Hur viktigt är utseendet egentligen i en relation?

Superviktigt.

Och låt för fan inte partnern gå upp i vikt!

Nä. Ta hand om er själva, se till att ni tränar regelbundet, håll er fräscha. Som kille - ge fan i den urtvättade t-shirten när ni tar med damen ut på en middag.

En kvinna som jag har en relation med kan ha olika perioder där hennes kropp förändras något.

En höst kan vara extra mörk och trist samtidigt som hon jobbar mycket. Hon kanske inte rör sig så mycket och slänger i sig skräpig mat. Några kilon kommer extra som gåva. Att hon blir fetare är inget jag tänder på men så länge det är sparsamt så påverkar det knappast något.

Men sen kommer andra tider och då tar hon tag i detta. Några månader med lugnare jobb och en vår som jag och tjejen tar många löppass, gympass och äter bra. Med en tidigare bra grundträning och kondition så går det hyffsat snabbt att komma i rätt form igen.

Men skulle jag träffa en tjej som något år in i förhållandet började lägga på sig kilo efter kilo utan någon som helst tanke på att gå ner i vikt. Vara motståndare till ett sunt leverne där träning ses som en naturlig del så skulle det nog redan knaka innan utseendet gick för långt åt skogen. Men man kanske håller sig fast då och försöker.

Men när hon sen väl är en fet gris och glatt skuttar runt mellan tårtbitarna och säger upp gymkortet så drar jag ut bakvägen som en liten råtta med en bit ost.

Jag tänder inte på feta gristjejer. Men än mer avtändande är väl en tjej som ger upp. Det är bara trist att spendera sina dagar med en sån person.

Så tycker och känner jag.

Jag är med min tjej eftersom jag tycker att hon är snygg och sexig. Det påpekar jag hela tiden. Hon är väl inte helt glad åt det, eftersom hon inte upplever sig själv vara det så mycket som jag tycker. Till exempel har hon härliga stora bröst, men hon tycker mest de är till besvär. Vi är förstås vänner också och har kul tillsammans, men det kan man vara med många människor. Att jag valde henne berodde på att jag gick i gång på alla cylindrar. Jag tycker om att ses med henne och att visa upp henne. Då känner jag mig som en tupp. Jag lever hellre ensam om allt ska vara vänskapligt utan heta känslor.

Oavsett vad fok säger så är det otroligt viktigt, visst är det olika viktigt för olika människor. Jag menar, oavsett hur jävla ful du än är som tjej så kan du i princip alltid finna en kille. Killar är som djur på dett viset, de knullar precis allt som har en puls.

Sen är ju frågan filosofisk huruvida attraktion bygger på utseende eller annat menar jag. Snygga männsikor tenderar ju alltid att dras till andra vackra människor fula människor är oftast de som menar att skönheten kommer inifrån. Frågan är ju då; låt oss låtsas att fula människor kunde trolla sig vackra över en natt, skulle de fortfarande behålla samma förhållningssätt till sina relationer?
Jag tror inte det.

Jag har turen att ha en galet vacker fru, särskilt kroppsmässigt. Vi är dessutom naturister och semestrar mycket i varma länder. Således får väldigt många människor glädjen att se min fru helt naken. Detta finner jag väldigt trevligt. Det är riktigt undrhållande att se män dregla över min fru. När vi är på Gran Canaria så brukar vi alltid vandra hela stranden från Playa Ingles till Maspalomas helt nakna, det är inte förbjudet att göra på det viset, men ytterst få människor gör det. Detta trots att stranden till stor del är naturist. Nu pratar vi om ca 6km vandring helt nakna bland tusentals andra människor som inte är nakna, jag brukar vandra strax bakom min fru enbart för att kunna iaktaga mötande pars blickar, alla gubbar som gör allt för att inte visa sin egen fru hur det kollar på min nakna fru. Allt detta roliga skulle försvinna direkt om min fru skulle bli ett fetto, så det går helt bort. Dessutom skulle hon aldrig tilllåta sig att bli ett fetto för den delen heller.

Det är inte bara en detalj som styr.

Det som du säger är att ni fått pyspunka i relationen, ni har fått en "relation" och glömt bort att prestera då ni fastnat i lugnet och kravlösheten. Man kanske skulle kunna "kommunicera" lite vad man vill i livet framöver så kanske man kommer varandra närmare på köpet och gör lite mer saker för varandra än att gå ner sig.

Om personen är sjuk eller sjuk i huvudet tror jag dock inte att det finns en lösning då en önskan till förhållandet eller betydelsen av det är sköljd i dunkel av egot. Den som börjar slappa med hygien och andra saker har ofta mer gömt i garderoben än att det skulle vara dennes partners fel.

Det är 50% viktigt. Jag kan känna intresse för någon på enbart utseendebasis, och också förlora det intresset på personlighetsbasis

En kvinna kan vara mindre snygg än en annan men sexigare, kroppen avgör sexighet mer än ansikte. Också något att ta i beräkning.

Auran också

Jag ska ge ett perfekt exempel. Kim novak är inte lika vacker som Grace Kelly. Men titta när de pratar och för sig vem som känns mer sensuell.., det är Kim.

Väldigt viktigt skulle jag säga.
Jag förstår inte människor som låter sig gå ner sig bara för att de är i en relation.
Det är respektlöst mot sin partner att sluta vårda sitt yttre bara för att man är i en relation.

Är personen ful och fet när man inleder relationen så är det fine.

Är personen snygg och vältränad när man inleder en relation och sen sitter lönnfet och jävligt i soffan senare, inte okej

Alla har väl varit i situationen där den ena tappat formen så ska man berätta det och det slutar i tjafs hur än man försökte göra det snyggt Det är a och o att båda inte bara klär upp sig för varandra.

För mig har det alltid varit jävligt viktigt. Ja, jag är väl en sån där ytlig lirare som många ser ner på, men jag skulle nog ändå vilja säga att kan du pippa snyggt så gör du det.

Kan väl dock bli problem att vara ytlig när man blir äldre, det är ju inte direkt så att vackra kvinnor springer benen av sig efter gamla gubbjävlar.

Vill tro att utseende har betydelse!
Åtminstone i början, man attraheras ju av vad man ser och senare av vad man eventuellt upplever tillsammans.
Sedermera växer man nog ihop och står ut med varandras brister.

För vad skulle annars vara drivkraften till att försöka bli ihop om inte utseende?

Åldersförfallet är oundviklig och accepteras såklart.

Det är den där attitydförändring och uppgivandet som är avtändande.

Toppa med "om du verkligen älskar mig" så är det insidan som räknas.

Ja men din insida har precis gett upp!

I mitt liv har det alltid varit viktigt, alltid gillat slanka tjejer som klär sig snyggt å måna om sitt utseende.
övervikt går bort.