Finns det individer som via åkommor o dyl lätt blir överviktiga?

Man får ju ofta höra att alla kan gå ner i vikt via kost men även till viss del träning (styrka/kondition).

Vidare har man fått lära sig av Paoulo Roberto tex att det handlar om matte. Dvs under kontra över-skott av kategorier. Men kan man ha typ medicinska motiv till sin viktuppgång. Har en nära individ i mitt liv som jag faktiskt inte tycker äter så himla mycket (dock ej helt exemplarisk) men ligger nu på ca 30 kg övervikt. Isf kanske det är motiverat och lättare finns hjälp från läkarkåren?

Om man har problem med brist på sköldkörtelhormon så kan det leda till övervikt, det är iaf vad min läkare sa till mig när jag fick diagnosen.
Nu äter jag medicin för det men någon viktnedgång har jag tyvärr inte märkt av ännu...

Mitt ex var vikt expert, hon jobba med överviktiga, hjälper dom inför operationer osv hur man går ner i vikt.
Anledning till att hon utbilda sig till detta var för hon själv varit överviktig och fick kämpa som ett djur för att gå ner i vikt, ändå kunde hon aldrig riktigt hålla vikten, noga med mat, motion osv.

Sluta med att hon utförde en operation, fettsugning från höfter osv. via detta har hon sedan aldrig haft mer problem, hon har kunna hålla vikten i 10 år nu, med mindre ansträngning.
Vad man förstår tog hon bort fett depåer, det gör att kroppen har svårare o lagra fet, som när man ex blir stressad inombords, kroppens försvar, börja lagra fett, men via depåerna nu är borta samlar inte kroppen fet på samma sätt.

Man blir ju hungrigare av medicinen. Sen tror jag att medicinen absolut hjälper (för de flesta) men den läker inte kroppen helt så man lär ha sänkt ämnesomsättning ändå.

Funkar det så verkligen? Alltså att om man har extra fettdepåer så "vill" de fyllas och man lägger på sig lättare? Antar att det är möjligt. Eftersom om man äter för mycket utan att vara eller ha varit fet och energin ska lagras så går det antagligen åt energi att bilda nya fettceller. Men om de finns där redan så är det ju smidigt för kroppen att bara fylla på dem.

Allt är individuellt. Vissa personer kanske genetiskt har starkare hungersignaler och det suger ju att gå runt och vara hungrig jämt. Bara ett extra äpple om dan utöver ens kaloribehov ger +25 kg på tio år. Så en person som äter jättebra och rör sig men är extra hungrig och då äter ett äpple blir alltså fet på bara tio år. Andra personer har genetiskt lägre förbränning fast kanske normal hunger, samma resultat där. Och så de som har både starkare hunger och dålig förbränning. Och de som fått med sig skräpvanor hemifrån. Och de som hanterar ångest med mat. Inte konstigt att många är överviktiga.

Man ser det klart o tydligt, om man tar dessa år innan hon gick ner, där fick hon kämpa varje dag mot vikten, även fast hon gick till jobbet varje dag på nästan 1 mil enkelväg, samt träna på gym försvann inte vissa ställen.
Bara jul alla högtider när man äter mer, viktuppgång kom som en raket, efter operation kommer inte dessa vikt uppgångar på likande sätt, hon går inte ens till jobbet varje dag mer, bara gym på likande sätt som hon gjort tidigare med vikt problem.
Nu kan hon leva ett normalt liv, behöver inte vara livrädd för fika på jobbet/vänner osv.

Men vad är den medicinska förklaringen, har hennes läkare sagt att det funkar så? Annars kanske det bara är att hon undermedvetet äter lite mindre för att inte sabba resultatet av fettsugningen.

Hon äter mer än tidigare, eller mer oregelbundet som vid Jul,/semester, men vikten är mer konstant.

Läkare som utförde operation/fettsugning berätta att nu med mindre fett depåer kommer inte kroppen samla fett lika snabbt, vilket tydligt märks av vid just dessa högtider, höfter/lår osv har aldrig fett kommit tillbaka.

Ja man måste fettsuga för att ta bort fett punktvis. De säger att man alltid behåller de fettceller man samlat på sig och bara påverkar storleken på dem. Jag har svårt att tro att fettceller skulle ha evigt liv men de är nog svåra att rå på.

Om jag hade haft pengar hade jag definitivt fettsugit vissa partier trots att jag är någorlunda och det handlar om att hur man samlar på sig genetiskt endast kan förändras med fettsugning. inte om själva vikten i sig.

