Frågor till er som försökt ta ert liv

1. Svår mobbing, dysfunktionell familj pga en förälder svår ADHD, vilket jag först insåg i vuxen ålder. 0 självförtroende och hopp om en bra framtid. Ont i själen som en svår sjukdom.
2. Två försök i runt 15-16 års åldern ålder. Tryckte i mig 20-30 Alvedon o liknande vid bägge tillfällena. Ena gången vaknade jag med ganska kraftigt öronsus, andra gången bara förskräckt.
3. Jag har inga men av det och var aldrig nära göra om det. Gradvis fick jag bättre självförtroende men det var en lång process. Det som framförallt hjälpte upp det var vänrelationer. Men har aldrig haft något intresse prata om det här. På sätt och vis har det säkert format mig. Men idag har jag enormt självförtroende och är inte den som gömmer sig utan tvärtom tar intiativ. Skulle jag ge 2 råd till dem som har självmordstankar är det: se till att ha/få vänrelationer och var inte ensam långa stunder med egna destruktiva tankar.
Ändra dina tankebanor så att du inte tänker på det förflutna eller hur det kan bli långt in i framtiden. Dvs Ägna nästan all engagemang och energi åt det som sker just nu. För är du självmordsbenägen så tänker du bara på dystra saker i det förflutna och en hopplös framtid. Överhuvudtaget så är det en bra strategi för att lyckas, att vara precis här och nu!
Av de 10-12 personer som jag känt eller känner till som tagit sina liv har sättet varit i fallande ordning: hängning,skjutning,gasning.
Orsakerna har varit så vitt jag känt till: kärleksproblem,arbetslöshet,adhd,mobbning/ensamhet,alkoholproblem, spelskulder/beroende.
Flera gjorde självmordsförsök innan och många hade dåligt mående länge.
Ingen uttalad personlighetstyp. Alltifrån väldigt introverta som väldigt extroverta.

Tack för omtanken! Tyvärr är jag fortfarande på samma plats än idag.
Försöket jag skrev om hände under 2024 så det är ganska färskt.

Jag är man.


Frågan var inte riktad till mig, men jag kan bekräfta att polisen brukar vara väldigt många vid suicidärenden. Vid mina tillfällen har de nog alltid varit minst 2 patruller (4 poliser), nån gång har de varit upp emot 10 poliser. Jag gissar att det inte handlar om hotbilden utan snarare om att de ska kunna stötta varandra om de kommer fram till ett fullbordat försök, det kan nog vara en ganska otrevlig syn ibland. En annan fördel är att de finns många personligheter på plats ifall polisen hamnar i en förhandling (tex någon som står på en bro eller håller en pistol mot huvudet), att då vara flera ökar chanserna att hitta rätt kemi och nå fram till den suicidala.

Jag tror någon annan gav ett bra svar som jag själv inte visste svaret på.
Att de är hellre på den säkra sidan. Jag hade kunnat varit påverkad, aggressiv och omöjlig att resonera med eller så hade de kunnat komma in när jag precis skjutit skallen av mig och den är utkletad över halva väggen.
Jag bara minns att jag tittade ut och min trapp var full av uniformerade poliser. När de hjälpte mig ut till sitt fordon vill jag minnas att där stod minst två bilar. En buss och en kombi.

Tack så mycket! Mår betydligt bättre idag och har hunnit ordna upp många områden av mitt liv.

Tror det var du som startade tråden. Var det något särskilt motiv till det? Har du själv gått i de tankarna eller har någon nära dig som tagit sitt liv?

Intressant!

Begår kvinnorna självmord när de slutar vara fertila och inser att de kommer leva barnlösa liv? Eller vad är den generella anledningen?

Jag lyckas inte googla fram nåt bra svar på de vanligaste orsakerna, men angående riskfaktorer (som borde motsvara samma sak) står det:



Punkt 3 skulle kunna vara motsvara det du skriver; "en större besvikelse".
Det ska ju dock sägas att den åldern (45-64) är den ålder som är vanligast (flest i antal) för männen också, så att det skulle ha med barn och fertilitet att göra tvivlar jag på.