Geografin har drivit underutveckling.
Ryssland har ett stort geografiskt rum, men ligger i periferin av två kontintenter, därför utanför viktiga sjöfartsleder för handel, tagit mindre del av viktiga utvecklingar så som renässansen e.t.c. Önskan att nå varmt hav har ofta drivit aggressivt beteende. Det fåtal krig som sker mellan stormakter under 1800-talet är mestadels knutet till att Ryssland försöker expandera mot svarta havet på bekostnad av osmanska riket.
Angående styra med järnhand brukar geografiskt stora länder gravitera mot antingen ceasarism eller federalism. I det ryska exemplet har ceasarism ofta gällt.
Sen skall man inte överdriva kontinuiteten mellan Tsarryssland och Sovjet. Sovjet var något helt annat.
Folk som slänger sig med den genetiska hypotesen när det kommer till Ryssland bör f.ö. begrunda att finnar och svenskar skiljer sig mer genetiskt än ryssar och svenskar gör.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ankdammsman
Det finns dock en cyklisk tendens i rysk historia där man omväxlande vänder sig mot och från Väst. Med andra ord är det nog snart dags för en Västvändning igen efter Putins frånfälle om max tio år (och sannolikt mindre).
Turkiet är här en intressant parallell eftersom de också utgör en brygga mellan Europa och Asien. Skillnaden ligger i sådant som storlek/kapacitet samt historisk erfarenhet. Därför har Turkiet mer tendensen att försöka balansera mellan öst och väst än att agera cykliskt, även om förhållningssättet kan delvis förändras dagen Pax Americana och NATO faller.