Kommuninvests räntekostnad kommer mer än dubblas kommande år om inte räntan sjunker

Räntan på lejonparten av kommuninvests obligationer kommer mer än fördubblas de kommande åren om inte räntorna sjunker fort nu. Kommunerna går redan på knäna som vi vet.

47 miljarder ska läggas om i oktober.
49 miljarder i maj 2025.

Tror ni riksbanken tar med detta i sin beräkning när de väljer att sänka?

https://kommuninvest.se/investerarin...ationsprogram/

Hmm!
Jag förstår inte frågeställningen?

Kommuninvest ägs av kommuner och regioner.
295 kommuner och regioner är medlemmar i Kommuninvest.
Låntagarna är samma kommuner och regioner.

En av de viktigaste säkerheterna för lån från Kommuninvest är den solidaritet som finns mellan medlemmarna. Alla medlemmar (kommuner och regioner) står solidariskt ansvariga för Kommuninvests åtaganden. Detta innebär att om en kommun eller region skulle få problem med att betala tillbaka sitt lån, så kan de andra medlemmarna behöva bidra för att täcka upp för förlusterna.

Det innebär att en stigande ränta kommer att täckas antingen av de kommuner och regioner som stod för lånet, eller om dom inte kan så får alla andra kommuner och regioner dela på kostnaden.

Kommuninvest som organisation lider väl inte av höjda räntekostnader?

PS! Kommuner och Regioner har egen beskattningsrätt. Det finns väldigt få tillfällen som en kommun eller region behöver ställa in betalningarna. Dessutom ÄLSKAR dom ju att springa till staten i tid och otid och be om "mer pengar", men det är ju för att dom varken vill sluta dela ut bidrag till invandrarorganisationer eller höja skatten för den arbetande delen av befolkningen, inte därför att dom inte skulle kunna få ihop sina finanser annars. DS!

Fair point, ändrade rubriken till "kommunerna" i stället.

Kommunerna kommer ju inte ha råd att betala sina lån som de tagit hos kommuninvest. Och då får staten gå in och skjuta till pengar. Så det blir höjda skatter för oss i slutet, eftersom någon ska ju betala.

Det fanns framsynta som redan på 1960-talet förutspådde vad som nu sker.
Räntekostnaden är bara en del.

Kommunerna går utmärkt i Sverige. Det beror på att deras inkomst, kommunalskatten, ju stiger automatiskt när lönerna stiger.
https://www.scb.se/hitta-statistik/s...-och-regioner/
Däremot går regionerna dåligt eftersom sjukvårdskostnaderna ökar mer än inkomsterna. Där behövs statlig hjälp.

Oavsett så är kommuners och regionerns utgifter relativt små för landet Sverige, som har stora inkomster just nu, överskott i affärerna, massor med pengar i kassan, och ett av västvärldens lägsta lånebehov.

USA, Japan, UK är exempel på länder som har extrema problem med sina finanser. Det är där det kommer att smälla.

Jag är en stark motståndare till att staten skjuter till några pengar alls, i någon utsträckning alls, för något ändamål alls. Kommuner och regioner har självbestämmande och egen beskattningsrätt.
(Om däremot staten köper någon form av tjänst från kommuner och regioner skall staten naturligtvis betala, men då enligt anbudsprinciper för lägsta möjliga kostnad).

Någon kanske säger: "Ja, men förutsättningarna är olika!". Javisst, men det märks inte i kommunalskatten. Storstäder har normalt ett större skatteunderlag, men skräckexemplet Malmö visar ju att större befolkning inte innebär bättre ekonomi. Tvärtom har dom såväl nära till kontinenten som relativt låg kommunalskatt (32,42) men får ändå 1/3 av sin budget från andra (via den så kallade RobinHood-skatten och via statliga bidrag).

