
LojtnantWerners avatar
Rätt säker på det sågs som en ära att bygga kyrkor knappast något man behövde tvingas till, vi har aldrig haft slaveri, träldom är en helt annan sak än slaveri oavsett hur fel det är
Citera
2024-03-28, 10:57
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ambelain
Slaveriet i Sverige förbjöds ju, som allmänt känt, under 1300-talet.
Och bland de kyrkor som byggdes först, från slutet av 1000-talet och i synnerhet under 1100-tlet och 1200-talet, räknas bland våra äldsta.
Att bygga en kyrka var med all säkerhet ett rätt så krävande arbete, och det kanske hade varit frestande för en del stormän att sätta sina träla på uppgiften.

Men, samtidigt så var ju kristendomen, överlag, en lära som var avogt inställd till slaveri, vilket får mig att tänka att även om slavarbete förekom under denna tidsera, så var nog många av de nybyggare - som alltså valde att starta nytt, med sina kamrater och gamla krigsveteraner - inspirerade av just kristendomen och ville leva som de lärde. Så att säga.
Så de byggde sin centrala bykyrka själv, med egen arbetskraft så att säga och inte med tvångsarbete.

Så tror jag emellertid inte att man tänkte om man var storman, som skule bygga ett skrytbygge för tiderna. Lunds domkyrka tex, den var nog helt säkert rest på slavarnas axlar.
Ett så stort, och dyrt, arbete hade ju bara den störste av stormän kunnat klara av, och han hade helt säkert inga problem att säga sina trälar i arbete.


---

Man hör emellertid sällan något, något alls, om att våra så tjusiga gamla medeltidskyrkor skulle ha varit byggda av slavarbete, av trälar alltså.
Men vad skulle de väl annars göra, trälarna, om inte att arbeta. Och då arbeta med tungt arbete. Som ett stort kyrkbygge av sten.

Så visst har jag väl ändå rätt?
En stor del av de gamla medeltidskyrkor vi ser när vi kuskar omkring därute på landsbygden, många av dessa borde alltså ha varit bygga av slavar.
Inklusive sådana inne i städerna.
St Petri-kyrkan i Malmö tex. Den stod visst färdig under 1300-talet, så även där hade möjligheterna funnits för slavarbetande byggarbetare.


Så våra fina gamla kyrkor är inte bara ett minne av en svunnen tid, utan även ett minne efter slaveri i praktik.
Men så är ju nästintill varje odlingsbar åkerplätt också - för visst fick trälarna knota på åkern. Det måste man nog förutsätta, eller hur.

---

En sak till bara ...
Dessa små kyrkbyarna, som bildades då under kristendomens första riktigt stora explosion, de var nog till del byggda av de nyblivna byborna själva - och de hade nog inga trälar, fromma nyfrälsta som de väl var.
Men inte alla.
Vissa torde nog ha haft sina egna trälar, som fick arbeta med både kyrkan liksom att röja för åkrar (särskilt i gammal skogsmark).
Det jag då tänker på är ju om trälarna bodde i samma hus som husbonden och hans familj - eller om trälarna fick lov att bo i egna huslängor en bit utanför själva kyrkbyn, kanske ???

Finns det några arkeologiska fynd som visar på den möjligheten isf ?

Du visar bara din totala okunnighet om det förmoderna samhället.
Det var ett samhälle med ständig svält, där befolkningen hela tiden försökte växa snabbare än det fanns land som kan producera mat till.
Alla i det medeltida samhället var beroende av skydd från någon annan. Först och främst sin husbonde. Träl på tolvhundratalet eller dräng på trettonhundratalet var samma sak. Och det var fortfarande en priviligierad position jämfört med att vara fågelfri. Det är inte förtryck och bojor och våld som förslavade, det var kontrollen av odlingsbar mark och matproduktion.

När du gör ett sånt här argument försöker du återanvända retoriken som utvecklats på amerikanska universitet angående deras slaverisystem. För att angripa oss svenskar och vår historia. Men förhållandena i Amerika där mark var gratis och Sverige där all odlingsbar mark var tagen i bruk var helt annorlunda.
__________________
Senast redigerad av Destbar 2024-03-28 kl. 11:43.
Citera
2024-03-28, 11:04
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HepCat-X
Träldomen (alltså direkt slaveri, där slavens person och liv tillhör dennes herre, ingen egentlig lön utgår och slaven helt saknar rättskapacitet) avslutades i Sverige under 1300-talet, genom Magnus Erikssons Allmänna Landslag, vår första nationella lagbok. Lagverket, som klubbades på 1330-talet, föreskrev att den generation trälar om då levde skulle bli den sista, medan deras barn skulle räknas som vanliga fria personer (att det inte fanns något medborgarbegrepp på den tiden kan vi bortse från).

