Krig på 1600-tidigt 1800 tal i regn?

På den tiden ställde soldaterna upp i linje mittemot varandra med sina lunt eller flintlåsmusköter.
Men vad gjorde dom när det regnade och krutet blev blött.
Lämnade dom fältet tills regnet slutade eller attackerade dom med pikar , bajonetter och värjor?

Det regnade ju för båda sidor, så antagligen var de mer eller mindre överens om antingen det ena eller andra sättet att agera på. Antingen torrt väder och möjlighet att använda krut, eller annars bajonett och pik. Överlag var det väl rätt få dagar under ett krig som det var egentliga sammandrabbningar. Det var mest marscher och lägervistelse, och så någon enstaka sammandrabbning vid väldigt få tillfällen. Gissningsvis kunde de då vänta till det var en bra dag för att mötas.

Detta resonemang (som inte grundar sig på särskilt mycket fakta) förutsätter dock att det var européer som möttes. Säg att sammandrabbningen istället skedde i ett afrikanskt land, där befolkningen inte nödvändigtvis hade någon sorts skjutvapen, så kunde de kanske utnyttja det till sin fördel och attackera under regn.

När spanjorerna invaderade sydoch centralamerika hade dom endast primitiva luntlåsmusköter vilket givetvis skrämde indianerna.
Men stora delar av detta område har väldigt hög luftfuktighet och regnperioder så spanjorernas övertag i eldkraft borde ha neutraliserats vid mer än ett tillfälle.

Ändå besegrade bara några få hundra spanjorer tusentals krigare från inka och aztek-stammarna utan större problem trots att deras hugg och stickvapen var opåverkade av fukt och regn, lite märkligt kan tyckas.

Ja, det är verkligen intressant. Spanjorerna hade väl andra övertag istället, som de kunde använda sig av. Militära strategier som indianerna inte var beredda på tex, och förmågan att utnyttja olika politiska lägen. Och så hostade de på dem, inte att förglömma En ”krigslist” som spanjorerna inte själva var medvetna om.

Man ska nog inte heller underskatta den psykologiska påverkan som en musköt kunde ha. Om jag såg en musköt avfyras för första gången hade jag blivit väldigt påverkad, även om den inte kunde användas i alla tillfällen (något som indianerna kanske inte heller visste om).

Men det hade varit intressant att veta hur stor del skjutvapen faktiskt hade i erövringen, eller om andra saker hade mer påverkan på utgången. Jag kan inte särskilt mycket om musköter, krut och fukt, men hade också varit intressant att veta hur mycket det faktiskt gjorde med hög luftfuktighet. Om spanjorerna kunde använda vapen en stor del av året, eller knappt alls.

En sak man kan jämföra med är Karl XII i slaget vid Poltava 1709 där svenskarna hade fraktat sitt krut från Sverige i tunnor och det hunnit dra till sig fukt.
Detta gjorde att musköternas räckvidd blev betydligt kortare och svagare och Karl VII avråddes från att anfalla ryssarnas ställningar.

Men Kungen viftade bort saken och beordrade anfallet ändå med en massaker på svenskarna som följd vilket kostade vår stormaktsstatus.

När man läser historia kan man lätt tro att allt avgörs på några timmar på ett stort slagfält, men i själva verket förekommer även tusentals små skärmystlingar där kanske tiotalet slåss och ena sidan dödas eller flyr. Eftersom sådana fighter sker hela tiden både före och efter ett större slag så kan man ana att det slogs en hel del även i häftigt regnväder.

Jag skulle nog svara att då hade de svärdet som vapen och liknande. Det var väl först på 1800-talet som trupperna inte hade annat än skjutvapen och kanske en kniv? Sen är spaden och andra redskap också bra vapen i närkamper.

Armborsten var en mycket användbar artefakt som först på 1570-talet och framåt verkar vara nästan helt ersatt av skjutvapnet.

Översatt med Google Translate av López, 2012. El uso táctico de las armas de fuego en las
guerras civiles peruanas (1538-1547).

Det verkar inte ha funnits många skjutvapen i Amerika under den tidiga erövringen och begynnelsen av kontinentens kristnande.

Spanjorerna hade rustningar, stålsvärd och rytteri. Medan indianerna hade stenåldersteknologi. Spanjorernas svärd och rustningar gav enorma fördelar. Jämför de romerska legionernas krig mot gallerna? Romarnas stora fördel teknologiskt var att alla legionärer hade ringbrynja medan gallerna typiskt sett bara hade en sköld. Små romerska armeer besegrar många gånger större galliska armeer. Och spanjorernas svärd och rustningar gav dem många gånger större fördelar mot indianerna än vad romarna hade mot gallerna.

Apropå eldvapen. Vid belägringen av Tenochtitlan byggde spanjorerna mindre krigsskepp på Texcoco-sjön som utrustades med kanoner. Det gav dem sjöherravälde på Texcoco vilket fällde avgörandet i kriget. Spanjorerna hade även många tusen lokala allierade.

Egentligen var inte erövringen av sydamerika och mellanamerika enbart en militär seger utan även beroende på en blandning av indianernas egna sägner som gjorde de trodde spanjorerna var mäktiga gudar, indianernas egna redan pågående sönderfall och många interna strider som gjorde att spanjorerna kunde utnyttja dem emot varandra (de fick många allierade) och såklart sjukdomarna som skördade väldigt många liv hos indianerna eftersom de saknade immunitet.

Åtminstone på 1800-talet var krutet i regel inneslutet i s.k. kartuscher av vaxat eller infettat papper, vilket i någon mån skyddade det från väta. Vid laddning av sin Brown Bess hade soldaten att bita av en änden på kartuschen, hälla ned krutet i muskötens mynning, knyckla ihop papperet och trycka ned det med laddstaken, följt av en kula!

Betr. kartuscherna: åtminstone lär ryktet att de skulle varit impregnerade med nöttalg och/eller svinfett (gräsliga saker för hinduer/muslimer!) ha bidragit till Sepoyupproret i Indien. (I verkligheten använde britterna palmolja för ändamålet).

Jag tror det var Cortez som marcherade med sina trupper genom regnskogar för att komma fram till fiendens städer där hälften av spanjorerna dog under färden av tropiska sjukdomar.
Det var alltså inte bara indianerna som sknade immunitet mot europeérnas sjukdomar, spanjorerna saknade immunitet mot dom tropiska sjukdomarna på samma sätt.
T.ex malaria.

Precis samma sak drabbade dom tidiga europeiska upptäckarna i Afrika då dom dog som flugor i det ogästvänliga klimatet, det mest kända exemplet är dr David Livingstone som dog av malaria 1873 i dagens Zambia.

Fast på flintlåsmusköter måste man hälla lite krut i fänghålet för att kunna avfyra vapnet och det är helt oskyddat från regn.