Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Igår, 17:03
  #1
Medlem
donenzo123s avatar
Nu när jag är vuxen så har jag extremt lite kontakt med folk jag har växt upp med mestadels för man har glidit isär eller så är det bara att man ej kommer överens längre. Idag är situationen om en särskild gammal serbisk kamrat som jag hade tänkt prata om idag och till hänsyn kallas han för "O".

Vi gick i samma förskola och blev särskilt tajta under mellanstadiet då vi hade gemensamma vänner, efter en viss skola stängdes började vi i samma högstadieskola och det enda han hade som ambition var att festa, dricka och allt däremellan. Han var rätt fördomsfull mot svenskar och ansåg att dem var svåra att vara med samt att han helt enkelt bara sökte efter kamratskap hos blattarna helt enkelt. Jag var lite tvärtom.

Jag är en ganska fördomsfri person och pratade med alla, var vän med många och uppfattades som en skön snubbe, där började problemen. Han blev då ej bjuden på festerna då det var svenskarna som helt enkelt arrangerade det och då blev han avundsjuk (även om han själv inte vill erkänna det) och började kalla en för en dålig vän.

Jag led av extrem akne när jag var tonåring och hade ej mycket pengar för kläder och han gillade att påpeka det och helt enkelt mobba mig. Efter en stor period av bråk fram och tillbaka blev jag extremt påverkad av det han sa och utvecklade olika former av osäkerheter pga det påpekanden han hade gjort.

När jag väl började gymnasiet så började min självkänsla bli bättre och jag började gilla killen i spegeln, hans sociala liv gick bara neråt och det senaste tiden har han blivit indragen i ett antal olika brottsfall särskilt en som gäller någon annans död.

I nuläget är jag fortfarande osäker kring saker och vet ej hur jag ska hantera det, vad som än händer i min vardag ser jag hans ansikte och det gör mig nedstämd så frågan är helt enkelt...

Hur blir jag av med osäkerheterna som han har skapat hos mig??
Citera
Igår, 17:34
  #2
Medlem
Varför ska du bry dig? Sträva mot att bli bättre om du känner att hans åsikter påverkar dig så mycket. Annars gå vidare. Det finns över åtta miljarder människor på jordklotet - välj nån annan som kompis.

Om du vill hämnas så gör det på en gång annars upptar tankarna din tid i onödan.
Citera
Igår, 17:48
  #3
Medlem
Eponumoss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av donenzo123
Hur blir jag av med osäkerheterna som han har skapat hos mig?
Han ”mobbade” dig inte. Han tråkade dig.
Han har inte skapat något alls. Det har du själv gjort. Det är du och endast du som väljer vad du stoppar in i din hjärna.

Som din pappa och farfar säkert lärde dig ”gäller det att vara försiktig med vad man stoppar in för det kan vara svårt att få ut sen”.

Varför du kommer ihåg det här så starkt och inbillar dig att det här är någon sorts problem är för att du förstärkt känslorna till minnet av någon anledning.

Nå, det fina i kråksången är att du inte behöver göra något alls egentligen. Du behöver bara byta ramverk till det som egentligen hände.

Så du var en finnig stackare i en jacka från Konsum. Hur skulle en polare kunna undvika att nämna det? Det visste du ju själv redan.

Sluta tro att det var ”O” som gjorde något. Det enda han gjorde var att påpeka något som du själv visste var sant.

Vatten är vått. Himlen är blå. Don Enzo123 är finnig i en jacka från Konsum.

Så. Nu kan du gå vidare i livet och må lika bra som du gjorde när du inte tog med dig ”O” på fest när du var tonåring.
Citera
Igår, 18:01
  #4
Medlem
a-mortals avatar
Citat:
Ursprungligen postat av donenzo123
Nu när jag är vuxen så har jag extremt lite kontakt med folk jag har växt upp med mestadels för man har glidit isär eller så är det bara att man ej kommer överens längre. Idag är situationen om en särskild gammal serbisk kamrat som jag hade tänkt prata om idag och till hänsyn kallas han för "O".

Vi gick i samma förskola och blev särskilt tajta under mellanstadiet då vi hade gemensamma vänner, efter en viss skola stängdes började vi i samma högstadieskola och det enda han hade som ambition var att festa, dricka och allt däremellan. Han var rätt fördomsfull mot svenskar och ansåg att dem var svåra att vara med samt att han helt enkelt bara sökte efter kamratskap hos blattarna helt enkelt. Jag var lite tvärtom.

Jag är en ganska fördomsfri person och pratade med alla, var vän med många och uppfattades som en skön snubbe, där började problemen. Han blev då ej bjuden på festerna då det var svenskarna som helt enkelt arrangerade det och då blev han avundsjuk (även om han själv inte vill erkänna det) och började kalla en för en dålig vän.

Jag led av extrem akne när jag var tonåring och hade ej mycket pengar för kläder och han gillade att påpeka det och helt enkelt mobba mig. Efter en stor period av bråk fram och tillbaka blev jag extremt påverkad av det han sa och utvecklade olika former av osäkerheter pga det påpekanden han hade gjort.

När jag väl började gymnasiet så började min självkänsla bli bättre och jag började gilla killen i spegeln, hans sociala liv gick bara neråt och det senaste tiden har han blivit indragen i ett antal olika brottsfall särskilt en som gäller någon annans död.

I nuläget är jag fortfarande osäker kring saker och vet ej hur jag ska hantera det, vad som än händer i min vardag ser jag hans ansikte och det gör mig nedstämd så frågan är helt enkelt...

Hur blir jag av med osäkerheterna som han har skapat hos mig??
Hjärnan behöver ha en förklaring för att släppa händelser.
Vad du behöver är att inse att han var skitunge när han sa fula saker.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in