• 1
  • 2
2025-02-18, 21:15
  #1
Medlem
Tjena Flashback

Går och lägger mig kl 21 och om jag somnar inom rimlig tid vaknar jag vid kanske 6. Sen ligger jag vaken och blundar eller kollar ut genom fönstret i 5 till 8 timmar innan jag går upp. Ibland somnar jag om ett par timmar och kan såklart sen inte somna inom rimlig tid på kvällen så jag ligger och blundar ibland hela natten. Övertygad om att jag har en depression.

Grejen är den att jag har bipolär sjukdom och manier brukar föranledas av sömnbrist så jag har en enorm rädsla och ångest kring att inte ha sovit tillräckligt vilket gör att jag sover på dagen.

När jag vaknar klockan 6 har jag sådan grov ångest att min instinkt är att fly till sängen. Det är också så att jag har fobi för att gå upp på morgonen då jag mår så dåligt då.

Detta har pågått i ca 2 år och jag har självmordstankar hela tiden. Jag är mellan 35-40 år och missar livet. Att börja varje dag, för det är varje dag om jag inte har något inplanterat, på det här viset är fruktansvärt.

Jag tror att det beror på att för ca 2 år sedan hade jag en mani/psykos och var tvångsinlagd där dem injicerade Zypadhera (flytande olanzapin) och sedan dess har jag tagit den en gång per månad då dem satte mig på öppen psykiatrisk tvångsvård som stipulerar att jag ska sprutan varje månad.

En annan anledning till varför jag inte kommer upp är för att jag inte har något att göra under dagen. Har ansökt till en utbildning men den startar först i slutet av maj.

Vad ska jag göra?

Tack på förhand.
Citera
2025-02-18, 21:19
  #2
Medlem
styckets avatar
Magisk svamp brukar funka nästan alltid.

Såg nu att du går på antipsykotisk, Det är typ som motsatsen till magisk svamp.

Så säg att magisk svamp botar depression, medans antipsykotisk är till för att ge depression kan man säga. Du kan heller inte ta magisk svamp samtidigt du går på antipsykotisk då effekten blir mycket svagare. Så sluta med det lyckofängelsegiftet.
__________________
Senast redigerad av stycket 2025-02-18 kl. 21:22.
Citera
2025-02-18, 21:21
  #3
Medlem
fittanstickerframs avatar
Du ska börja äta ordentligt och gå till gymmet. Det tar inte mycket tid av ditt liv. Resten kan du ligga i sängen om du vill det. Ordna dina grundläggande behov bara sen mår du tipp topp.
Citera
2025-02-18, 21:23
  #4
Medlem
FlyboySevens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Havamal.
Tjena Flashback

Går och lägger mig kl 21 och om jag somnar inom rimlig tid vaknar jag vid kanske 6. Sen ligger jag vaken och blundar eller kollar ut genom fönstret i 5 till 8 timmar innan jag går upp. Ibland somnar jag om ett par timmar och kan såklart sen inte somna inom rimlig tid på kvällen så jag ligger och blundar ibland hela natten. Övertygad om att jag har en depression.

Grejen är den att jag har bipolär sjukdom och manier brukar föranledas av sömnbrist så jag har en enorm rädsla och ångest kring att inte ha sovit tillräckligt vilket gör att jag sover på dagen.

När jag vaknar klockan 6 har jag sådan grov ångest att min instinkt är att fly till sängen. Det är också så att jag har fobi för att gå upp på morgonen då jag mår så dåligt då.

Detta har pågått i ca 2 år och jag har självmordstankar hela tiden. Jag är mellan 35-40 år och missar livet. Att börja varje dag, för det är varje dag om jag inte har något inplanterat, på det här viset är fruktansvärt.

Jag tror att det beror på att för ca 2 år sedan hade jag en mani/psykos och var tvångsinlagd där dem injicerade Zypadhera (flytande olanzapin) och sedan dess har jag tagit den en gång per månad då dem satte mig på öppen psykiatrisk tvångsvård som stipulerar att jag ska sprutan varje månad.

En annan anledning till varför jag inte kommer upp är för att jag inte har något att göra under dagen. Har ansökt till en utbildning men den startar först i slutet av maj.

Vad ska jag göra?

Tack på förhand.

Skaffa en liten söt katt att ta hand om
Citera
2025-02-18, 21:27
  #5
Medlem
Damen101s avatar
Det är din sjukdoms som får dig att känns ångest över dina sömn rutiner.

Det är ganska lugnt att sova så länge eller så mycket eftersom att din hjärna behöver det. Det tar tid att läka sig från en psykos.

Ta det lugnt och sov och ta dagen för vad den är och lev lugnt. Har du inget inplanerat, planera in lite träning.

Du ska vara glad för att kunna sova så mycket. Livet e skit surt när du får jobb och inte kan sova lika mycket eller lika länge.

Ta det lugnt!
Citera
2025-02-18, 21:35
  #6
Medlem
franges avatar
Det här med att skaffa dig ett jobb är ingenting du har funderat på?
Citera
2025-02-18, 21:37
  #7
Medlem
StoffeSvenssons avatar
Skaffa dig rutiner och disciplin.

