Obligatoriskt faderskapstest - vad skulle det kunna leda till

En ny stor studie gjord 2021 visar att siffran för felaktigt fastställda faderskap ligger på 1,7 procent i Sverige.

Som rubriken frågar, vad skulle ett obligatoriskt faderskapstest vid födseln innebära? Fördelar? Nackdelar? Skulle det förändra våra sexuella beteenden? Är det önskvärt eller helt förkastligt?

En kvinna vet att det är hennes barn som föds, en man kan aldrig vara helt säker utan att ett faderskapstest görs. Skulle det kunna stärka en del mäns band till barnet att få veta att det helt säkert är deras barn?
Vid de fall en man inte önskar att bli pappa och det via faderskapstest visar sig att han inte är det slipper han att betala underhåll för ett barn som egentligen inte var hans. Ska man vid ett sådant fall gå vidare och försöka hitta den riktige pappan och ålägga denne att betala underhåll eller dela ansvaret som pappa?

Det finns säkert massor av infallsvinklar och frågor som dyker upp. Tycker att det skulle kunna vara intressant att höra era åsikter kring detta.

Jag tycker det är en bra idé med obligatoriskt faderskapstest vid födseln som inte medför speciellt många nackdelar. Det är ju en låg procent, det är ju de kvinnor som vet eller tror att det inte är "rätt" karl som är far som har orsak att oroa sig, övriga borde inte ha några problem med det.

Tycker dock inte man bör göra det retroaktivt på alla på grund av de onödigt uppslitande situationer det kan skapa, utan bör införas vid födseln av barn som föds idag.

De negativa effekter jag kan föreställa mig är väl möjligen i de fall där det finns män som aktivt vill ta på sig faderskapet för barn de redan vet inte är deras biologiska. Till exempel där de träffat en kvinna som redan är gravid eller där mannen är infertil och paret valt en "naturlig" spermiedonation istället för att springa på klinker och betala pengar för att få sprutor uppkörda här och var.

Förvånande att det inte redan görs tester rutinmässigt. Viktigt för pappan och barnet att veta sanningen. Mamman vet ju redan och försöker hon inte ljuga har hon inget att frukta.

Förstå hur många spermahinkar som skulle blivit diskriminerade, hade aldrig fungerat i dagens samhälle. Förstår inte att det inte redan är obligatoriskt. Förstå gå hela livet, ovetandes och försörja någon annan avkomma. Sen får man reda på det på sin dödsbädd: "Tack för stödet, du är inte fadern ehehhehehehe"

Det görs redan idag om det kommer fram att fel far är utpekad.

1,7% felaktiga är väldigt lite med hänsyn till att det främst är de som är osäkra som begära faderskapstest.

Jag anser att det är upp till varje par att avgöra det. Barn som föds inom äktenskapet är per presumtion makens om inte paret säger annat. Föds de i samboförhållanden eller i särbo/lösa förhållanden så måste faderskapet fastställas via godkännande.

Jag vet vem som är far till mina barn - jag finner det stötande om staten skall gå in och säga att jag är opålitlig och att staten bestämt att man måste testa min vandel om jag föder barn.

Om det är viktigt för pappan att prova mammans sexuella vandel så kan han be om test. Det är fullt möjligt idag och inget staten skall behöva göra åt honom.

Motsätter du dig de andra testen som genomförs på BB och BVC med?

Det beror på vilka test du pratar om -- såvitt jag vet handlar inga test som barnen går igenom om att kartlägga deras stamtavla - dvs min sexuella vandel.

Nej. de genomförs av medicinska skäl. Av medicinska skäl är det också viktigt att veta vem som är den biologiska fadern för att känna till den sjukdomshistorik och risker för barnet som finns i familjen.

Ärligt talat är det jävligt självupptaget av dig att tycka att testet handlar om dig. Det handlar om barnet, fadern och deras relation. Mammor och barns relation får nog uppmärksamhet som det är. Backa och låt barnet och fadern och deras hälsa, välmående och goda relation vara i centrum istället för dina irrationella kränkthetskänslor.

Nej, normalt dyker aldrig problematiken upp att man måste veta vem som är biologisk far av medicinska skäl.
Skulle den dyka om test behöva göras p g a vård så är det någon man kan ta ställning till då.

Det är ju exakt det testet handlar om - en tvekan på om kvinnan varit med någon annan eller inte - så det handlar absolut om ett ifrågasättande om kvinnans sexuella vandel och ärlighet.

Min man är också emot obligatoriska test - och han har haft en alldeles utmärkt och nära relation med barnen.

Den som ska ha rätt att vägra testet är pappan, inte mamman. Testet angår inte henne, det görs ju på barnet och pappan. Fast i just ditt fall låter det ju som att pappan antagligen inte vågat genomföra sitt test bakom stängda dörrar, så din inställning är ju grund att argumentera för att det inte ska vara frivilligt för någon.