Citat:
Ursprungligen postat av
Aabbcc123
Och hr i ligger problemet, nyskapande fr nyskapndets skull. Sjlvklart mste man kunna inspireras och ta till vara p det kulturarv som finns fr att sedan bygga vidare och skapa ngot nytt utan att sitta och "kopiera" andra arkitektoniska stilar. Tjugotalsklassicismen r ett praktexempel p detta, dr dtidens modernister ville bryta sig loss frn 1800talets nystilar samtidigt som man tog och hittade inspiration frn den gustavianska perioden samt tog vara p det svenska kulturarvet frn bland annat tidigt 1800tal.
Otroligt mycket som byggdes under 1920tal har satt ett karakteristiskt avtryck p svenska stder, inte minst i Stockholm vars identitet man starkt frknippar med flerbostadshusen och andra fantastiska offentliga byggnader frn 20 talet s som Stockholms stadshus, Stadsbiblioteket, Handelshgskolan, Konserthuset.
Dtidens modernister hade det sunda frnuftet att kunna balansera modernitet med tradition, ngot som, dessvrre, dagens arkitekter totalt saknar d modernismen idag snarare verkar ha nyskapande som sjlvndaml.
Hur mnga av dagens nybyggda offentliga eller fr den delen, flerbostadshus tror du framtida generationer kommer blicka tillbaka p 100 r senare och frundras ver? Jag kan d inte komma p ngra.
Jag kan hlla med dig. Jag har 20-tasklassicismen som en av mina favoritstilar inom arkitekturen. Men jag kan andra sidan uppskatta alla stilar dr man anvnt gedigna material och varit noga med detaljerna. Att byggnaden knns gedigen och dr hnsyn frn brjan tagits fr materialens ldrande och p ngot vis r anpassad till, eller samspelar med, sin omgivande milj.
Man kan inte rakt av sga att dtidens modernister tog hnsyn till tradition och inte hade nyskapande fr gonen. Modernismen r ju en radikal stil inom arkitekturen dr man ville lmna frsta vrldskrigets elnde bakom sig och bygga ett ny modern vrld. Exempelvis ansg ju mnga att ornamentik och utsmyckning var ondigt, falskt och sentimentalt. Man ville hitta lsningar p dtidens problem.
Jag har inget emot nyskapande s lnge det finns en id som har en djupare mening n att bara vara just nyskapande. Jag vill se mer tankar om vra nuvarande utmaningar med klimat, energifrsrjning, hllbarhet och konsumtion.
Vilka av de byggnader som byggs idag mnniskor om 100 r kommer att frundras ver r omjligt att sga. Mycket kan hnda till dess. Hur ser samhllet ut och hur lever mnniskorna d? r Sverige samma land med samma position i vrlden som idag? Radikala frndringar i mnniskors livsstilar och stt att se p vrlden kan intrffa. S har det varit de senaste 100 ren och inget talar fr motsatsen fr de kommande 100 ren, snarare tvrt om.
Kanske kommer det som byggs nu om 100 r vara en symbol fr och pminnelse om mnniskans litenhet och ofrstnd? Det sista vrkiga, pkostade och naiva byggandet innan vi blev tvungna att p allvar se ver vr resursfrbrukning. Den tydliga grnsen som markerar postkonsumtionismen inom framtidens arkitektur? Vi brjar redan nosa p den i och med det allt mer utbredda terbruket av material frn gamla till nya byggnader.