Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2024-10-25, 13:52
  #13
Medlem
ProfessorAs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Abetterworld
Just drfr menar jag att den offentliga byggnadsmiljn och hur det ser ut reflekterar lite hur man r och kanske ur S och V:s syn hur man blir. Ironiskt nog r de gamla sovjetiska tunnelbanestationerna EXTREMT fina och inte vandaliserade, medan de flesta moderna vsterlndska diton ofta lider av vandalism.

I min mening ger betong och stlkonstruktionerna upphov till en slags rtta-i-buren-mentalitet som vrst yttrar sig i frortsmiljerna. Tyvrr har dessa byggnader flyttat ven till innerstderna dr de inte sllan har blivit affrer, museer och kontorskomplex.

Ska man skilja mellan hur en person r och hur en person blir r man inne p arv och milj. Den byggda miljn speglar kanske inte hur en person r efter som det r ngot medftt. Miljn kan dremot pverka hur ngon blir.
Ska jmfrelsen i grad av vandalism mellan sovjetiska tunnelbanestationer och vsterlndska diton hlla mste man ocks ta hnsyn till en rad andra faktorer som lag och ordning.

Materialen stl och betong r i sig inte dliga och byggnader i dessa material kan inte avfrdas p grund av det. Det r vad man skapar av materialen.
Vilken typ av byggnad som byggs r inte arkitektens ansvar, de fr en bestllning frn en byggherre och ritar efter det.
Citera
2024-10-25, 15:58
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ProfessorA
Ska man skilja mellan hur en person r och hur en person blir r man inne p arv och milj. Den byggda miljn speglar kanske inte hur en person r efter som det r ngot medftt. Miljn kan dremot pverka hur ngon blir.
Ska jmfrelsen i grad av vandalism mellan sovjetiska tunnelbanestationer och vsterlndska diton hlla mste man ocks ta hnsyn till en rad andra faktorer som lag och ordning.

Materialen stl och betong r i sig inte dliga och byggnader i dessa material kan inte avfrdas p grund av det. Det r vad man skapar av materialen.
Vilken typ av byggnad som byggs r inte arkitektens ansvar, de fr en bestllning frn en byggherre och ritar efter det.
1. Mnga byggnader r utlysta fr tvling dr arkitekter stller ut sin vanskapta projekt.
2. Som ppekat i tidigare kommentar r skolan fr arkitektur knd fr sin fascination fr brutalistisk arkitektur, eller modernism som en del sger.
3. Att anvnda betong och stl enbart ger ett vldigt dtt och sterilt intryck och tyvrr misstnker jag ocks pverkar mnniskors mentalitet. Det frmjar inte ett uteliv och mten i samhllet, de flesta hller sig inomhus och tittar man p alla miljer av denna typ r det nstan inga mnniskor utomhus. Det r som en ken.
Citera
2024-10-25, 16:23
  #15
Medlem
ProfessorAs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Abetterworld
1. Mnga byggnader r utlysta fr tvling dr arkitekter stller ut sin vanskapta projekt.
2. Som ppekat i tidigare kommentar r skolan fr arkitektur knd fr sin fascination fr brutalistisk arkitektur, eller modernism som en del sger.
3. Att anvnda betong och stl enbart ger ett vldigt dtt och sterilt intryck och tyvrr misstnker jag ocks pverkar mnniskors mentalitet. Det frmjar inte ett uteliv och mten i samhllet, de flesta hller sig inomhus och tittar man p alla miljer av denna typ r det nstan inga mnniskor utomhus. Det r som en ken.

1. Precis, arkitekter ritar p uppdrag/bestllning eller genom utlysta tvlingar dr bestllaren har en vision om vad den vill ha.
2. Brutalism och modernism r tv olika stilar.
3. Jag har svrt att komma p ngra miljer som r helt byggda i stl och betong. Kan du det? Alla omrden mr bra av variation eftersom det skapar nyfikenhet. Ensidighet blir trkigt. Jag hller med om att ett omrde i bara betong nog inte skulle se s attraktivt ut men med grnska och frg kan man stadkomma mycket. Bertta grna var du hittat din information och alla platser som bara bestr av betong.
Citera
2024-10-25, 16:47
  #16
Medlem
Upplyftens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tranquility Bas
Nu r det inte arkitekterna som har sista ordet utan byggherrarna och till viss del kommunerna. NCC, JM och PEAB r inte intresserade av att bygga ngot annat n till lgsta kostnad som man sedan kan krnga till hgsta pris. Sedan verkar det finnas gott om kpare s varfr ska man d som byggherre lgga ner extra pengar om det inte lnar sig? Det som r det viktiga r vad som str p sista raden i bokslutet.


