2024 är 57,6 procent av det nötkött som svenskarna äter svenskt nötkött, enligt organisationen Svenskt Kött, som hämtat denna statistik från Jordbruksverket. De skriver också: ”Mjölk- och köttproduktionen står för cirka tio respektive fem miljarder av jordbrukets marknadsintäkter. Det motsvarar nästan 40 procent av jordbrukets totala marknadsintäkter på cirka 40 miljarder.”
Cirka 50 procent av de svenska korna gör dubbel tjänstgöring, först som mjölkkor, sedan slaktas de och blir nötkött. Under tiden får de kalvar som också går till slakt. Cirka 40 procent är köttraser som Charolais, Hereford och Simmental, eller korsningsdjur. De resterande 10 procenten då? Det står inte rätt ut men det är troligen kalvarna.
”En svensk mjölkko blir i medeltal omkring 5 år gammal och föder två till tre kalvar.” skriver Arla. Och på ett annat ställe skriver de ”På konventionella gårdar är det tillåtet att skilja ko och kalv åt direkt vid födseln, men kon bör få tillfälle att slicka kalven. På ekologiska gårdar är minsta tid som ko och kalv ska vara tillsammans ett dygn. ”
"Vad händer när kon inte producerar mjölk längre?" ”Om hon är dräktig så har hon uppehåll i sin mjölkproduktion till nästa kalvning då hon börjar ge mjölk igen. Om kon inte är dräktig så slaktas hon.” skriver Arla.
”Vi har idag cirka 600 000 hektar åkermark som inte används, men där man kan odla eller ha betesdjur. Det finns alltså en stor potential att öka den svenska matproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Nötdjur kan göra proteiner i form av kött av gräs från marker där det är svårt att odla annat. Sådana marker har vi gott om i Sverige och idag riskerar många av dessa arealer att planteras igen av skog.” skriver Svensk Kött.
De lättare köttraserna trycker inte lika hårt på marken med sina klövar och är därför lämpliga att ha på de marker som är sämre för att odla spannmål eller ha annat intensivt jordbruk på, men där mer extensivt jordbruk passar. Detta tillsammans med får som ju är ännu lättare och passar för att hålla gammal betesmark öppen, den betesmark som varit i hävd länge har en stor artrikedom med örter, insekter och fåglar.
”I Sverige har vi en beteslagstiftning som säger att korna ska vara på bete under 2-4 månader per år beroende på var i landet djuren bor. Med bete menas att de kommer ut på och därefter har tillgång till betesmarken i minst 6 timmar per dygn. Det spelar ingen roll när på dygnet de hålls på betet och djurhållaren får själv bestämma vilka dagar under betesperioden som djuren hålls på betet.” skriver Arla, beteslagstiftningen gäller inte för tjurar. Djuren Rätt skriver att det är bra för konas ben- och klövhälsa att få vara ute på bete, och att kor anstränger sig för att öppna en dörr för att få komma ut.
Från bönderna hörs nu krav att slopa betet, det tror jag är kontraproduktivt, för det är det är det som fäller det stora avgörandet på hur miljövänliga korna är, om de betar och äter vall eller hålls inne och matas med kraftfoder.
"Mellan 75–100 procent av fodret är vall beroende på om det är en mjölkko eller nötdjur av köttras som får fodret," skriver Svenskt Kött. Spannmål, drank, raps, ärtor, åkerböna och soja som är certifierad är vad övrigt nötdjuren äter.
Sojamjölet utgör cirka 2,5 procent och går mestadels till mjölkkorna, skriver HK Scan på mejl. Jag har frågat om de packar kött från mjölkkor och köttraser i samma förpackningar och om det är någon kvalitetsskillnad på köttet, men får inget svar på dessa frågor. Frågeställningen infinner sig: Är det köttraserna som får 100% vall som foder och mjölkkorna som får spannmål, drank, raps, ärtor och åkerböna?
"Den viktigaste drivkraften bakom avskogningen, som är dubbelt så stark som de följande tre drivkrafterna tillsammans, är produktionen av oxkött. Enbart i Brasilien upptas 170 miljoner hektar, en sju gånger så stor areal som Storbritannien, av betesmark för nötboskap. Den näst starkaste drivkraften är sojaproduktion. Sojaodlingarna upptar omkring 131 miljoner hektar, till stor del i Sydamerika. Över 70 procent av sojan används till olika slag av köttproduktion. Den tredje drivkraften är palmolja, där plantagerna upptar 21 miljoner hektar, huvudsakligen i Sydöstasien. " skriver David Attenborough i sin bok ”Ett liv på vår planet”.
"I Sverige dör enligt Socialstyrelsen 400 personer om året på grund av resistenta bakterier." Och "5 procent av befolkningen har multiresistenta E. coli-bakterier i tarmen."..."nordbor som kommer hem från utlandssemestern bär med sig resistenta bakterier i tarmen. De har fått i sig dem med maten."..."Om du äter en saftig biff på Kos får du samtidigt i dig resistenta bakterier. Grekland är en värsting, liksom Kina, Indien och Pakistan." skriver Erik Martiniussen i boken ”Bakteriekriget”.
