Jag tror en del föräldrar låter förskolan, skolan och de själva styra sin skolgång. Man hjälper till om det verkligen behövs, men litar på att barnet kommer lära sig det de behöver och kunna bygga ett normalt liv på det.
Andra föräldrar fokuserar mer på barnet. Ställer större krav. Hjälper till mer. Ser till att mer än bara minsta möjliga görs vid läxorna. Skaffar läxhjälp. Ser till att barnet kan vissa saker innan skolan ens tagit upp det.
Ni föräldrar som gjort det senare. Lägger ner mer tid och energi på barnen. Är det enkelt för er eller möter ni mycket motstånd från barnen som bara vill göra annat? Ni som gjort detta och har äldre barn. Tycker ni det var värt ansträngningen?