KTH - studenter har gjort ett arbete angende kostnadsaspekten mellan byggnationer Modernistisk/klassicistisk

https://www.arkitekturupproret.se/in...bygga-vackert/

Jag r sjlv ingen Klassicistisk siktsfascist , modernism har sin plats - Inte minst fr variation behvs . Men hitintills s finns det inget vertygande argument som dras fram av 100% modernistiska fresprkare till varfr man anser sig veta vad mnniskor vill ha . Den klyftan har blivit synliggjort endast alldeles nyligen.
Mest beroende p att det finns en hpnadsvckande arrogans bland arkitektskret , som inte r sena att skriva folk p nsan vad de br tycka om.
Det verkar finnas en komplett ofrstende attityd fr hur folk faktiskt vill bo . Och i det ingr definitivt inte nskeml om ett modernistisk formsprk.
Det hela r ganska enkelt.
Frga folk vad de egentligen vill ha, och man fr diametralt motsatta uppfattningar mellan arkitekt/byggherre och kparna/hyresgster vad de egentligen anser r ett hem som man kan kalla "hemma"

" Studier pekar p enormt glapp mellan arkitekt och gemene man"

https://www.arkitekturupproret.se/20...ch-gemene-man/
__________________
Senast redigerad av Upplyften 2024-10-25 kl. 17:11.
Citera
2024-10-25, 17:17
  #17
Medlem
StudiumValors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Abetterworld
Ja, men problemet r ju att byggnader i sig r ju inte "saker" utan stllen folk verkar och bor i. Arkitekterna r ju drmed inte s dumma att de bygger fult t sig sjlva, men dremot frfular de ju medvetet miljn som ANDRA ska leva och verka i vilket fr konsekvenser.

Vi vet ju redan konsekvenserna av de stora lgenhetskomplexen i frorterna dr boende, ekonomi och kultur sammantaget skapar sociala problem.
Ja dessa lgenhetskomplex r inte vackra kanske.
Men stl, betong, glas och marmor r vackert i byggnader.
En del arkitekter vill bo s ocks.
Det vore ju frskrckligt om alla vi var tvingade att bo i hus som liknar de arkitekter bor i.
N, det r en populistisk jmfrelse med gerts boende och de projekt han ritar - helt irrelevant
Citera
2024-10-28, 14:26
  #18
Medlem
ProfessorAs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Upplyften
KTH - studenter har gjort ett arbete angende kostnadsaspekten mellan byggnationer Modernistisk/klassicistisk

https://www.arkitekturupproret.se/in...bygga-vackert/

Jag r sjlv ingen Klassicistisk siktsfascist , modernism har sin plats - Inte minst fr variation behvs . Men hitintills s finns det inget vertygande argument som dras fram av 100% modernistiska fresprkare till varfr man anser sig veta vad mnniskor vill ha . Den klyftan har blivit synliggjort endast alldeles nyligen.
Mest beroende p att det finns en hpnadsvckande arrogans bland arkitektskret , som inte r sena att skriva folk p nsan vad de br tycka om.
Det verkar finnas en komplett ofrstende attityd fr hur folk faktiskt vill bo . Och i det ingr definitivt inte nskeml om ett modernistisk formsprk.
Det hela r ganska enkelt.
Frga folk vad de egentligen vill ha, och man fr diametralt motsatta uppfattningar mellan arkitekt/byggherre och kparna/hyresgster vad de egentligen anser r ett hem som man kan kalla "hemma"

" Studier pekar p enormt glapp mellan arkitekt och gemene man"

https://www.arkitekturupproret.se/20...ch-gemene-man/

Det hr snacket om "glappet mellan vad arkitekter ritar och vad folket vill ha" ger jag inte mycket fr, det r nog rtt verdrivet.

Kolla hemnet s ser man tydligt att majoriteten av alla som sljer bostder inreder likriktat, opersonligt, smaklst och mycket trkigt.

Tar man ven en svng ut i villafrorter byggda frn 90-talet och framt ser man ohyggligt mnga fula hus i "modern" stil. Vldigt mycket pulpettak och stora fnster frn golv till tak. Grsliga fasader som blandar puts med stende och liggande panel p ett helt obegripligt vis. Och detta r hus som garna sjlv valt att uppfra - trots att det finns typhus i samma katalog och samma prisklass men med ett mer klassiskt utfrande.

Jag kan ocks tnka mig att arkitekter som pluggat i 3-5 r fr att f arbeta kreativt inte grna gnar arbetslivet t att kopiera gamla stilar istllet fr att hitta sitt eget uttryck, utmana och testa grnser.
Citera
2024-10-28, 18:39
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ProfessorA
Det hr snacket om "glappet mellan vad arkitekter ritar och vad folket vill ha" ger jag inte mycket fr, det r nog rtt verdrivet.

