Nu när jag är vuxen så har jag extremt lite kontakt med folk jag har växt upp med mestadels för man har glidit isär eller så är det bara att man ej kommer överens längre. Idag är situationen om en särskild gammal serbisk kamrat som jag hade tänkt prata om idag och till hänsyn kallas han för "O".
Vi gick i samma förskola och blev särskilt tajta under mellanstadiet då vi hade gemensamma vänner, efter en viss skola stängdes började vi i samma högstadieskola och det enda han hade som ambition var att festa, dricka och allt däremellan. Han var rätt fördomsfull mot svenskar och ansåg att dem var svåra att vara med samt att han helt enkelt bara sökte efter kamratskap hos blattarna helt enkelt. Jag var lite tvärtom.
Jag är en ganska fördomsfri person och pratade med alla, var vän med många och uppfattades som en skön snubbe, där började problemen. Han blev då ej bjuden på festerna då det var svenskarna som helt enkelt arrangerade det och då blev han avundsjuk (även om han själv inte vill erkänna det) och började kalla en för en dålig vän.
Jag led av extrem akne när jag var tonåring och hade ej mycket pengar för kläder och han gillade att påpeka det och helt enkelt mobba mig. Efter en stor period av bråk fram och tillbaka blev jag extremt påverkad av det han sa och utvecklade olika former av osäkerheter pga det påpekanden han hade gjort.
När jag väl började gymnasiet så började min självkänsla bli bättre och jag började gilla killen i spegeln, hans sociala liv gick bara neråt och det senaste tiden har han blivit indragen i ett antal olika brottsfall särskilt en som gäller någon annans död.
I nuläget är jag fortfarande osäker kring saker och vet ej hur jag ska hantera det, vad som än händer i min vardag ser jag hans ansikte och det gör mig nedstämd så frågan är helt enkelt...
Hur blir jag av med osäkerheterna som han har skapat hos mig??
Vi gick i samma förskola och blev särskilt tajta under mellanstadiet då vi hade gemensamma vänner, efter en viss skola stängdes började vi i samma högstadieskola och det enda han hade som ambition var att festa, dricka och allt däremellan. Han var rätt fördomsfull mot svenskar och ansåg att dem var svåra att vara med samt att han helt enkelt bara sökte efter kamratskap hos blattarna helt enkelt. Jag var lite tvärtom.
Jag är en ganska fördomsfri person och pratade med alla, var vän med många och uppfattades som en skön snubbe, där började problemen. Han blev då ej bjuden på festerna då det var svenskarna som helt enkelt arrangerade det och då blev han avundsjuk (även om han själv inte vill erkänna det) och började kalla en för en dålig vän.
Jag led av extrem akne när jag var tonåring och hade ej mycket pengar för kläder och han gillade att påpeka det och helt enkelt mobba mig. Efter en stor period av bråk fram och tillbaka blev jag extremt påverkad av det han sa och utvecklade olika former av osäkerheter pga det påpekanden han hade gjort.
När jag väl började gymnasiet så började min självkänsla bli bättre och jag började gilla killen i spegeln, hans sociala liv gick bara neråt och det senaste tiden har han blivit indragen i ett antal olika brottsfall särskilt en som gäller någon annans död.
I nuläget är jag fortfarande osäker kring saker och vet ej hur jag ska hantera det, vad som än händer i min vardag ser jag hans ansikte och det gör mig nedstämd så frågan är helt enkelt...
Hur blir jag av med osäkerheterna som han har skapat hos mig??