Vad ska skyddsrum skydda mot - i praktiken?

Så funkar det i Kiev och andra städer, men på landsbygden är det annorlunda. Attackerna med bl a glidbomber verkar vara svåra att förutsäga, luftbevakningen är sämre, liksom larmsystemen. Många bor i källaren i sina hus eller under andra byggnader och är inte ute mer än de måste. Man försöker ordna underjordiska skolor, kontor, fabriker etc. Så var det också i t ex Tyskland mot slutet av andra världskriget.

Fast det är ju bara på papperet. Skulle det bli skarpt läge och bara 30-40% av de som vistas i ett område får plats, då lär det bli bråk om platserna.

Några exempel från mitt område: de största skyddsrummen finns under en skola och under ett par kontorshus. De under skolan rymmer bara hälften av eleverna. De under kontorshusen mindre än hälften. Där lär ingen utomstående få plats. Återstående skyddsrum ligger i bostadsrättsföreningars källare och rymmer ungefär lika många som bor i respektive hus. Men många bostadshus har inga skyddsrum alls, och det är för långt till tunnelbanan. I dagsläget finns inga planer på att bygga fler skyddsrum. De som inte har ett ”eget” skyddsrum att gå till lär bli utan. Liksom en massa skolbarn.

Räkna litet på befolkning och användbara skyddsrum i ditt eget område!

Fast det känns väl inte realistiskt. Hur ska man, i ett krisläge, få fram betong och kunnigt folk som fixar detta på en dag? Redan idag, under fridfulla förhållanden, går de flesta byggprocesser i snigelfart och det råder brist på kunnigt folk. I ett krisläge lär det inte vara bättre.

Säg det till invånarna i Gammalsvenskby och tusentals andra byar och mindre städer där skyddsrum och insatser från det offentliga saknas. Stora områden i Ukraina töms långsamt på civilbefolkning, vilket är precis vad ryssland vill.

Du har så klart en poäng, men för att räknas som skyddsrum ska lokalen även vara gastät, stå emot joniserande strålning, ha vatten och toaletter, etc.

Eftersom det på många håll verkar råda stort underskott på skyddsrum, och eftersom risken för gasanfall och kärnvapenattacker är så oerhört mycket mindre än risken för attacker med vanliga bomber så tänker jag att det kunde vara idé att bygga ett större antal lokaler som till att börja med enbart skyddar mot bomber, och enbart är till för att vistas i några timmar åt gången, men som kan byggas ut till att klara fler sorters attacker och längre vistelser.

Givetvis blir det väldigt dyrt att ha ordentliga skyddsrum och heltäckande luftförsvar i hela landet. Det är inget konstigt. Är det värt priset? Ja, att det inte har byggts skyddsrum på några decennier märks. Tänk också på att våra skyddsrum byggdes under en tid då en hel del människor förväntades klä sig i grönt och flytta ut i terrängen i händelse av krig. De behöver då inte varsin skyddsrumsplats i anslutning till bostaden. Byggprocesser? Det handlar om vad som kan beskrivas som stora betonggrisar, ungefär https://poundfield.com/industries/se...ic-protection/. Men det är givetvis inget som fixas dag ett. Rysk bombkapacitet suger. Men den duger givetvis för lite klassisk terrorism, särskilt i frontnära områden.
Även om man har skyddsrum så kan en stad bombas sönder efter några års krig. För att förhindra det krävs på kort sikt luftvärn och på längre sikt att fienden inte har möjlighet att bomba staden.
Skyddsrummet skyddar mot en bomb, inte mot kontinuerligt bombande. Du kan inte bo i ett skyddsrum, däremot byggdes det en del bergrum där verksamhet förväntades kunna pågå en längre tid. Men det är något annat.

Tillägg: SR idag https://sverigesradio.se/artikel/ukr...de-rysk-attack
Huvudstadens flyglarmsrekord är nästan tio timmar.

För de flesta är reservkraft viktigare än skyddsrum. En rätt stor andel villor behöver el för uppvärmning. Få bomber kan ge stora driftstörningar för elnätet.

T-banan i Stockholm har blivit utbyggd så där har vi en plats som många får skydd och plats i ett krigsläge helt omgående.

Det är viktigt att komma ihåg att de skyddsrum som idag existerar i våra städer och byar är byggda, eller i varje fall modellerade efter, en tid där det fanns ett väl utbyggt civilförsvar och en kraftig civil beredskapsorganisation.

Det fanns inget behov av att ha gigantiska skyddsrum med alla faciliteter, då sådant redan fanns tillgängligt ambulerande, eller på annan plats, allt under civilförsvarsparaplyet.

Problemet idag är att civilförsvaret knappt existerar, medan skyddsrummen står kvar.

Vad bra att du lyfte fram detta perspektiv som nog glömts bort av de flesta, inklusive mig.

Till det kan man lägga det faktum att många städer och kommuner haft en kraftig befolkningstillväxt de senaste decennierna samtidigt som inga nya skyddsrum byggts. Kranskommuner som tidigare var glest befolkade och knappast var något prioriterat mål kan nu mycket väl vara det. Men skyddsrum är det ont om. Några exempel:

Värmdö kommun har 46.000 invånare, utspridda i många lokalsamhällen över en stor yta. Enligt MSBs karta finns skuddsrum endast i centralorten Gustavsberg, och de räcker bara till 20-30% av invånarna.

Ekerö kommun har drygt 25.000 invånare, utspridda på flera öar över en rätt stor yta. Området får ses som ett högriskområde av olika skäl. Men skyddsrum finns nästan enbart i Tappström, och de räcker enbart till 20-30% av invånarna. De stora öarna Munsö och Adelsö verkar helt sakna skyddsrum, och på Färingsö, som väl är den största ön, finns totalt plats för 240 perspner.

Vare sig i Ekerö eller på Värmdö finns någon tunnelbana eller större underjordiska anläggningar att ta skydd i.

Samtidigt finns andra kommuner som verkar ha byggt ut mer. Täby, t ex.

Det man ska tänka på är att drönare och robotar ofta skjuts ned långt innan de når sina mål. Så egentligen kan nog områden som är långt bort ifrån viktiga mål vara minst lika farliga.

Luftvärnet och jaktflyget ordnar ju ett ganska ordentligt skrotregn över stora områden.