Kolla hemnet s ser man tydligt att majoriteten av alla som sljer bostder inreder likriktat, opersonligt, smaklst och mycket trkigt.

Tar man ven en svng ut i villafrorter byggda frn 90-talet och framt ser man ohyggligt mnga fula hus i "modern" stil. Vldigt mycket pulpettak och stora fnster frn golv till tak. Grsliga fasader som blandar puts med stende och liggande panel p ett helt obegripligt vis. Och detta r hus som garna sjlv valt att uppfra - trots att det finns typhus i samma katalog och samma prisklass men med ett mer klassiskt utfrande.

Jag kan ocks tnka mig att arkitekter som pluggat i 3-5 r fr att f arbeta kreativt inte grna gnar arbetslivet t att kopiera gamla stilar istllet fr att hitta sitt eget uttryck, utmana och testa grnser.

och nd slutar det med att de sjlva bostter sig i sekelskiftesvillor eller nybyggen av liknande sort. S, i det personliga valet verkar inte s f av dem fredra bra lgen och en ldre stil som tilltalar de flesta.
Citera
2024-10-29, 15:50
  #20
Medlem
ProfessorAs avatar
S kan det skert vara och en anledning till deras val av bostad kan vara lget. Arkitekter r ddligt kta i bra lgen.
Citera
2024-11-04, 21:35
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Abetterworld
De som lser Samnytt och ser Kent Ekeroths inlgg lr ha mrkt att han ofta kritiserar svensk "arkitektur" och de stl- och betongbyggen som ofta byggs, bde kontors-, handels- och bostadsomrden som blir extremt fula.

Sedan nr man lser vem som har designat omrdet/byggnaden s visar det sig inte sllan att arkitekten i frga sjlv bor i en sekelskiftesvilla i tr eller t.o.m. har byggt nytt men i formen av ett torp a la 1700-talet med grstak, d.v.s. man bor sjlv vldigt vackert, ursvenskt och grna "traditionellt".

Exemplet i SVT i morse (25/20-24) med Gert Wingrdh visade tydligt att hans egna boende skiljer sig rejlt frn de byggnader i nstan sovjetisk brutalism han sjlv ritar. Han frfular miljn medvetet, fr t.o.m. priser fr det, men nr det gller hans egna boende.....

https://www.byggahus.se/gert-och-kar...and-i-bohuslan
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katego..._Wing%C3%A5rdh

Varfr har det blivit s att stder har blivit extremt fula under sent 60-tal, 70-tal och fram till idag med extremt fokus p stl och betong om och om igen i den offentliga miljn, r det ett medvetet drag i socialpsykologisk terror eller r det en kostnadsfrga?

Bidra grna med andra arkitekter som gr emot eller med mitt diskussionsmne!

Hrhar du inte mindre n 25 exempel p var arkitekterna ritar kontra hur dom sjlva bor https://www.arkitekturupproret.se/20...C3%B6re%201920.

Dagens modernistiska arkitekter r en skam fr samhllet, kolla bara p mordortornen i hagastaden som syns frn hela Stockholm eller fr den delen Arenastaden. Att promenera i arenastaden kan vara det mest deprimerande du provar p I r.
Citera
2024-11-04, 21:56
  #22
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ProfessorA
Det hr snacket om "glappet mellan vad arkitekter ritar och vad folket vill ha" ger jag inte mycket fr, det r nog rtt verdrivet.

Kolla hemnet s ser man tydligt att majoriteten av alla som sljer bostder inreder likriktat, opersonligt, smaklst och mycket trkigt.

Tar man ven en svng ut i villafrorter byggda frn 90-talet och framt ser man ohyggligt mnga fula hus i "modern" stil. Vldigt mycket pulpettak och stora fnster frn golv till tak. Grsliga fasader som blandar puts med stende och liggande panel p ett helt obegripligt vis. Och detta r hus som garna sjlv valt att uppfra - trots att det finns typhus i samma katalog och samma prisklass men med ett mer klassiskt utfrande.

Jag kan ocks tnka mig att arkitekter som pluggat i 3-5 r fr att f arbeta kreativt inte grna gnar arbetslivet t att kopiera gamla stilar istllet fr att hitta sitt eget uttryck, utmana och testa grnser.