Det du suger bort kommer aldrig tillbaka utan ordentlig viktuppgång och kroppen kommer inte dubbla uppgången på en plats utan öka i samma tempo som innan du tog bort. Jag gissar att det ger ett annat intryck så eftersom kroppens grund förändrats.

Men fettsugning är också ett icke-nödvändigt ingrepp. Vilket alltid innebär fara. Det ska man komma ihåg också. Jag skulle till exempel aldrig spruta in fett i rumpa eller bröst pga riskerna. Jag gillar att leva mer än vad jag värderar mitt utseende.

Fast inom vissa yrken är en egen vikt avgörande, som mitt ex, jobba som vikt konsult, försöka övertyga människor att det krävs en förändring, hon hade bild på sig som stor o fet samt sin nuvarande bild sista 10 åren.
Men att sanningen låg i just fettsugning berätta hon aldrig, man har olika depåer i kroppen, som en mage försvinner snabbt, men höft/lår är i princip omöjliga o få bort, spelar ingen roll hur hårt personen tränar, tänker på sin mat, ögonblicket dom råkar göra fel fastnar allt fet där på bara 1-2 veckor, tar månader att få ner lite grann.

Det är just inom detta fettsugningen gjorde sitt rätta, dessa partier kom aldrig igen, nu hamnar fettet runt magen o fixas till lika snabbt som den uppkom.

Jag förstår. Jag vet överviktiga som haft bättre kondition än vad jag utan påtaglig övervikt har haft.

Självklart spelar livsstilen roll. Jag satte mig hemma och åt skräp och sedan dess har min kropp förändrats på vis fet,husmanskost aldrig gjort och jag har celluliter. De kom till mina 40 och ävom det är vanligt tror jag utan tvekan att kosten eller mediciner påverkar mer än vad som erkänns.

Kroppen vill vara viktstabil. Jag har tur som naturligt alltid varit smal men jag får verkligen slita hårt för att gå ner i vikt. Min normalvikt är 52-54 kilo men jag överst 2020 och i kombination med medicin för sömnen nådde jag 70 kilo. Jag tog risken då jag aldrig insåg hur ojämnt det skulle lägga sig samt att jag skulle vantrivs med en annan vikt + att min hud skulle förstöras. Jag förväntade mig fast vikt jämnt fördelat. Jag förstörde kroppen.

Jag har alltid överätit och varit smal. Sliter jag för att gå ner så minskar min vikt lite, går upp 2 kilo efter viktnedgången och stannar. Däremot låg jag länge på 64 utan att lyckas påverka. När jag sänkt till 60 accepterade kroppen och jag har därefter sänkt till 58 kg. Idag gick vågen under 57 vilket innebär att om jag kan få den till 52-53 kg så kan jag landa på 55 kg som min nya viktbalans. Vilket jag blir nöjd med.

Det har alltså tagit mig många år. Ja, jag är en hetsätare men det har jag alltid varit, även när min normalvikt låg på 48-49 kilo vilket den gjort från att jag var 13, 14 till 34 år gammal. Att det ändrades till 52 berodde på att jag slutade röka. Inte något annat. Att jag lämnade 52 (med två kilos normal variation uppåt) berodde enbart på medicin och tvångsmässigt ätande som jag då alltid lidit av men jag dubblade intag av skräp en period.

Du kan alltså vara hur motiverad som helst. Jag åt mer eller mindre ingenting en längre period på flera månader och låg ändå kvar på 64 kilo. Gissningsvis så var kroppen ur fas pga andra omständigheter än något alls och sög upp allt fett samt klamrade sig fast vid det genom förändrad ämnesomsättning. Jag ljuger inte när jag säger att jag mer eller mindre svalt utan resultat i några månader. Jag åt generellt några knäckebrödsmackor med leverpastej, smör och gurka om dagarna och det lyckades kroppen hålla sig stabil på.

I det så är det verkligen en myt att det är kalorier in, kalorier ut. Kroppen vill inte bränna lina mycket som den vill lagra och när dubränner och lagrar i balans så kan man lätt intala sig att det är något enkelt du kan skapa med viljan men det är detsamma som att du inte hellwr kan punktbränna med viljan. Givetvis så kommer en bra kost och aktivitet belöna sig men för att se "perfekt" ut krävs antingen operationer och ingrepp eller elitträning. Det sistnämnda är i te bra för kroppen det heller då din kropp inte är skapad för att slitas sönder pga fåfänga. Den är skapad för att hjälpa dig att överleva och fungera i balans mellan näringsintaget och i det ingår att de bästa fungerande exemplaren samlar fett till sämre tider. Du kan inte tänka bort evolution.

Kroppen är inte byggd för att lätt förlora vikt utan för att effektivt lagra fett.