Alternativa teorier för bergskedjors skapande?

Som väl alla är medvetna om så har teorin om plattektonik ansetts fungera tillfredställande för att beskriva hur bergskedjor kan bli till.
Dvs plattor som möter varandra, krockar, och då veckas område i skorpan som blir till det vi ser som bergskedjor.

En enkel teori, som knappt ens är 50 år gammal. Men som ändå härskar okränkbar över allt annat.

Men kan det verkligen vara så "lätt"?

För då, när teorin dök upp, då hade man inte samma överblick över bergskedjors topografi, globalt sett, som vi ju har idag.
Då var satellitbilder ännu inte vad det skulle komma att bli, och idag har vi ju alla tillgång till finfina 3D-presentationer genom Google Maps tex.

Och jag undrar. För påfallande ofta ser bergskedjor ut som allt annat än fint veckade krockar.
Det kan snarare se mer ut som om vi tänker oss ett gammalt parkettgolv, som blivit fuktskadat och gistet. Där vissa av plankorna "rest sig" ute vid änden.
SÅ ser dessa bergen i dessa bergskedjorna ut alltså, som om det vore "plankor" som brutits av och sen rest sig i ena änden.

Dessutom ... om plattor krockar så borde väl krock-zonen vara lite mer utbredd längst med hela krock-zonen än vad bergskedjorna visar oss.
Alperna tex, varför är det bara på ett så litet avsnitt det bildats bergskedja, och int längst med hela "krock-zonen" mellan Afrika och Europa?
Och varför just "där" och inte "på annat ställe."

Det finns fortfarande en del att förklara vill jag alltså mena.

Och ... det är därför jag undrar om vilka andra tänkbara förklaringsmodeller som kan finnas, som vill förklara uppkomsten av bergskedjorna.

Nej, det är en väldigt komplett och välundersökt modell. Särskilt numera när satellitmätningar kan visa pågående rörelser. Själva idén är snarare drygt 100 år, men det är först med modern geofysik och globala jämförelser av bergarter man kunnat få detaljerade bilder.

Tog decennier innan plattektoniken erkändes som förklaringsmodell för bergskedjeveckning och har sedan dess bara stärkts av paleomagnetiska analyser, fossilfynd, årliga mätningar vid plattgränser, osv.

Men du vill alltså omkullkasta den, för att du tycker bergskedjor ser lite ut som parkettgolv här och där?

Förhållanden där olika bergskedjor bildats är helt olika: hastigheten plattorna rör sig, sammansättningen av berggrunden, riktningen plattor kolliderar med varandra, etc.

Om du vill skissa på en alternativ teori till (den mycket eleganta) plattektoniken är det bra om du konkretiserar var du tycker den brister och vilka bergskedjor du anser ha bildats annorlunda?
Själv tycker jag det är en av de bäst vederlagda vetenskapliga teorierna som någonsin modellerats, och Wegener var ett geni! Det räcker med att kolla längs Eurasiens södra plattgräns så ser du ett tydligt band av bergskedjor som alla är exempel på kollisioner mellan plattor som skapat och fortsätter skapa berg.

Men hallå där va. Varför så provocerad bara för en liten försynt fråga om det kan finnas andra, alternativa teorier ...
Det är inte samma sak som att kräva massiv omkullkastning av allt du trodde var rätt och riktigt, eller hur.

Det är inte bara sånt som har med bergskedjor som jag kan bli något fundersam, utan även rörande förklaringsmodennerna om hur "raviner" eller "kanjoner" har bildats.
För, när jag tittar på, iaf några av dessa ravinsystem, så är det inte direkt vattens mjuka flödande och eroderande funktion jag tänker på.
Utan jag tänker istället på de där sibiriska "mastodonthålen" som verkar ha börjat titta fram - och dessutom börjat växa, i längd ...

Där finna inget vatten som strömmar, och urholkar några raviner där inte.
Men ändå är utseendet ibland mer än bara lite snarlikt.
Och väggarna precis lika orörda och nästan som om de vore utmejslade igår ...
Inte nerslipande så som framforsande vatten kan få det till, alltså.

Utseendet, på dessa slättlandsraviner - på bla den nordamerikanska prärien - har dessutom påfallande ofta en närmast fraktal "design."
Dvs som något som hade kunnat formas av sig själv, när någon "spricker" upp längst en slags "söm."
Utan större vattenmängder som dundrar fram och slipar ner ravinväggar som ser ut som om de alltid varit helt Orörda.

Jag menar blott att ibland - inte alls alltid - så finns det en tendens att bara acceptera en tillräckligt stark teori som alltid vägledande.
Men bara för att den kanske kan stämma i många andra fall, så måste det ju inte betyda att den kan förklara ALLT ???

Jag tycker iaf inte det.

Det är ofta väldigt stimulerande att Globetrotta på Google Maps, både på satellit-vy, liksom på Street View.
Men, ibland händer liksom det som inte får hända ... Dvs att man plötsligt ställs inför något ute i naturen som inte riktigt stämmer överens med det man trodde.


Som sagt - återigen ...
- Finns det några andra, alternativa förklaringar som kan tänkas kunna konkurrera med den rådande Platt-tektoniska modellen?
Det måste väl ändå finns Någon "fritänkare" därute, som går omkring i sin egen vresigt och tycker att han vet bättre än alla andra ???
Eller ?

Du har inte gjort din hemläxa. Och internet kryllar av folk som du, som tror att ni ska revolutionera vetenskapen hemma i er kammare. Joe Rogan-stilen.

Varför inte läsa någon av de tusentals böcker som skrivits, av människor som lagt ner hela sitt liv på att försöka besvara frågorna du ställer? Och om du sedan fortfarande tycker något är märligt, börja forska själv kring det. Handen på hjärtat: har du ens läst 500 sidor litteratur kring ämnet? Din definition av "fritänkare" är bara pundig och tröttsam.

Ytans utseende/form har väldigt lite med hur underliggande berggrund skapats, det är ju erosion via luft, vatten, is, osv. Helt andra mekanismer och tidsskalor.

Det finns oändligt med geokemiska data som pekar på hur bergarter som nu är långt från varandra bildats tillsammans. Och geofysiska data, t ex magnetiska egenskaper, som visar historik förflyttning. Svårt hitta på alternativa teorier som skulle förklara dessa data.