Det är en intressant tanke i sig, men problemet är att immunsystemets respons på en främmande kropp är en ganska omfattande och komplex serie av olika reaktioner. Svaret beror på vilken typ av främmande kropp det rör sig om, exempelvis ett främmande antigen, samt var detta antigen är lokaliserat och vilken typ det är. Immunsystemets igenkänning och aktivering skiljer sig mycket beroende på dessa faktorer.
Till exempel, om det är ett stort glykoproteinantigen som sannolikt finns på en bakterie, aktiveras en del av immunsystemet, från stora perifera antigenpresenterande celler till aktivering av makrofager, frisättning av cytokiner och andra signalmolekyler. Därefter sker rekrytering av neutrofiler, aktivering av b celler med minnesfunktion och produktion av antikroppar. Men om det är ett mindre proteinbaserat eller till och med nukleotidbaserat antigen, som ofta befinner sig inne i en cell, aktiveras ett helt annat system av mekanismer och celler. Det finns även flera andra specifika system för olika grupper av främmande antigener.
Huvudprincipen är dock att alla dessa reaktioner är biokemiska processer som kräver energi och omfattande transport av celler och molekyler inom kroppen. Vi vet att nedkylning kan sakta ner, eller till och med frysa, dessa mekanismer, vilket gör att de stoppas. Men detta påverkar inte enbart immunsystemet, utan även kroppens andra funktioner, som också kyls ner, fryses och pausas. Så generellt sett kan nedkylning påverka immunsystemet, men inte på något specifikt sätt för någon enskild immunreaktion.
