Hur räddar vi 45+ männen?

Ibland reflekterar jag över olika saker. Igår tänkte jag på att jag tycker synd om 45+ män. Måste vara väldigt ensamt. Dom ser unga vackra kvinnor som tycker att dom är sliskiga, och kärringarna i deras egen ålder har blivit satmaror som inte vill veta av dom. Och andra är helt ensamma.

Hur ska vi göra för att dessa männen ska få ett bra liv? Kan man göra någonting åt kärringarnas klimakterie? Gubbarna hamnar emellan. Plötsligt vill ingen ha dom. Tycker genuint synd om dom. Verkar ensamt. Det bästa dom kan göra är att ha barn och arbeta hårt. Dom som inte arbetar hårt, eller fick barn löper nog högre risk att bli alkoholister? Samhället har förvirrat. Någon lurade dom att de åldras som vin men sanningen är att det är väldigt få (både kvinnor och män) som ser bra ut efter en viss ålder. Det handlar om goda gener och livsstil. Vem tog hand om sig själv och inte.

Såg en man som var runt 40, han drack ur sin vattenflaska och jag började tänka på hela hans liv. Ville gråta. Det är så sorgligt. Jag vet ingenting om honom men jag fick känslan av ensamhet. Det var inget fel på honom, han var en helt vanlig människa och jag fick ingen känsla av att han var en person med barn.

Vad finns det för lösningar?

Som 40+ kan jag bekräfta att det är det är lättare än någonsin att få tjejer intresserade av en, yngre också.

Undersökningar visar att 45-50 + är bland de lyckligaste i samhället, oavsett status och partner

Tillhörande målgruppen vill jag framföra mitt tack för dagens humor och passa på att dela med mig lite visdom från "ålderns höst".

Livet blir antingen bättre eller sämre ju äldre man blir. Det handlar inte om var man är utan i vilken riktning man går så se till att gå i rätt riktning för varje dag räknas

Singlar?

Låter som propaganda. Tror inte att människor vill leva ensamma på ålderns höst.

Hellre en gnällig kärring än ensam. Någon gång är man ju sams och kan dricka kaffe ihop och diskutera saker.

Tror det är destruktivt med människor som påstår att det är bättre att vara ensam och splittrar kvinnor och män. Dom behöver varandra.

Är du en man med barn? Eller utan? Singel?

Det glädjer mig att du säger så. Jag hoppas att det stämmer för majoriteten men jag har svårt att tro på det men ska försöka.

Vad är rätt riktning? Hjälp männen som inte vet.

Du kanske hade tur och ser bra ut och är framgångsrik?

Vad händer med dom som inte är det?

1. Han kanske hade barn, vad vet du? Hur kan du anta allt bara för att han drack vatten?

2. Projicerar du, och har du själv familj?

3. Der finns lyckliga människor i alla åldrar. Oavsett status.

4. Testosteronet minskar efter 30, så svårt att tro att ligga eller uppmärksamhet från tjejer är ens primära mål.

4. Enkelbiljetten för att hitta en kvinna kommer vara Asien

Nä då, det finns kvinnor över 45 som behåller sig i gott skick. Jag tycker att det är rätt trevligt att varva mellan olika kvinnor i den åldern, deras barn klarar sig på egen hand ett par dagar vilket är enormt mycket bättre än all de ensamstående mammor i 30 års åldern man brukade gänga förra decenniet.

De som är runt 45 är ju i regel fortfarande karlar och bör utnyttja det för att få tag på någon de kan åldras med. Annars får man väl skaffa sig en hundjävel som livskamrat och åka till t.ex. KPH och göka av sig då och då (om man fortfarande har en sexdrift vill säga).



Kan för övrigt upplysa om att inga karlar - oavsett civilstånd - är helt oberörda när de ser välsvarvade tonårsjäntor i t.ex. tajta yogapants.

Varje grupp är inget mer än en grupp individer, så man gör klokt i att bedöma varje individ för sig. Personligen är jag gift utan barn.

Rätt riktning för mig har varit att lita på mig själv och sluta bry mig så mycket. Är det någon jag bryr mig om så spelar deras åsikt såklart roll men om personen är oviktig för mig är givetvis även deras åsikter oviktiga. En massa människor kommer tycka en massa saker om en genom livet, det som är viktigt att identifiera är om deras åsikter kan spela in roll i ditt liv och fundera på hur man vill bemöta det. Fokusera på det man kan förändra och släpp allt annat.

Det finns också en massa floskler som folk pratar om men jag såg en som fastnat hos mig. Några personer blev givna valet på om de skulle vakna imorgon, alltså fortsätta leva, eller få en miljon dollar. Personerna valde såklart att vakna. Med andra ord är varenda dag i livet ovärderlig i ekonomiska mått mätt. Sluta jaga materiell framgång och njut av livet, allt det andra är bara inventory och spelar ingen roll.

Det var en tanke och handlar allmänt om män i den åldersgruppen. Kvinnor har mediala egenskaper som män saknar. Vi vet saker. Fastna inte där nu, det var det som väckte min tanke bara. Tråden handlar inte om den specifika människan.

Var inte så flashbackig nu med taggarna utåt. Jag vill diskutera och komma fram till lösningar.

Att du tycker att lösningen är Asien är mycket tragiskt. Är det sunt?