Helt ärligt nu, hur mycket föraktar ni nationalister vanliga svennisar?

Folkgemenskap och allting sådant där. Gullegris och sötnosfasoner av guds nåde. Helt är ärligt nu, när ni träffar typ en sådan där riktig mainstreamig svensk person, ni vet de där som är så jävla dumma i huvudet och som röstar på Sverigedemokraterna och tror att Jimmie Åkesson är en gud, vad tänker ni då? Känner ni verkligen en kärlek till dem? Om de har någon bra egenskap, som att de typ är vackra eller kan någonting häftigt och fint, då kan jag känna en kärlek till dem. Annars känner jag faktiskt bara ett förakt inför dem. "Du får ta på min mage, känns så len den är". I den där filmen finns det minst tio citat som är mästerliga. Tanken som är stark just nu är att det finns två olika sorters människor - en sorts människa som har en själ och annan sorts människa som inte har någon själ. De som inte har någon själ är bara som djur, medan vi andra är de riktiga människorna. Går det ens att väcka upp de där djurmänniskorna? Och hur ska vi kunna känna en kärlek till dem, när de inte ens verkar ha någon riktig själ? Det är ju helt tomt inuti dem. Tror ni att det kan vara så att det finns två olika sorter av oss, där den ena är människa på riktigt och andra bara egentligen är helt själlösa och döda?

Jag är rätt säker på att vanliga svenskar (som är i stor majoritet) föraktar nationalister betydligt mer.

Jag är inne på någonting liknande.

"Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör"
Ungefär så tänker och känner jag.

Hmm.

Varför då, från ditt håll personligen?

& nog en mer relevant fråga i så fall, vad är din definition av en nationalist?

Bara undrar, från en som ser på lite från sidlinjen...

Här ett närliggande ämne som kan intressera den som är intresserad av denna tråd, startat av samma trådstartare, igår.
(FB) Homosexuella kvinnor och män som inte är äckliga - vad tycker ni nationella om dem?

Min kommentar till dagens vinkling är:
Det är rätt vanligt nu att helt vanliga svennisar är nationalister. Dessa två grupper är absolut inte två helt separata delmängder. Vi är nog på väg mot det omvända, där man kan säga att en typisk svennis är nationalist.

Sverigedemokratiska väljare är klart mindre problematiska än de som krampaktigt fortsätter rösta på S eller M. Att medelsvensson, i synnerhet männen, blivit mer positivt inställda till nationalistiskt tankegods är självklart något bra, även om mycket arbete återstår.

Håller med!