De sista trälarna/slavarna kan alltså antas ha dött någon gång runt år 1400.

I Sverige blev de vanliga bönderna aldrig livegna i klassisk mening, i motsats till större delen av övriga Europa - men "livegenskap" är ett paraplybegrepp för olika slags avtal och system av livslång/ärftlig tjänst bunden till ett hus eller en familj. Statarsystemet kan ses som en form av "livegenskap light", men det uppkom inte förrän i senare tid.
Det är inte bondeklassen som diskuteras, det är drängklassen och lantarbetaren. En husbonde, oavsett om han var arrendator eller självägande, hade ofta 20 personer under sig, dels sina egna barn och dels kanske några drängar och pigor och möjligen möjligen deras barn. Vilken juridisk status en husbonde har är inte intressant eftersom de fortfarande är en del av landsbygdens härskarklass. Det är de som sitter i sockenstämman och i nämnder och på ting och som har rösträtt och som utgör polismakten.
Drängen och pigan däremot har en högst osäker framtid, om någon. Det är främst deras barn och de själva som svälter ihjäl nästa missväxt.
Och det här handlar inte om rättvisa eller rätt och fel, det var helt enkelt bara verklighetens villkor innan explosionen i jordbrukets produktivitet på arton och nittonhundratalet. Gissningsvis främst drivna av importen av konstgödsel.
Citera
2024-03-28, 11:52
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Destbar
Det är inte bondeklassen som diskuteras, det är drängklassen och lantarbetaren. En husbonde, oavsett om han var arrendator eller självägande, hade ofta 20 personer under sig, dels sina egna barn och dels kanske några drängar och pigor och möjligen möjligen deras barn. Vilken juridisk status en husbonde har är inte intressant eftersom de fortfarande är en del av landsbygdens härskarklass. Det är de som sitter i sockenstämman och i nämnder och på ting och som har rösträtt och som utgör polismakten.
Drängen och pigan däremot har en högst osäker framtid, om någon. Det är främst deras barn och de själva som svälter ihjäl nästa missväxt.
Och det här handlar inte om rättvisa eller rätt och fel, det var helt enkelt bara verklighetens villkor innan explosionen i jordbrukets produktivitet på arton och nittonhundratalet. Gissningsvis främst drivna av importen av konstgödsel.
Slav och träl är ord som handlar om rättslig, juridisk status - att du sedan vill kapa dem för att diskutera någon sorts idéer om klasskamp på medeltidens landsbygd spelar ingen roll.
Citera
2024-03-28, 12:02
  #10
Medlem
jenniferruless avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LojtnantWerner
Rätt säker på det sågs som en ära att bygga kyrkor knappast något man behövde tvingas till, vi har aldrig haft slaveri, träldom är en helt annan sak än slaveri oavsett hur fel det är


Trams. Slaveri är ett samlingsbegrepp. Och träldom var en typ av slaveri.
Trälarna var ofria, kunde köpas och säljas, träldom gick i arv.
Eller jämför du träldom med negerslaveriet och jämställer det generella begreppet "slaveri" med just den transatlantiska slavhandeln?
Citera
2024-03-28, 12:05
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HepCat-X
Slav och träl är ord som handlar om rättslig, juridisk status - att du sedan vill kapa dem för att diskutera någon sorts idéer om klasskamp på medeltidens landsbygd spelar ingen roll.
Jag beskriver bara verkligheten. Träl var man inte för att man hölls i bojor utan för att man inte kontrollerade land och inte var släkt med någon som kontrollerade land.
Det är befängt att jämföra det amerikanska slaveriet som berodde på en brist på arbetskraft med träldomen i den gamla världen som berodde på en brist på land.
Det har inte med klasskamp att göra.
Min kritik av din kommentar var för att du verkade diskutera bondeklassens status snarare än lantarbetarklassens status. Att diskutera livegenskap eller fria bönder när diskussionen är om träldom är ungefär som att diskutera beskattning av aktieutdelning när man diskuterar hemlöshet. Det är att diskutera fel samhällsnivå. Eller "klass" om du vill.
__________________
Senast redigerad av Destbar 2024-03-28 kl. 12:39.
Citera
2024-03-28, 15:03
  #12
Medlem
LojtnantWerners avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jenniferrules
Trams. Slaveri är ett samlingsbegrepp. Och träldom var en typ av slaveri.
Trälarna var ofria, kunde köpas och säljas, träldom gick i arv.
Eller jämför du träldom med negerslaveriet och jämställer det generella begreppet "slaveri" med just den transatlantiska slavhandeln?
Slavar är en handelsvara medans träl var för dom varit tillfångatagna i krig eller byte vid en räd eller liknande, det är skillnaden, en träl är mer än tjänare eller springpojke om vi ska klyva hår
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback