Varför beter sig vuxna män som dagisbarn i fängelset?

Tycker att den ”fängelsekultur” man ofta läser om verkar ganska patetisk. Rena dagisfasoner faktiskt.

”Nej, du tog min plats vid matbordet, buhu”
Nej, du får inte prata med mina kompisar, buhu”
Nej, du kände en dum pojke på utsidan, så nu får du inte leka med mig, buhu”
Nej, du knäppte på fel kanal på TV:n, så nu måste jag slå dig, buhu!”

Är fångar verkligen så utvecklingsstörda?
Varför inte bara umgås som vuxna människor och göra tiden där inne så bekväm som möjligt?

Dom är mycket riktigt efterblivna många av dom, tror det hade gjort som gott att komma ut och jobba lite.
Plocka hundskit i parker osv.

Finns väl några faktorer som man kanske inte bryr sig om att se utifrån fängelsets håll?

Livstids dömda:
Psykisk ohälsa
Existentiell kris
Okontrollerade känslostormar
Risk för att både skada sig själv och andra.

Kortare dömda:
Rädsla för att visa sig svag
Rädsla för att få problem när man väl kommit ut.
Rädsla för att inte få respekt.

Men skulle även tro att dessa har en psykisk ohälsa, diagnoser, existentiell kris men även ett större behov av att skada andra än sig själv.

En fråga; blandar man livstidsdömda med kortare dömda? Det skulle isåfall kunna göra fängelse tiden än stressfullare för den livstidsdömde som då tappar kontrollen lättare.

Dom som utgjort grova våldsbrott eller mord eller medhjälp till dessa brott ska inte vara ute i det fria och definitivt inte mitt i smeten av samhället.
Arbetsläger i ett gruvutrymme med max 1 mål mat om dagen och inte ha det varmare än max 15-18 grader. Filtar kan dom arbeta ihop. 1 filt = 1 månads arbete.

Det är väl precis det många fångar är. Skulle gissa att en majoritet lider av någon form av mild utvecklingsstörning faktiskt.

Tränger man ihop mänskor under en längre tid, kan det säkert vara lätt hänt, att små saker blir stora. Är nog rätt påfrestande att sitta inlåst på svenska anstalter över lag. Men någon som suttit inne kan säkert berätta bättre.

Hur miljön är inne på en anstalt lär nog ha stor betydelse för rehabilitering. Idag verkar det undermåligt på många håll.

Vissa amerikanska fängelser verkar nästan bättre. Tror ett visst mått av isolation kan vara ganska läkande för många intagna. För självinsikt och självstudier också. Idag verkar det inte vara så lätt att få isolera sig, och cellerna verkar nästan överlag mindre än i USA. Men kan ha fel.

Dom är efterblivna. Det är därför dom är i fängelse.

Tristess i kombination med rigida rutiner gör att folk regredierar. Småsaker kan då få orimliga proportioner.

Någon nämnde låg begåvning och det är säkert också en bidragande faktor liksom den högre frekvensen av personlighetsstörningar och NPF-diagnoser bland kriminella.

Jag har suttit i fängelse va, för fylla va. Folk skrek som fan va. Tror dom vill va tuffa va.

Hela den kriminella livsstilen går väl ut på att den personliga mognaden avstannade i tonåren och då beter man sig som en testostinnig femtonåring va.

Jag har också suttit på kåken för fylla.
Efter 6 tim hade jag tydligen avtjänat mitt straff, och slängdes ut på gatan.
Men jag bråkade inte med andra interner där inne. Jag skötte mitt. Sov dock mest på en gul madrass i galon.

Första tanken är att det främst är väldigt impulsstyrda och irrationella personer som sitter där.

Och då blir det gärna sandlådenivå på det hela.

Genomsnitts-IQn på livstidskriminella är ca en standardavvikelse ifrån medel. Så ca 85.