Citat:
Att inte tro på allt man ser och läser är sunt. Att inte tro på något man ser och läser är inte friskt.
Saken med väldigt många konspirationsteoretiker är inte att de är rationellt skeptiska utan att de är sjukligt misstänksamma, vilket ofta får dem att ifrågasätta varenda beståndsdel i (exempelvis) samhället. Detta förkastande av all vedertagen verklighet gör att de tvingas pussla ihop ett hopkok av lösa trådar, sammanträffanden och rena påhitt för att få deras ”teori” att se någorlunda logisk ut.
Dessutom så trillar konspirationsteoretiker ofta ner i flera kaninhål samtidigt, och ibland förbinder de ”teorierna” med varandra - vilket skapar ännu mer långsökta (och ofta nästintill psykotiska) indiciekedjor som totalt sett har en infinitessimal sannolikhet att vara ens i närheten av sanna eller rationella.
Slutligen så är konspirationsteoretiker ofta så passionerat övertygade att bara de har funnit sanningen, att d stöter bort folk omkring sig för att de aldrig kan släppa tanken på sina ”teorier”. I denna övertygelse ingår ofta att de ser folk som inte ser samma märkliga samband som de själva som ”får” eller ”inte vakna”, och håller en nedsättande ton mot dem. Detta kan förstås vara ömsesidigt, många konspirationsteoretiker får nog höra en hel del mästrande kommentarer också, men där sympatiserar jag nog ändå mer med de som har en närstående som yrar om ödlefolk eller platt jord.
Så att tro att det finns konspirationer är nog väldigt vanligt, men att snöa in totalt på någon extrem konspiration borde nog nästan jämställas med mental ohälsa eller att gå med i en sekt. Speciellt om man helt förlorar förmågan att se den andra (”normala”) sidans argument, vilket är rätt vanligt.
Saken med väldigt många konspirationsteoretiker är inte att de är rationellt skeptiska utan att de är sjukligt misstänksamma, vilket ofta får dem att ifrågasätta varenda beståndsdel i (exempelvis) samhället. Detta förkastande av all vedertagen verklighet gör att de tvingas pussla ihop ett hopkok av lösa trådar, sammanträffanden och rena påhitt för att få deras ”teori” att se någorlunda logisk ut.
Dessutom så trillar konspirationsteoretiker ofta ner i flera kaninhål samtidigt, och ibland förbinder de ”teorierna” med varandra - vilket skapar ännu mer långsökta (och ofta nästintill psykotiska) indiciekedjor som totalt sett har en infinitessimal sannolikhet att vara ens i närheten av sanna eller rationella.
Slutligen så är konspirationsteoretiker ofta så passionerat övertygade att bara de har funnit sanningen, att d stöter bort folk omkring sig för att de aldrig kan släppa tanken på sina ”teorier”. I denna övertygelse ingår ofta att de ser folk som inte ser samma märkliga samband som de själva som ”får” eller ”inte vakna”, och håller en nedsättande ton mot dem. Detta kan förstås vara ömsesidigt, många konspirationsteoretiker får nog höra en hel del mästrande kommentarer också, men där sympatiserar jag nog ändå mer med de som har en närstående som yrar om ödlefolk eller platt jord.
Så att tro att det finns konspirationer är nog väldigt vanligt, men att snöa in totalt på någon extrem konspiration borde nog nästan jämställas med mental ohälsa eller att gå med i en sekt. Speciellt om man helt förlorar förmågan att se den andra (”normala”) sidans argument, vilket är rätt vanligt.
Men det du och dina gelikar gör är att likställa helt disparata teorier eller vinklar med varandra. Du försöker trycka in platt jord flummet och saker med faktiskt bäring och uppbackning såsom PSYOPs och false flag terrorism i samma fack.
För att ni är narcissister med era egna agendor.