Har varit sjukskriven för depression och jag blev snabbt fri ifrån det då jag körde med stenhård disciplin. Vägrade antidepressiva läkemedel men tog dock mirtazapin varje kväll i 6 mån.

La mig vid 22 varje kväll och gick upp kl 7. Åt på bestämda tider och gick till gymmet varje dag. Även om det stundtals bara rörde sig om 30 min vissa dagar så gick jag alltid dit. Var öppen med mitt tillstånd och pratade både med psykolog, familj, vänner och andra människor som led av ohälsa. Funkade för mig och har varit frisk nu i 3 år.
Citera
2025-02-18, 21:57
  #8
Medlem
skoputss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Havamal.
Tjena Flashback

Går och lägger mig kl 21 och om jag somnar inom rimlig tid vaknar jag vid kanske 6. Sen ligger jag vaken och blundar eller kollar ut genom fönstret i 5 till 8 timmar innan jag går upp. Ibland somnar jag om ett par timmar och kan såklart sen inte somna inom rimlig tid på kvällen så jag ligger och blundar ibland hela natten. Övertygad om att jag har en depression.

Grejen är den att jag har bipolär sjukdom och manier brukar föranledas av sömnbrist så jag har en enorm rädsla och ångest kring att inte ha sovit tillräckligt vilket gör att jag sover på dagen.

När jag vaknar klockan 6 har jag sådan grov ångest att min instinkt är att fly till sängen. Det är också så att jag har fobi för att gå upp på morgonen då jag mår så dåligt då.

Detta har pågått i ca 2 år och jag har självmordstankar hela tiden. Jag är mellan 35-40 år och missar livet. Att börja varje dag, för det är varje dag om jag inte har något inplanterat, på det här viset är fruktansvärt.

Jag tror att det beror på att för ca 2 år sedan hade jag en mani/psykos och var tvångsinlagd där dem injicerade Zypadhera (flytande olanzapin) och sedan dess har jag tagit den en gång per månad då dem satte mig på öppen psykiatrisk tvångsvård som stipulerar att jag ska sprutan varje månad.

En annan anledning till varför jag inte kommer upp är för att jag inte har något att göra under dagen. Har ansökt till en utbildning men den startar först i slutet av maj.

Vad ska jag göra?

Tack på förhand.

Sätta ut medicinen? Varför tar du den om du inte har schizofreni? Boka tid med din läkare och diskutera detta, en genomförandeplan för utsättning. Zypadhera har mängder med biverkningar, bl.a letargi:

Citat:
Ett allmänt tillstånd av slöhet, orkeslöshet, ointresse, trötthet, koncentrationssvårighet och oförmåga att utföra enkla uppgifter.
https://mesh.kib.ki.se/term/D053609/lethargy

Citat:
Gångrubbningar och fall var mycket vanliga biverkningar associerade med användning av olanzapin till denna patientgrupp. Pneumoni, förhöjd kroppstemperatur, letargi, erytem, synhallucinationer och urininkontinens rapporterades som vanliga biverkningar.

Boka tid med socialpsykiatrin kan också vara en idé.
Citera
2025-02-18, 22:45
  #9
Medlem
Jordgubbes avatar
Se om du kan börja smygstudera. Kolla vilka böcker du skall ha, skaffa dem, bläddra i dem. Försök diskutera med nån som läst den kursen tidigare, och kanske börja skriv om det är nån uppgift ni skall göra. T.o.m. resonera med kursledningen. Risken är att du havererar i maj annars om du är så där nu. Motsvarande om det är en praktisk kurs. I syfte att ge mening och struktur.
Citera
2025-02-18, 22:52
  #10
Avstängd
Malawi-Golds avatar
Du behöver amfetamin.

Eller statens elvanse.
Citera
2025-02-18, 23:00
  #11
Medlem
Jag tror du skulle må bra av att åka till psykakuten och prata med en riktig läkare. Jag är själv bipolär så jag har varit där många gånger (åtskilliga LPT, flera bältningar etc).

Något måste du göra.
Citera
2025-02-18, 23:08
  #12
Citat:
Ursprungligen postat av Havamal.

När jag vaknar klockan 6 har jag sådan grov ångest att min instinkt är att fly till sängen. Det är också så att jag har fobi för att gå upp på morgonen då jag mår så dåligt då.


Du kommer smutsa ner din trygga tillflyktsort sängen och sömnen med ångest om du inte börjar gå upp fast det känns skit.

Då är det bättre att gå upp, sitt och oja dig ett tag kanske, 5-10 minuter, men sen kommer det kanske kännas att det är lika bra att äta frukost, städa, gå en promenad eller vad fan som helst?

är det enbart depression och orkeslöshet, eller är du uppgiven och flyr livet, fundera på det också. behöver inte vara antingen eller, så klart.

Ångest, självmordstankar, och andra trista känslor och tankar brukar passera. Det kommer komma nya perioder med sånt igen sen, visst, men det håller inte i hur länge som helst är poängen jag försöker göra.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in