Varför dansa efter socialtjänstens pipa?

Läser och hör ibland talas om folk som fått orosanmälningar på sig.
Kan handla om allt från bristande omsorg av barn, föräldrar som påstås ha missbruksproblem, föräldrar som ska misshandlat sina barn osv.

En trend är väl även att kändisar blir orosanmälda av avundsjuka, psykfall osv. En annan är att politiker blir orosanmälda av personer som vill jävlas med dem för att de har annan politisk åsikt.

Andra blir orosanmälda av sina ex. Ex anmäler sin tidigare partners respektive för påhittade saker som barnen påstås ha uttryckt osv. "Pappas nya flickvän slår mig. Buuuuuu"

Vad händer då? Jo, socialtjänsten tar kontakt och vill starta något som de kallar för "utredning" som innefattar allt från samtal, förhör hos polis av barn, ännu fler samtal hos socialtjänst etc etc. Hela tiden med det underförstådda hotet att man ska förlora vårdnaden om sina barn.

Varför ställer folk upp på detta meningslösa bullshit? Som jag fattat det har man noll skyldighet att delta i dessa utredningar av hysteriska soc-kärringar och batikhäxor. Varför inte bara vänligt men bestämt göra klart att man avvisar alla anklagelser och att man inte har tid eller lust med någon utredning? Vill de något vidare får de ta det till åklagare och låta en domstol ta det vidare.

Är folk så jävla rädda för soc att det ska ge dessa missfoster oinskränkt makt att terrorisera en hel familj med ovetenskapligt nonsens?

Det jag kan tillägga här är att jag känner till fall där domstolarna sagt en sak, men socialen skiter i vad domstolarna säger.

Så det kan eventuellt vara dumt att förlita sig på rättssystemet här.

Har du några belägg för det du säger? Soc-tanter står inte över lagen.

Det är väl helt enkelt så att om man medverkar så blir det oftast inte mer än kanske ett samtal(förutsatt så klart att det är grundlöst).
Medverkar man inte väcker det kanske misstankar vilket kan innebära att de gör en grundligare kontroll, pratar med familj, vänner, skola, kollegor, granskar sociala medier.
Generellt är det alltså mycket snabbare och mindre ingripande i den personliga integriteten om man medverkar.

Det finns barn som far illa, blir misshandlade, lever ohygieniskt och får en vardag som gör att de blir påverkade hela livet.
Stackars barn som växer upp så.
Klart att man som förälder blir orolig att detta leder till att barnen skall omhändertas.
Då gör man som socialen säger kanske för barnens skull och för att kunna se sig själv i spegeln.
Skulle tro att det är därför man "dansar efter deras pipa".
Det blir ingen dans utan sker mestadels motvilligt.