Cirka 50 procent av de svenska korna gör dubbel tjänstgöring, först som mjölkkor, sedan slaktas de och blir nötkött. Under tiden får de kalvar som också går till slakt. Cirka 40 procent är köttraser som Charolais, Hereford och Simmental, eller korsningsdjur. De resterande 10 procenten då? Det står inte rätt ut men det är troligen kalvarna.
”En svensk mjölkko blir i medeltal omkring 5 år gammal och föder två till tre kalvar.” skriver Arla. Och på ett annat ställe skriver de ”På konventionella gårdar är det tillåtet att skilja ko och kalv åt direkt vid födseln, men kon bör få tillfälle att slicka kalven. På ekologiska gårdar är minsta tid som ko och kalv ska vara tillsammans ett dygn. ”
"Vad händer när kon inte producerar mjölk längre?" ”Om hon är dräktig så har hon uppehåll i sin mjölkproduktion till nästa kalvning då hon börjar ge mjölk igen. Om kon inte är dräktig så slaktas hon.” skriver Arla.
”Vi har idag cirka 600 000 hektar åkermark som inte används, men där man kan odla eller ha betesdjur. Det finns alltså en stor potential att öka den svenska matproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Nötdjur kan göra proteiner i form av kött av gräs från marker där det är svårt att odla annat. Sådana marker har vi gott om i Sverige och idag riskerar många av dessa arealer att planteras igen av skog.” skriver Svensk Kött.
De lättare köttraserna trycker inte lika hårt på marken med sina klövar och är därför lämpliga att ha på de marker som är sämre för att odla spannmål eller ha annat intensivt jordbruk på, men där mer extensivt jordbruk passar. Detta tillsammans med får som ju är ännu lättare och passar för att hålla gammal betesmark öppen, den betesmark som varit i hävd länge har en stor artrikedom med örter, insekter och fåglar.
”I Sverige har vi en beteslagstiftning som säger att korna ska vara på bete under 2-4 månader per år beroende på var i landet djuren bor. Med bete menas att de kommer ut på och därefter har tillgång till betesmarken i minst 6 timmar per dygn. Det spelar ingen roll när på dygnet de hålls på betet och djurhållaren får själv bestämma vilka dagar under betesperioden som djuren hålls på betet.” skriver Arla, beteslagstiftningen gäller inte för tjurar. Djuren Rätt skriver att det är bra för konas ben- och klövhälsa att få vara ute på bete, och att kor anstränger sig för att öppna en dörr för att få komma ut.
Från bönderna hörs nu krav att slopa betet, det tror jag är kontraproduktivt, för det är det är det som fäller det stora avgörandet på hur miljövänliga korna är, om de betar och äter vall eller hålls inne och matas med kraftfoder.
"Mellan 75–100 procent av fodret är vall beroende på om det är en mjölkko eller nötdjur av köttras som får fodret," skriver Svenskt Kött. Spannmål, drank, raps, ärtor, åkerböna och soja som är certifierad är vad övrigt nötdjuren äter.
Sojamjölet utgör cirka 2,5 procent och går mestadels till mjölkkorna, skriver HK Scan på mejl. Jag har frågat om de packar kött från mjölkkor och köttraser i samma förpackningar och om det är någon kvalitetsskillnad på köttet, men får inget svar på dessa frågor. Frågeställningen infinner sig: Är det köttraserna som får 100% vall som foder och mjölkkorna som får spannmål, drank, raps, ärtor och åkerböna?
"Den viktigaste drivkraften bakom avskogningen, som är dubbelt så stark som de följande tre drivkrafterna tillsammans, är produktionen av oxkött. Enbart i Brasilien upptas 170 miljoner hektar, en sju gånger så stor areal som Storbritannien, av betesmark för nötboskap. Den näst starkaste drivkraften är sojaproduktion. Sojaodlingarna upptar omkring 131 miljoner hektar, till stor del i Sydamerika. Över 70 procent av sojan används till olika slag av köttproduktion. Den tredje drivkraften är palmolja, där plantagerna upptar 21 miljoner hektar, huvudsakligen i Sydöstasien. " skriver David Attenborough i sin bok ”Ett liv på vår planet”.
"I Sverige dör enligt Socialstyrelsen 400 personer om året på grund av resistenta bakterier." Och "5 procent av befolkningen har multiresistenta E. coli-bakterier i tarmen."..."nordbor som kommer hem från utlandssemestern bär med sig resistenta bakterier i tarmen. De har fått i sig dem med maten."..."Om du äter en saftig biff på Kos får du samtidigt i dig resistenta bakterier. Grekland är en värsting, liksom Kina, Indien och Pakistan." skriver Erik Martiniussen i boken ”Bakteriekriget”.
__________________
Senast redigerad av Overpass 2024-10-26 kl. 13:48.
Senast redigerad av Overpass 2024-10-26 kl. 13:48.
