Kan ni föreställa er vilken upplevelse en orkester var innan inspelad musik?

Tanken slog mig medan jag satt och lyssnade på ett klassiskt stycke att det måste varit en nästan religiös upplevelse att höra en orkester spela innan det gick att spela in musik. Iaf för den som inte upplevt det tidigare.

Föreställ dig att du på din höjd har hört någon sjunga en fin visa, eller kanske någon har spelat fiol under en högtid eller dylikt. Sen går du på konsert och plötsligt möts du av helt nya ljud och harmonier från en bataljon med musiker och instrument. Dina öron har aldrig upplevt något likt detta, inte ens i dina drömmar har du hört något liknande.

Det måste ha varit som att himlens portar öppnade upp sig i rummet.

Min morbror förklarade för mig hur magiskt det var på 60-talet att höra Led Zeppelin från en kassettbandspelare för första gången. Han var då tretton år och växte upp i en bondhåla utanför Oskarshamn.

Haha, jag tänkte i liknande banor när jag för två timmar sedan lyssnade på ett par kantater av Johann Sebastian Bach. I och för sig tänkte jag sedan mest på hur det hela fungerade för någon som Friedrich Nietzsche på 1800-talet. Han var musikfantast, spelade och komponerade musikstycken från tidig ålder, var ett tag lite av en simp för Wagner, skrev mycket om musik och uttryckte ofta åsikten att livet vore outhärdligt utan musik. Samtidigt kunde han ju inte dra på musik hemma som jag kan, utan måste höra det spelas live.

Men när det gäller frågeställningen: av naturliga skäl spelades mycket musik i kyrkor (som kantaterna av Bach) och kyrkor byggdes ofta för att ge en förnimmelse av Gud och himmelen. Har du varit i en gammal katedral med högt till tak? Vissa kan ge en hisnande känsla när man ser rakt upp. Många byggdes även med välvda tak som ger bra akustik. Musik på det kan fortfarande idag ge mig en speciell känsla. För mig är det nog det närmaste jag har kommit en religiös känsla, då jag inte är troende. Och det var väl hela tanken. Visst måste det ha varit en närmast religös upplevelse för de flesta som aldrig hade upplevt någon mer avancerad musik. Kyrkorna samlade också många besökare på den tiden och fromhet var nog inte enda skälet till det.

Gatumusikanter har funnits under lång tid. Orkestrar turnerade flitigt före grammofonens tidevarv.

Du kan inte jämföra en gatumusiker mot ett orkesterverk.

Kan bara tänka mig en 1700-tals bonde som bara hört pigan gnola och spelmannens gnekandes på sin fiol komma in i kyrkan med en maffig orgel, grym akustik och en kör. Det måste varit en gudsupplevelse.

I och för sig kändes det åtminstone stort när jag som 13-åring i min Stockholmsförort på 80-talet kom hem med Led Zeppelins debutplatta som jag hade köpt och drog igång den på min stereo.

Jag fick ståpäls när jag som väldigt liten för första gången hörde en riktigt distad gitarr. Det var inte ens någon fantastisk låt, utan ’Hold Tight’ med Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich, men de distade ljuden från gitarren i början av låten och gitarren som spelade solot räckte i sig för det.

Ja,men stadsbor gick regelbundet på föreställningar av olika slag.

Fast att se Mozart dirigera live i Wien hade ju varit just en religiös upplevelse, kan hålla med om det.

Det är den här upplevelsen moderna klassiska musiker tror att de förmedlar trots att de spelar i ett coverband.

Samma här. (I Can't Get No) Satisfaction. Var riktigt liten men kom ihåg det som en magisk upplevelse.

Klassisk musik blir bättre när man hört den många gånger. Många hörde ett stycke en gång. Det känns inte idealt. Men lajv är coolt.

Jag tror det kan vara en anledning till att folk förstod att uppskattade musik mer än idag när det inte var så självklart som det är idag att bara kunna slänga på vilken låt du vill när du vill var du vill.

Tänk att spatsera runt på Paris gator 1840 och plötsligt bli sugen på lite Chopin. Idag så har jag vilken komposition jag vill av Chopin på mindre än 1 minut i öronen spelad på piano som låter 100 gånger bättre än vad Chopin själv någonsin hörde.

Men vad gör folk då 2025. De lyssnar på Ariana Grande, Beyoncé, Kanye West och Justin Bieber. De lyssnar på samma plastlåtar igen igen igen... igeeeeeen.

Helt sjukt.



Väldigt många människor hörde inte ens många av kompositörernas mästerverk då de inte var inbjudna i de kretsar där musiker spelade kompositionerna.

Kyrkan var en plats folk kunde höra musik. Men då var det för det mesta kyrkomusik. För all del så skrev många kompositörer stycken för kyrkan som än idag är kända för oss.

Men att gå omkring på marknader och ute på gatorna så var det nog inte mycket musik som spelades förr. Idag har vi högtalare som sprutar ut toner i köpcentrum, hissar etc. Men något jag har märkt under senare år är att i mindre affärer så kan de fortfarande spelas musik men i köpcentrum så är det mer sällan idag som man hör musik. Jag kom ihåg när jag var liten och gick med mamma i ett stort köpcentrum och de brukade spela Vivaldis fyra årstider. Det var tider det.

Idag hör jag mest arabiskt tjatter från folk runtom och det låter på ett sätt att jag inte ens kan förstå om de är vänligt eller ovänligt tjatter de har med varandra.

Det måste varit som att se rörande bild för första gången. Fan är detta möjligt. Eller är det trollkonst? Grejen är folk förr brydde sig inte för de kunde inte se det. Det kommer bli samma sak om oss om 200 år i framåt i tiden. De kommer då tänka om oss. Fan hur skulle de reagera om de såg detta (som de har då) nu för första gången.