Fängelse förbereds för kriminella ”barn”.

Håller med dig helt här. Vi behöver sänka till 12 år som straffmyndig ålder.

Nu var visserligen inte denna frågan ställd till mig. Men tar mig friheten ändå, eftersom ditt sätt att resonera (och raljera) går under all förstånd...

"Så du erkänner att du var lika efterbliven som tonåring som du är nu?" - Som barn/tonåring har vi alla haft samma biologiska förutsättningar. Dvs en icke färdigutvecklad hjärna vilket medför bristande konsekvenstänk, empatisk förmåga samt impulskontroll - vilket leder till exempelvis en stor känslighet för påverkan/grupptryck. Till detta kan vi även addera brist på livserfarenhet, perspektiv och "referensramar". Så för att uttrycka sig på ett sätt som du verkar förstå: Såhär efterblivna har vi alla varit i den åldern!
Men när det gäller dom barnen/tonåringarna vi pratar om så stannar det inte där. För vilka barn är det som hamnar i detta? Jo, barn som växt upp i ett utsatt område, som inte går i skolan, som vuxit upp i fattigdom, som varit utsatta för mobbing, som har diagnoser och funktionsnedsättningar, som har frånvarande föräldrar, som upplevt våld eller sexuellt utnyttjande, som levt i en kontext av droger och alkohol osv. Tänk på det när du pratar om att vara eller inte vara efterbliven, om att det räcker med att ha en pappa osv...

"Hade inte du någon pappa när du växte upp? För pappor brukar vara bra på att lära barn konsekvenstänk. Min pappa lärde mig konsekvenstänk tidigt..." - Nu känner ju inte jag dig och din pappa. Men jag kan TÄNKA MIG att han inte var utbildad pedagog eller liknande. Dvs så var nog din pappas sätt att "uppfostra" dig på hans egna filosofi på hur ett barn skall uppfostras - snarare än vad som är egentligen är pedagogiskt och evidensbaserat. Det jag vill säga med detta är nog att din uppfostran i hur du lärt dig konsekvenstänk kanske handlat mer om rädsla - än att du faktiskt LÄRDE dig.

"Min dotter är inte ens 2 år gammal och till och med henne har jag lyckats nära konsekvenstänk" - Herre Gud, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är ju jättekul för dig att du känner så. Men för den som besitter någon slags kompetens i ämnet vet ju att ett barn i denna åldern har utvecklat någon slags förstående om att andra människor har egna behov, tankar eller önskemål. Men att 2-3-åringen i övrigt har väldigt svårt att få begrepp om vad den själv vill/tycker och vad andra vill/tycker. Därför landar 2-3-åringen nästan alltid i att dennes behov, tankar och önskemål alltid skall stå i centrum. Bara med denna informationen kan man förstå att en 2-3-åringen har långt kvar innan den liksom "lärt sig konsekvenstänk". Det är ju också i denna åldern som ett barn utvecklas väldigt fort och blir väldigt aktivt. Dvs barnet går, springer, hoppar, leker osv. Du har aldrig varit med om att din 2-åring gjort detta med "blandade resultat" i exempelvis en trappa? vid en bilväg? precis vid bordet med porslinsvasen på? Detta är också en ålder där barnet gärna "vill göra saker själv" och/eller vill härma äldre barn eller vuxnas beteende. Jag tror vi alla någon gång bevittnat "hur bra konsekvenstänk" (host host) en 2-3-åring har när den skall härma en vuxen i t ex köket genom att vinglandes på en köksstol dra fram en sylvass kniv, sätta på spisplattan eller hälla upp ett glas mjölk - utan att ens kunna hålla i mjölkpaketet ordentligt. Men allt sådant här har väl du lärt bort?

Gulligt att du tycker att mitt förståndiga sätt att tänka går under allt förstånd.
Om något bekräftar du bara var jag skriver, att 2-3 åringar har ett konsekvenstänk, om än inte ett färdigutvecklat.
Men du kan då motivera att en tonåring saknar konsekvenstänk, för att dom är barn?

Sött. Och du anser att mitt sätta att resonera saknar förstånd. Skäms.