Och hr i ligger problemet, nyskapande fr nyskapndets skull. Sjlvklart mste man kunna inspireras och ta till vara p det kulturarv som finns fr att sedan bygga vidare och skapa ngot nytt utan att sitta och "kopiera" andra arkitektoniska stilar. Tjugotalsklassicismen r ett praktexempel p detta, dr dtidens modernister ville bryta sig loss frn 1800talets nystilar samtidigt som man tog och hittade inspiration frn den gustavianska perioden samt tog vara p det svenska kulturarvet frn bland annat tidigt 1800tal.

Otroligt mycket som byggdes under 1920tal har satt ett karakteristiskt avtryck p svenska stder, inte minst i Stockholm vars identitet man starkt frknippar med flerbostadshusen och andra fantastiska offentliga byggnader frn 20 talet s som Stockholms stadshus, Stadsbiblioteket, Handelshgskolan, Konserthuset.

Dtidens modernister hade det sunda frnuftet att kunna balansera modernitet med tradition, ngot som, dessvrre, dagens arkitekter totalt saknar d modernismen idag snarare verkar ha nyskapande som sjlvndaml.

Hur mnga av dagens nybyggda offentliga eller fr den delen, flerbostadshus tror du framtida generationer kommer blicka tillbaka p 100 r senare och frundras ver? Jag kan d inte komma p ngra.
Citera
2024-11-05, 12:05
  #23
Medlem
ProfessorAs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aabbcc123
Och hr i ligger problemet, nyskapande fr nyskapndets skull. Sjlvklart mste man kunna inspireras och ta till vara p det kulturarv som finns fr att sedan bygga vidare och skapa ngot nytt utan att sitta och "kopiera" andra arkitektoniska stilar. Tjugotalsklassicismen r ett praktexempel p detta, dr dtidens modernister ville bryta sig loss frn 1800talets nystilar samtidigt som man tog och hittade inspiration frn den gustavianska perioden samt tog vara p det svenska kulturarvet frn bland annat tidigt 1800tal.

Otroligt mycket som byggdes under 1920tal har satt ett karakteristiskt avtryck p svenska stder, inte minst i Stockholm vars identitet man starkt frknippar med flerbostadshusen och andra fantastiska offentliga byggnader frn 20 talet s som Stockholms stadshus, Stadsbiblioteket, Handelshgskolan, Konserthuset.

Dtidens modernister hade det sunda frnuftet att kunna balansera modernitet med tradition, ngot som, dessvrre, dagens arkitekter totalt saknar d modernismen idag snarare verkar ha nyskapande som sjlvndaml.

Hur mnga av dagens nybyggda offentliga eller fr den delen, flerbostadshus tror du framtida generationer kommer blicka tillbaka p 100 r senare och frundras ver? Jag kan d inte komma p ngra.


Jag kan hlla med dig. Jag har 20-tasklassicismen som en av mina favoritstilar inom arkitekturen. Men jag kan andra sidan uppskatta alla stilar dr man anvnt gedigna material och varit noga med detaljerna. Att byggnaden knns gedigen och dr hnsyn frn brjan tagits fr materialens ldrande och p ngot vis r anpassad till, eller samspelar med, sin omgivande milj.

Man kan inte rakt av sga att dtidens modernister tog hnsyn till tradition och inte hade nyskapande fr gonen. Modernismen r ju en radikal stil inom arkitekturen dr man ville lmna frsta vrldskrigets elnde bakom sig och bygga ett ny modern vrld. Exempelvis ansg ju mnga att ornamentik och utsmyckning var ondigt, falskt och sentimentalt. Man ville hitta lsningar p dtidens problem.

Jag har inget emot nyskapande s lnge det finns en id som har en djupare mening n att bara vara just nyskapande. Jag vill se mer tankar om vra nuvarande utmaningar med klimat, energifrsrjning, hllbarhet och konsumtion.

Vilka av de byggnader som byggs idag mnniskor om 100 r kommer att frundras ver r omjligt att sga. Mycket kan hnda till dess. Hur ser samhllet ut och hur lever mnniskorna d? r Sverige samma land med samma position i vrlden som idag? Radikala frndringar i mnniskors livsstilar och stt att se p vrlden kan intrffa. S har det varit de senaste 100 ren och inget talar fr motsatsen fr de kommande 100 ren, snarare tvrt om.
Kanske kommer det som byggs nu om 100 r vara en symbol fr och pminnelse om mnniskans litenhet och ofrstnd? Det sista vrkiga, pkostade och naiva byggandet innan vi blev tvungna att p allvar se ver vr resursfrbrukning. Den tydliga grnsen som markerar postkonsumtionismen inom framtidens arkitektur? Vi brjar redan nosa p den i och med det allt mer utbredda terbruket av material frn gamla till nya byggnader.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in