Någon annan säger: "Men glesbygden avfolkas och det blir bara gamlingar kvar!" Nej, det beror på vilken politik man för. Om de huvusakliga inkomstkällorna är bidrag från andra skattebetalare så utvecklar man sig inte till en livskraftig bygd och då flyttar de unga. Men om man istället gör det jobbiga, svåra arbetet med att marknadsföra sig och visa var styrkorna ligger så får man instället inflyttning av unga. Exempel på sådana kommuner är
- Arjeplog
- Strömsund
- Vilhelmina
- Lycksele

Om en kommun inte kan sköta sin ekonomi så är det invånarnas fel, för de röstade fram politiker som misskötte ekonomin eller tog på sig utgifter som deras invånare vägrade betala för (via skattsedeln). Och då får man väl anmäla sig till "Skuldfällan" och förklara sig.

PS! Däremot är det orimligt att hälsovården läggs på lokalsamhället. Det borde staten sköta, lika för alla. Avskaffa regionerna och förstatliga vården är mitt förslag.

Skulle säga det finns flera problem framöver i kommunerna.
Badhus-gympahallar. Det mesta byggt på 1970-talet, nu i behov bygga nytt. Simhallar extremt dyra bygga.
Vattenledningar behövs nya, det mesta gammalt.
Finns mycket annat som byggdes för några årtionden och behövs investeras i. Där blir det svettigt för kommunerna!

Självbestämmande är ju en sanning med modifikation. Kommunerna är i mångt och mycket ansvarig utförare av saker som staten hittar på (en stor del är ju statens myndigheter utförare av så klart). Det är staten som beslutar om de lagar som kommunerna styrs av, alltså inte fritt val (självbestämmande att göra eller ej). Så när staten beslutar att det ska satsas på läsning i skolan så är det kommunerna som ska se till att det blir verklighet. Då måste naturligtvis staten se till att det följer med resurser.

Resurserna underskattas allt som oftast av staten. Den enda gången jag varit med om att staten överskattat behoven är under corona då kommunerna fick massa pengar över av det staten sköt till.

Precis!

Det är grodan som kokades långsamt all over again. Folk har inte har märkt vad som har hänt.

Asfalten skruttig med stora hål. Den var fin för 30 år sedan.

Trasiga trappor. Böjda, vittrade trafikskyltar. Rulltrappor som skär ihop.

Badhusen rostiga och går sönder. Skolor läcker, har inte reparerats på 30 år ...

Vårdcentraler och sjukhus har blivit hälsovådliga miljöer.

Broar krånglar och är för gamla. O.s.v.

Verkar som om Peak Sverige var på 80- eller 90-talet.

Har vi verkligen råd att rusta upp alltsammans igen, eller är vi fast i sönderfallet?

Det är sant att staten stiftar lagar och kommunerna är ålagda att uppfylla dem.
Men samma lagar gäller ALLA kommuner, utan diskriminering. Och ALLA kommuner har samma beskattningsrätt. Det finns alltså ingen skillnad; om en kommun måste höja skatten för att uppfylla lagen så är ingen annan kommun i en bättre position.
Men visst, demografi och sysselsättning skiljer. Fast där är det ju kommunens politiker som bestämt vilka profilgrupper man valt att attrahera.
- Satsa på offentliga jobb men inga företag och inga privata jobbtillfällen? Då har man bara pensionärerna kvar.
- Massmottagning av analfabeter i utbyte mot tillfälliga statsbidrag? Då har man strax stora sociala utgifter.
- Satsning på kunskapsföretag? Då har man plötsligt inflyttning och skatteunderlag.
- Satsning på turism och natur? Besöksnäringen blomstrar.

Det är bara att välja. Men man skall ta ansvar för sina beslut, och de som bor där skall ta ansvar för hur dom röstar. Det är så demokrati fungerar. (Lite fegt att man kan rösta fel och sedan flytta när det blir konsekvenser, faktiskt! Men just nu inget att göra åt det).

Rubrik justerad (tidigare "Kommunerna är så jäkla körda").

Mod.

Nog håller jag med dig men:

Vilken politiker som önskar komma in i någon slags beslutande församling står med megafon på torget och lovar att hen ska se till att VA-nätet förbättras efter valet?

Fyllebertil kanske applåderar där han sitter på sin parkbänk men mer än så lär det inte bli.