Man får lätt en uppfattning i dagens binära värld att allt handlar om höger och vänster, att det inte längre finns några nyanser. Men detta är en illusion skapad av det uppiskade debattläget där alla prompt ska tvingas in i ett av två läger. GAL-TAN-skalan som är tvådimensionell visar mer exakt var folk hör hemma politiskt. I till exempel Tyskland finns nu ett konservativt vänsterparti som motsätter sig GAL-gängets skrikiga livsstilspolitik och vill verka för ett traditionellt progressivt förhållningssätt - pragmatiskt och icke-dogmatiskt. Jag har alltid tyckt att det saknats ett sådant parti i Sverige. Rent realpolitisk kommer SD faktiskt närmast och det är därför de lyckats sno så många väljare från S. Arbetarklassen är ofta rätt värdkonservativ vilket den akademiska vänstern alltid haft problem med. Den akademiska vänstern ja. Det hos deras barn vi hittar de mest rabiata "aktivisterna" såsom Greta men även många högljudda mediepersoner. De kommer från privilegierade förhållanden och har svårt att identifiera sig med de i ekonomiskt underläge. De hittar andra mer abstrakta frågor de känner sig bekväma med såsom HBTQ/trans och "klimatet". De är djupt toxiska och bidrar på intet sätt till en sansad, konstruktiv debatt om framtiden, ändå framställer de sig som den "officiella" vänstern och kräver att alla andra rättar in sig i ledet. Givetvis finns motsvarande rabiata ideologer på högersidan men högern befinner sig nästan alltid i en defensiv position där man avkrävs ansvar för allt som yttras på den sidan. Vänstern slipper oftast det och jag börjar tröttna på detta.
Finns det grund för skapandet av ett nytt "vänsterkonservativt" parti i Sverige likt i Tyskland? Ett parti som verkar för ekonomisk fördelning (där det är praktiskt möjligt) och framsteg i sociala frågor? Som vänder sig emot den nyliberala ordningen med tvångsmässiga utförsäljningar och öppna gränser? Jag tror det finns ett rätt bra underlag att bygga på för den som orkar ta initiativet. Vi behöver framförallt komma bort från detta ständiga tjat om höger och vänster och se att det finns andra dimensioner i politiken. Endast extremister tjänar på det alltmer polariserade debattläget.
Frågeställning: Se stycket ovan.
Finns det grund för skapandet av ett nytt "vänsterkonservativt" parti i Sverige likt i Tyskland? Ett parti som verkar för ekonomisk fördelning (där det är praktiskt möjligt) och framsteg i sociala frågor? Som vänder sig emot den nyliberala ordningen med tvångsmässiga utförsäljningar och öppna gränser? Jag tror det finns ett rätt bra underlag att bygga på för den som orkar ta initiativet. Vi behöver framförallt komma bort från detta ständiga tjat om höger och vänster och se att det finns andra dimensioner i politiken. Endast extremister tjänar på det alltmer polariserade debattläget.
Frågeställning: Se stycket ovan.