Bostadslånen och fastighetsbolagen hotar svensk ekonomi. Vilka åtgäder behövs?

Det krävs egentligen inte särskilt mycket för att ta sig ur denna sits. Det är ingen kris varken för bostäder eller kommersiella fastigheter. Med lite mindre justeringar kan det mesta lösas över 5-10 år.

- Fasa ut ränteavdragen
- Räkna upp fastighetsavgiften något snabbare än nuvarande indexering
- Öka utbudet av nyproduktion till lägre priser t.ex. via lägre byggmoms
- Sänkt reavinstskatt, slopad uppskovsrätt, lägre transaktionsavgifter för lagfart/pantbrev

Tanken är att både bygga mer och allokera om befintliga bostäder.

Bostadslån kan fortfarande ha en amorteringsfri del om säg 50% men resten ska amorteras på max 20 år.

Problemet är hur bankerna finansierar lånen. De är med bistadsobligationer så kallade guldkantade obligationer med tvivelaktig säkerhetsmassa.

Gissar at du är högt belånad, där för vill du ha kvar ränteavdraget. Annars får jag inte ditt resonemang att gå ihop.
Räntorna skall upp säger du, då ökar ränteavdraget som ska vara kvar säger du, som gynnar ja förklara vem?

Jag har inga lån.

Ränteavdraget är orimligt att ta bort utan att sänka kapitalvinstskatten. Precis som att du måste få göra avdrag när du säljer en aktie med förlust, så måste du få räkna av kapitalutgifter. Jag har inga problem med att man skjuter upp ränteavdraget till bostaden säljs, men att ta bort det är orättvist mot bolånetagare.

Kapitalförluster och räntekostnader är helt olika saker, och lån till en bostad har inget med kapitalkostnader för investeringar att göra och verkligen ingen anknytning till din förvärvsinkomst.

Det enda man kan rationalisera ett avdrag av boränta mot är fastighetsskatten.

Bra tanke angående förvärvsinkomst - man skiljer ju normalt sett på dessa i andra fall och jag tycker du gör en bra poäng. Jag resonerade nog fel.

Hela mitt resonemang vilar oavsett på att vi behöver få upp räntekostnader, och att dessa pengar behöver gå till en marknad där de kan allokeras väl. Jag är emot "räntehöjning" i första hand för att det ger en skattehöjning som effekt, och det löser bara en del av problemet. Tidigare i tråden kopplar jag detta till kapitalbeskattning, men jag ska nog tänka om där.

Men varför är det orimligt?

Det gynnar ju bara den som tar lån på bekostnad av alla andra?

Intressant ämne.

Hur ändrar du hela systemet, utan att sänka de som redan är inne i ekorrhjulet?

Folk har belånat ett hus till 75%(mer eller mindre) av ett beräknat marknadsvärde.
Om åtgärder sänker marknadsvärdet, kommer bankerna att begära inlösen av sina lån, då säkerheten är hotad.
När det första huset på gatan går på exekutiv aktion, kommer fler följa i dess spår.

De som ska sälja, kommer att se att värdet på deras bostad har sjunkit med 20-30%, helt plötsligt.
I bästa fall har de fortfarande chansen att få tillbaka sitt insatta kapital.

Vems är felet?
Vem ska drabbas?

Varför ska man beskattas på plussidan utan att få göra avdrag på minussidan? Det är orimligt. Nu påpekade någon att jag dock resonerar lite fel, eftersom jag inte skiljer på lön/förvärvsinkomster och kapitalinkomster. Så på det sättet kan du ju faktiskt ha rätt.

1) ställ krav på bankerna att ha en verklig soliditet >10%. Kort sagt, gör återigen bankerna till det där sömniga "pensionärsalternativet" till obligationer sett som investering - samtidigt som man säkerställer att systemkritiska banker inte kräver statliga insatser i kris.

2) jag ser inget problem med att man kan låna 90% till en bra bostad (solid BRF-förening, ett ägt boende som inte är ett kråkslott), men harmonisera amorteringen med stora delar av resten av världen - det vill säga 30 års rak amortering. Det senare bidrar starkt till att motverka samhällsekonomiskt destruktiva alltför starka kreditexpansioner/bubblor.

3) ta bort möjligheten att göra ränteavdrag annat än mot inkomst av kapital.

4) slopa möjligheten att skjuta skatt på bostadsvinster framför sig, sätt en avbetalningsplan om typ 1/10 per år för att alla som har sådana skatteskulder ska betala av de lånen. Ersätt sedan den besynnerliga principen att man ska betala skatt på vad som huvudsakligen är inflation till en skatt som mer påminner om beskattningen av ISK/kapitalförsäkring, det vill säga schablon utifrån ränteläge multiplicerat med schabloniserat taxeringsvärde. Fördelen är att man tar bort en ekonomisk tröskel för att byta bostad, vilket borde göra att färre pensionärspar och änkor/änklingar besitter samhällets villor, radhus och stora BR-lägenheter av denna anledning.

5) använd offentliga pensionsmedel till investeringar i "miljonprogram 2.0" - med lärdomar från det förstnämnda. Byggen i god teknisk och estetisk kvalitet i bra kollektivtrafikslägen med modern parkeringsnorm (0,25?). Rimliga hyror som medger vinst (till offentliga pensioner), flexibel hyresnivå vid uthyrning - men besittningsskydd som idag och årlig hyresutveckling som följer KPI. Här gör man två flugor på smällen; förbättrar bostadsmarknadens funktion/flexibilitet och medger att ett framtida stort behov av pensioner (åldrande befolkning) säkras med inflationsförsäkrade intäkter.

Alltså det ovan "av mig citerade". Jag har ju inte skrivit det där.